Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ny basindustri ger få jobb

Förra gången var det gruvorna och stålet. Nu utmanar datahallarna om titeln som norra Sveriges framtid. Om inte elskatten lägger hinder i vägen vill säga.
Niklas Hallstedt Publicerad
Susanne Lindholm/TT
Interiör från Facebooks 5 fotbollsplaner stora datacenter i Luleå. Susanne Lindholm/TT

Det råder nybyggarstämning i norr. Facebooks fem fotbollsplaner stora anläggning invigdes i Luleå i fjol.  Ytterligare en, något mindre, är på gång intill. Dessutom utökar bitcoin-företaget Knc Miner med en anläggning i Boden, där även serverhotellet Hydro66 är på väg att etablera sig.

Är en ny basnäring på gång?
– Ja, det tycker jag man kan säga. Vi vet ju att behovet av datalagring ökar exponentiellt, vilket kommer sig av att vi ändrar vårt beteendemönster med den nya tekniken. Det är alltifrån hur vi lägger upp bilder och skriver på Facebook till hur vi konsumerar media och tankar hem tidningar, radio och filmer, som ändrar sig.

Det säger Niklas Nordström, kommunalråd (S) i Luleå som även är ordförande i  Node Pole, ett samarbete mellan kommun- och landsting i Luleå, Piteå och Boden för att främja etablerandet av datacentra.

Att det kommer att byggas fler sådana råder i alla fall ingen tvekan om. I den strategi som Länsstyrelsen i Norrbotten dragit upp för att regionen ska bli världsledande vad gäller klimatsmarta datacenter sägs att det behövs 200 nya datahallar i Europa innan år 2020. Målet är att 20 av dessa ska hamna i norra Sverige.

Det som talar för den saken är ett antal faktorer: tillgången till så kallad grön el, hämtad från älvarna, klimatet som gör det möjligt att kyla hallarna med luft och det stabila läget, både politiskt, socialt och vad gäller risken för jordbävningar. Till det kommer att det finns en bra internetinfrastruktur, tillgång till utbildade människor, universitet och kommunikationer.

– Vi har stora konkurrensfördelar. Kan vi bara ta vår del av kakan är 20 etableringar i norra Sverige realistiskt, säger Niklas Nordström

Det är inga småpengar det rör sig om. Varje ny hall är en investering i miljardklassen. Niklas Nordström uppskattar att Facebooks anläggning gick på mellan 4 och 5 miljarder kronor.

Men ger det särskilt många jobb? Svaret beror nog på vem man frågar. Det största behovet av arbetskraft finns vid själva bygget. I datahallarna behövs däremot ingen jättebemanning. I dag arbetar runt 100 personer i Facebooks första hall.

Till det kommer naturligtvis att de anställda ska äta, bo och resa vilket skapar arbetstillfällen i servicenäringen. Dessutom, att ett företag som Facebook slår sig ned i norra Sverige drar också till sig andra företag i närliggande sektorer.

– Man kan likna det vid vilken industri som helst, det ger kringeffekter på olika sätt. Det finns ett visst antal anställda på anläggningen, men därutöver etablerar sig teknikleverantörer, konsultföretag och elföretag runt omkring, säger Niklas Nordström som även påpekar att Facebooks etablering inneburit ett uppsving för Luleå tekniska universitet, både vad gäller antalet personer som utbildar sig för jobb i branschen och forskningen.

Roger Andersson som är Unionens regionchef i Norrbotten ser även han positivt på Facebooks etablering.

– Absolut, det är ett företag och en bransch som är på resa uppåt. Det sprider bra signaler att Facebook valde just den här regionen.

Däremot är han tveksam till om det skapar så mycket sysselsättning.

– Det är inte de största arbetsplatserna. När det byggs är det naturligtvis många som får jobb, men efter det är det några som sitter och bevakar.  Det som är bra är att man ser det långsiktigt, etableringarna här försvinner ju inte över en natt. Än kan man inte säga att det är en basnäring, men det kanske det blir.

I en rapport gjord på uppdrag av Facebook sägs att företagets etablering i Luleå skulle generera 9 miljarder kronor och 4 500 heltidsjobb över en tioårsperiod. I en annan rapport, gjord på uppdrag av statliga Tillväxtverket, landar man på ungefär hälften.

– Facebook ville nog att siffrorna skulle se bra ut, jag tror att sanningen ligger någonstans mitt emellan, säger Tor Björn Minde, adjungerad professor vid Luleå tekniska universitet, som var projektledare när länsstyrelsens strategi för att få nya datacenter till Norrbotten togs fram.

– Det finns de som är kritiska till att det ger så lite jobb, de jämför exempelvis med en stålindustri. Jag säger bara: hitta på en annan lönsam bransch som kan skapa lika många jobb då. Låt oss använda den energi vi har för att skapa tillväxt själva i stället för att sälja den till Tyskland.

Datacenter, datahall eller serverhall

  • Datacenter är fysiska eller virtuella process- och lagringsutrymmen för de data som genereras av datorer, servrar och nätverk.
  • Det samma gäller datahallar eller serverhallar. Begreppen betyder egentligen samma sak, men det förra används ibland för att omfatta mer än bara servrar. När man talar om datacenter syftas typiskt nog på riktigt stora datahallar, ibland flera stycken, som de enorma hallar som hanterar data från Google, Facebook eller Apple, också kallade megadatacenter.
  • Ofta speglas datamängderna i två eller flera datacenter, av säkerhetsskäl. Om strömmen går eller servrarna kraschar på en plats ska tjänsterna ändå fungera och ingen data gå förlorad. Till exempel är Facebooks datacenter i Luleå en spegling av företagets datacenter i USA.
  • De riktigt stora datacentra som det talas om i artiklarna, består av tusentals servrar i samma lokaler, som behöver konstant kylning för att inte överhettas.
  • Många privata data- och serverhallar kan i dag ersättas av lagring i molnet. Men molnet består då av ännu större datamängder från olika användare, vilka i sin tur processas och lagras i ett antal datacenter spridda över världen, med ännu större krav på både säkerhet, stadig elförsörjning och nedkylning. (Exempel på sådana molntjänster är Google Drive, Microsoft 365, Amazon etc.)
  • På 50-talet krävde en IBM-dator en yta stor som ett rum för att utföra enkla beräkningar. I dag ryms betydligt mer data på vilken mobiltelefon som helst. I framtiden kan nanoteknologi innebära att ofantliga mängder data kan lagras på en pytteliten yta.

Gabriella Westberg/Kollega

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Nya lagar och regler för arbetslivet 2027
Nya skatteregler, högre ersättning vid sjukdom och föräldraledighet och ändrade regler på jobbet. Här är de viktigaste förändringarna 2027 och vad de betyder för dig. Foto: Colourbox

8 förändringar 2027 i korthet

  1. Brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs.
  2. Det förhöjda grundavdraget gäller först från året du fyller 68.
  3. Taken för sjukpenning och föräldrapenning höjs.
  4. Nya krav kan ställas på sjuka som får försörjningsstöd.
  5. Skattereglerna ändras för den som jobbar på flera platser.
  6. Rätten till tjänstledighet vid militärtjänstgöring förtydligas.
  7. Arbetstillstånd ska inte längre vara knutna till en viss arbetsgivare.
  8. Det är fortfarande oklart när reglerna om lönetransparens börjar gälla.

Dina Pengar 2027:

Prisbasbeloppet höjs från 59 200 kronor till 59 600 kronor 2027.

Det flyttar upp brytpunkten för statlig inkomstskatt med cirka 1 400 kronor till 56 483 kronor i månaden.

För den som ligger över brytpunkten innebär det omkring 323 kronor mer i månaden efter skatt.

För en löntagare med 40 000 kronor i månadslön blir effekten betydligt mindre: cirka 23 kronor mer i månaden.

Det finns inga beslutade skattesänkningar i form av jobbskatteavdrag under 2027. 

Gränsen för löneväxling höjs
Nästa år höjs gränsen för lönsam löneväxling till 58 200 kronor i månaden. 
Löneväxling innebär att en del av din bruttolön byts mot till exempel extra inbetalningar till tjänstepensionen. 

Tänk på att om du som i dag har mellan 56 000 och 58 200 kronor kvar i lön efter löneväxlingen hamnar under gränsen nästa år. 
 

Lägre skatt först från 68 års ålder
När man blir äldre sjunker skatten till följd av ett högre grundavdrag på inkomster.
Från 2027 får man det förhöjda grundavdraget först från det år man fyller 68, alltså ett år senare jämfört med nuvarande regler. Det gäller dig som är född 1960 och senare.

 

Din trygghet 2027:

Höjda tak för ersättning vid sjukdom och föräldraledighet

Eftersom prisbasbeloppet för 2027 har fastställts till 59 600 kronor höjs taken för ersättningar från Försäkringskassan, som bland annat sjukpenning och föräldrapenning, vid årsskiftet.

 


Arbetslösa
De senaste åren har Tidöregeringen skärpt reglerna för arbetslösa. Bland annat trappas ersättningen ner snabbare än tidigare. Under 2027 finns inga beslutade förändringar av ersättningsnivåerna i a-kassan.

Nya regler för sjuka med försörjningsstöd
Den som är sjuk och behöver försörjningsstöd kan mötas av nya krav, enligt beslut från regeringen. 

Från den 1 januari får kommunernas socialnämnder möjlighet att kräva deltagande i arbetslivsinriktad rehabilitering. Samtidigt blir vissa myndigheter skyldiga att hjälpa till att ta fram en individuell plan.

Sedan i somras finns också kravet att den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska lämna läkarintyg för att kunna få försörjningsstöd.  

 

Dina rättigheter 2027:

Tydligare rätt till ledighet vid militärtjänstgöring

Foto: Anders Wiklund/TT

Rätten till tjänstledighet från ditt vanliga jobb vid tjänstgöring i Försvarsmakten förtydligas. 

Förändringarna innebär bland annat att det blir tydligare i lagen att du har rätt att behålla din civila anställning och ta tjänstledigt när du kallas in för att tjänstgöra i Försvarsmakten. 
Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

 


Lönetransparens – oklart när de nya reglerna införs

EU:s direktiv om lönetransparens antogs 2023 med syftet att stärka arbetstagares insyn i lönesättningen. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser och rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen.

De nya reglerna skulle gälla från juli 2026, men i våras ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. 

Därefter ändrade regeringen sig igen och krävde att EU skulle göra om direktivet, ett krav som EU sa nej till. 

Eftersom det inte har lämnats in någon proposition till riksdagen för att genomföra direktivet är det oklart när reglerna kommer att träda i kraft.

 

Nya skatteregler för dig som jobbar på olika platser

Nya skatteregler införs med syfte att anpassa dem till ett mer flexibelt arbetsliv med ökat distans- och hybridarbete. Regeländringarna träder i kraft vid årsskiftet och innebär bland annat: 

  • Ny regel för tjänsteställe: Tjänstestället ska i första hand bestämmas utifrån arbetsgivarens avsikt vid anställningens början när det gäller var arbetet ska utföras. 
     
  • Definition av tjänsteresa: För att skapa ökad tydlighet införs en formell definition av begreppet tjänsteresa direkt i inkomstskattelagen.
     
  • Förenklat traktamente: Reglerna för avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresor och resor i näringsverksamhet förenklas.
     
  • Nytt gemensamt avdrag för boende på annan ort: De nuvarande avdragen för tillfälligt arbete på annan ort och dubbel bosättning slås ihop till ett gemensamt avdrag. Avståndskravet höjs från 50 till 100 kilometer, logiavdraget tidsbegränsas till högst fem år och maximeras till två prisbasbelopp per år.

 

Nya regler för arbetstillstånd
Ett arbetstillstånd ska inte längre vara knutet till en viss arbetsgivare och ett visst slags arbete. 

Den som byter arbetsgivare ska alltså inte behöva söka ett nytt arbetstillstånd, men ska anmäla bytet till Migrationsverket. 
Lagförändringarna träder i kraft den 1 februari 2027.

Källor: Regeringen, Unionen, Skatteverket, Länsförsäkringar.