Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ny basindustri ger få jobb

Förra gången var det gruvorna och stålet. Nu utmanar datahallarna om titeln som norra Sveriges framtid. Om inte elskatten lägger hinder i vägen vill säga.
Niklas Hallstedt Publicerad
Susanne Lindholm/TT
Interiör från Facebooks 5 fotbollsplaner stora datacenter i Luleå. Susanne Lindholm/TT

Det råder nybyggarstämning i norr. Facebooks fem fotbollsplaner stora anläggning invigdes i Luleå i fjol.  Ytterligare en, något mindre, är på gång intill. Dessutom utökar bitcoin-företaget Knc Miner med en anläggning i Boden, där även serverhotellet Hydro66 är på väg att etablera sig.

Är en ny basnäring på gång?
– Ja, det tycker jag man kan säga. Vi vet ju att behovet av datalagring ökar exponentiellt, vilket kommer sig av att vi ändrar vårt beteendemönster med den nya tekniken. Det är alltifrån hur vi lägger upp bilder och skriver på Facebook till hur vi konsumerar media och tankar hem tidningar, radio och filmer, som ändrar sig.

Det säger Niklas Nordström, kommunalråd (S) i Luleå som även är ordförande i  Node Pole, ett samarbete mellan kommun- och landsting i Luleå, Piteå och Boden för att främja etablerandet av datacentra.

Att det kommer att byggas fler sådana råder i alla fall ingen tvekan om. I den strategi som Länsstyrelsen i Norrbotten dragit upp för att regionen ska bli världsledande vad gäller klimatsmarta datacenter sägs att det behövs 200 nya datahallar i Europa innan år 2020. Målet är att 20 av dessa ska hamna i norra Sverige.

Det som talar för den saken är ett antal faktorer: tillgången till så kallad grön el, hämtad från älvarna, klimatet som gör det möjligt att kyla hallarna med luft och det stabila läget, både politiskt, socialt och vad gäller risken för jordbävningar. Till det kommer att det finns en bra internetinfrastruktur, tillgång till utbildade människor, universitet och kommunikationer.

– Vi har stora konkurrensfördelar. Kan vi bara ta vår del av kakan är 20 etableringar i norra Sverige realistiskt, säger Niklas Nordström

Det är inga småpengar det rör sig om. Varje ny hall är en investering i miljardklassen. Niklas Nordström uppskattar att Facebooks anläggning gick på mellan 4 och 5 miljarder kronor.

Men ger det särskilt många jobb? Svaret beror nog på vem man frågar. Det största behovet av arbetskraft finns vid själva bygget. I datahallarna behövs däremot ingen jättebemanning. I dag arbetar runt 100 personer i Facebooks första hall.

Till det kommer naturligtvis att de anställda ska äta, bo och resa vilket skapar arbetstillfällen i servicenäringen. Dessutom, att ett företag som Facebook slår sig ned i norra Sverige drar också till sig andra företag i närliggande sektorer.

– Man kan likna det vid vilken industri som helst, det ger kringeffekter på olika sätt. Det finns ett visst antal anställda på anläggningen, men därutöver etablerar sig teknikleverantörer, konsultföretag och elföretag runt omkring, säger Niklas Nordström som även påpekar att Facebooks etablering inneburit ett uppsving för Luleå tekniska universitet, både vad gäller antalet personer som utbildar sig för jobb i branschen och forskningen.

Roger Andersson som är Unionens regionchef i Norrbotten ser även han positivt på Facebooks etablering.

– Absolut, det är ett företag och en bransch som är på resa uppåt. Det sprider bra signaler att Facebook valde just den här regionen.

Däremot är han tveksam till om det skapar så mycket sysselsättning.

– Det är inte de största arbetsplatserna. När det byggs är det naturligtvis många som får jobb, men efter det är det några som sitter och bevakar.  Det som är bra är att man ser det långsiktigt, etableringarna här försvinner ju inte över en natt. Än kan man inte säga att det är en basnäring, men det kanske det blir.

I en rapport gjord på uppdrag av Facebook sägs att företagets etablering i Luleå skulle generera 9 miljarder kronor och 4 500 heltidsjobb över en tioårsperiod. I en annan rapport, gjord på uppdrag av statliga Tillväxtverket, landar man på ungefär hälften.

– Facebook ville nog att siffrorna skulle se bra ut, jag tror att sanningen ligger någonstans mitt emellan, säger Tor Björn Minde, adjungerad professor vid Luleå tekniska universitet, som var projektledare när länsstyrelsens strategi för att få nya datacenter till Norrbotten togs fram.

– Det finns de som är kritiska till att det ger så lite jobb, de jämför exempelvis med en stålindustri. Jag säger bara: hitta på en annan lönsam bransch som kan skapa lika många jobb då. Låt oss använda den energi vi har för att skapa tillväxt själva i stället för att sälja den till Tyskland.

Datacenter, datahall eller serverhall

  • Datacenter är fysiska eller virtuella process- och lagringsutrymmen för de data som genereras av datorer, servrar och nätverk.
  • Det samma gäller datahallar eller serverhallar. Begreppen betyder egentligen samma sak, men det förra används ibland för att omfatta mer än bara servrar. När man talar om datacenter syftas typiskt nog på riktigt stora datahallar, ibland flera stycken, som de enorma hallar som hanterar data från Google, Facebook eller Apple, också kallade megadatacenter.
  • Ofta speglas datamängderna i två eller flera datacenter, av säkerhetsskäl. Om strömmen går eller servrarna kraschar på en plats ska tjänsterna ändå fungera och ingen data gå förlorad. Till exempel är Facebooks datacenter i Luleå en spegling av företagets datacenter i USA.
  • De riktigt stora datacentra som det talas om i artiklarna, består av tusentals servrar i samma lokaler, som behöver konstant kylning för att inte överhettas.
  • Många privata data- och serverhallar kan i dag ersättas av lagring i molnet. Men molnet består då av ännu större datamängder från olika användare, vilka i sin tur processas och lagras i ett antal datacenter spridda över världen, med ännu större krav på både säkerhet, stadig elförsörjning och nedkylning. (Exempel på sådana molntjänster är Google Drive, Microsoft 365, Amazon etc.)
  • På 50-talet krävde en IBM-dator en yta stor som ett rum för att utföra enkla beräkningar. I dag ryms betydligt mer data på vilken mobiltelefon som helst. I framtiden kan nanoteknologi innebära att ofantliga mängder data kan lagras på en pytteliten yta.

Gabriella Westberg/Kollega

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IMY: Lexbase och Krimfup bryter mot lagen

Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
David Österberg Publicerad 3 november 2026, kl 11:12
Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.

Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.

Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.

IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.

Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.

Lexbase ska överklaga

Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:

"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."

Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:

"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."

Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:

"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."

MrKoll måste tillåta radering

IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.

Eric Leijonram
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT

– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.

Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.

– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.

IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.

Kollega söker Krimfup för en kommentar.

Så säger lagen

Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.

Källa: IMY, GDPR artikel 10

Vad är IMY?

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna. 

Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)