IT- och telekombranschen utgör en av Unionens största medlemsgrupper, med cirka 50 000 medlemmar. IT som infrastruktur innebär också en slags tågräls som hela samhället far fram på. Branschen går i täten för en stor del av den utveckling som arbetsmarknaden i övrigt följer.
Unionens trendrapport för IT- och telekombranschen, som presenterades vid ett seminarium på fredagen, bygger på uppgifter från 20 förtroendevalda från olika IT- och telekomföretag samt regionala och centrala ombudsmän. Som trendrapport är det mer av en verklighetsbeskrivning utifrån ett arbetstagarperspektiv än en framtidsvision, men det gör det inte till gladare läsning.
Den snabba digitaliseringen, automatiseringen och globaliseringen, som IT-branschen vet mer om än de flesta, medför vissa problem och utmaningar som kräver omställning – inte minst för facket.
Outsourcing och offshoring
Arbetskraft inte bara outsourcas, den ”offshoras” också. Det vill säga, hela verksamheter flyttas utomlands, i egen regi eller till extern part. När man pratar om outsourcing handlar det ofta om att få ner lönekostnader, men när det gäller IT och telekom kan det lika ofta handla om att hitta rätt kompetens, få tillgång till en bättre infrastruktur eller att finnas där kunderna finns, den tid på dygnet då de är vakna.
Det innebär såklart även att Sverige, trots relativt höga löne- och levnadskostnader, kan vara med och konkurrera om etableringar. De senaste åren har flera internationella IT-giganter till exempel etablerat datacenter i Sverige.
Enligt Unionens trendrapport kan vi komma att få se mer av ”offshoring – in country”, som till exempel indiska företag, med indiska anställda - och indiska villkor - som etablerar sig i Sverige. Att utveckla och arbeta mer aktivt med gästmedlemskap för olika typer av arbetskraftsinvandrare är en utmaning som bör få fokus, enligt rapporten.
Unionen och andra fackförbund behöver också ingå globala företagsavtal, som fungerar över ett stort antal olika arbetsrättsliga jurisdiktioner, konstateras det. Hur man bäst reglerar arbetstid för anställda som jobbar mot andra tidszoner är också en fråga som behöver belysas.
”Snabba kast mellan uppsägningar och anställningar beroende på var verksamhet lokaliseras innebär även en ökad arbetsbelastning för klubbar och förtroendevalda”, heter det i rapporten, som också noterar att det samtidigt finns risk facket inte har någon lokal motpart att förhandla med när företagen är globala, vilket kan innebära förlorat inflytande på arbetsplatserna.
Kompetensutveckling – individens ansvar?
Den globala konkurrensen och även den konkurrens automatiseringen innebär ställer stora krav på kompetensutveckling. Erfarenhet räcker inte som konkurrensmedel när arbetet inte längre ser ut som igår.
För många arbetsgivare verkar det mer kostnadseffektivt att ta in ny kompetens, än att vidareutbilda den egna. Då hamnar plötsligt ansvaret på individen att hålla sig konstant uppdaterad på egen bekostnad, ofta utanför arbetstid, för att hålla sig fortsatt attraktiv.
Men det är inte alla som har förutsättningar – tid, ork, insikt – att själva se till att skaffa rätt vidareutbildning. ”En negativ konsekvens av denna trend är därför att vi kan få se fler uppsägningar på grund av personliga skäl”, spår rapportförfattarna.
Ytterligare en risk med den trenden är att det kan bli svårare för fackligt engagerade att få sin kompetensutveckling beviljad av företaget. Unionen måste driva kompetensutvecklingsfrågorna hårdare i alla sammanhang – inte minst i kollektivavtalen, konstaterar man i rapporten.
Ett ökat individfokus med hårdare konkurrens i slimmade organisationer riskerar också att leda till att färre vågar engagera sig fackligt, enligt rapportförfattarna. Det lockar inte i en sådan situation att kanske betraktas som besvärlig samtidigt som det allt komplexare fackliga uppdraget tar tid och kraft från andra uppgifter. För ett förbund som Unionen kan det bli svårt att mobilisera inför avtalsrörelsen, varnar rapporten.
Att bli sin egen arbetsgivare
En annan utveckling som är tydlig i branschen är att allt fler arbetstagare uppmanas skaffa F-skattsedel, för att kunna fakturera för utförda uppdrag som egna företagare, istället för att få lön som anställda. Det globala inflytandet har också gjort rörliga, prestationsbaserade löner vanliga i branschen. Andelen inhyrda konsulter och bemanningsanställda ökar.
När kontorsplatsen luckras upp med olika former av aktivitetsbaserade lösningar, många jobbar hemifrån eller från andra lokaler och flera av medarbetarna är egna företagare eller inhyrda från annat håll riskerar också sammanhållningen på arbetsplatsen att ta stryk. Den anda av samhörighet och solidaritet som fackligt arbete bygger på kan lätt bli obsolet.
- Vi måste hitta nya sätt att jobba tillsammans. Det är något vi tar på stort allvar, sa Peter Hellberg, Unionens första vice ordförande, vid presentationen av rapporten.
Utmaning också för arbetsgivare
- Även arbetsgivare måste se till att hålla sig attraktiva och up to date med de senaste verktygen och arbetsmodellerna, för att locka till sig kompetensen, konstaterade Cecilia Täkte, Solution unit manager E-Health på Tieto, när hon deltog i panelsamtal i samband med presentationen av Unionens trendrapport på fredagen.
Hon fick stöd av Heléne Lidström, ansvarig för det nya arbetslivet på Microsoft, som underströk att gränslöshet också innebär en flexibilitet som många unga i dag tar för given.
- Att kunna utföra sitt uppdrag varifrån man vill med vilka verktyg man vill och när det passar, är för många ett krav, menade hon.
Ledarskapet ställs inför nya utmaningar när medarbetarna inte längre finns på plats i avgränsade lokaler på vissa bestämda tider. Arbetsmiljöansvaret blir svårt att hantera, det blir lättare att missa att medarbetare mår dåligt och svårt att hålla ihop gruppen.
- Målstyrning är a och o när man jobbar med ett team på distans, menade Cecilia Täkte. Målstyrning och uppföljning.
Men alltför mycket styrning riskerar att döda kreativiteten, och kreativitet kräver mänskliga möten, vilket försvåras om man sitter på olika håll.
- Det är inte så att vi inte vill att folk ska jobba på kontoret. Vi måste tvärt om skapa kontorsmiljöer som folk vill komma till, konstaterade Heléne Lidström, vars arbetsplats numer är aktivitetsbaserad.
IT- och telekombranschen sysselsätter ca 200 000 personer, varav cirka 50 000 är medlemmar i Unionen.
Arbetsgivarparter för branschen sju samverkande bransch- och arbetsgivarorganisationer inom förbundsgruppen Almega.
