Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ny basindustri ger få jobb

Förra gången var det gruvorna och stålet. Nu utmanar datahallarna om titeln som norra Sveriges framtid. Om inte elskatten lägger hinder i vägen vill säga.
Niklas Hallstedt Publicerad
Susanne Lindholm/TT
Interiör från Facebooks 5 fotbollsplaner stora datacenter i Luleå. Susanne Lindholm/TT

Det råder nybyggarstämning i norr. Facebooks fem fotbollsplaner stora anläggning invigdes i Luleå i fjol.  Ytterligare en, något mindre, är på gång intill. Dessutom utökar bitcoin-företaget Knc Miner med en anläggning i Boden, där även serverhotellet Hydro66 är på väg att etablera sig.

Är en ny basnäring på gång?
Ja, det tycker jag man kan säga. Vi vet ju att behovet av datalagring ökar exponentiellt, vilket kommer sig av att vi ändrar vårt beteendemönster med den nya tekniken. Det är alltifrån hur vi lägger upp bilder och skriver på Facebook till hur vi konsumerar media och tankar hem tidningar, radio och filmer, som ändrar sig.

Det säger Niklas Nordström, kommunalråd (S) i Luleå som även är ordförande i  Node Pole, ett samarbete mellan kommun- och landsting i Luleå, Piteå och Boden för att främja etablerandet av datacentra.

Att det kommer att byggas fler sådana råder i alla fall ingen tvekan om. I den strategi som Länsstyrelsen i Norrbotten dragit upp för att regionen ska bli världsledande vad gäller klimatsmarta datacenter sägs att det behövs 200 nya datahallar i Europa innan år 2020. Målet är att 20 av dessa ska hamna i norra Sverige.

Det som talar för den saken är ett antal faktorer: tillgången till så kallad grön el, hämtad från älvarna, klimatet som gör det möjligt att kyla hallarna med luft och det stabila läget, både politiskt, socialt och vad gäller risken för jordbävningar. Till det kommer att det finns en bra internetinfrastruktur, tillgång till utbildade människor, universitet och kommunikationer.

– Vi har stora konkurrensfördelar. Kan vi bara ta vår del av kakan är 20 etableringar i norra Sverige realistiskt, säger Niklas Nordström

Det är inga småpengar det rör sig om. Varje ny hall är en investering i miljardklassen. Niklas Nordström uppskattar att Facebooks anläggning gick på mellan 4 och 5 miljarder kronor.

Men ger det särskilt många jobb? Svaret beror nog på vem man frågar. Det största behovet av arbetskraft finns vid själva bygget. I datahallarna behövs däremot ingen jättebemanning. I dag arbetar runt 100 personer i Facebooks första hall.

Till det kommer naturligtvis att de anställda ska äta, bo och resa vilket skapar arbetstillfällen i servicenäringen. Dessutom, att ett företag som Facebook slår sig ned i norra Sverige drar också till sig andra företag i närliggande sektorer.

– Man kan likna det vid vilken industri som helst, det ger kringeffekter på olika sätt. Det finns ett visst antal anställda på anläggningen, men därutöver etablerar sig teknikleverantörer, konsultföretag och elföretag runt omkring, säger Niklas Nordström som även påpekar att Facebooks etablering inneburit ett uppsving för Luleå tekniska universitet, både vad gäller antalet personer som utbildar sig för jobb i branschen och forskningen.

Roger Andersson som är Unionens regionchef i Norrbotten ser även han positivt på Facebooks etablering.

– Absolut, det är ett företag och en bransch som är på resa uppåt. Det sprider bra signaler att Facebook valde just den här regionen.

Däremot är han tveksam till om det skapar så mycket sysselsättning.

– Det är inte de största arbetsplatserna. När det byggs är det naturligtvis många som får jobb, men efter det är det några som sitter och bevakar.  Det som är bra är att man ser det långsiktigt, etableringarna här försvinner ju inte över en natt. Än kan man inte säga att det är en basnäring, men det kanske det blir.

I en rapport gjord på uppdrag av Facebook sägs att företagets etablering i Luleå skulle generera 9 miljarder kronor och 4 500 heltidsjobb över en tioårsperiod. I en annan rapport, gjord på uppdrag av statliga Tillväxtverket, landar man på ungefär hälften.

– Facebook ville nog att siffrorna skulle se bra ut, jag tror att sanningen ligger någonstans mitt emellan, säger Tor Björn Minde, adjungerad professor vid Luleå tekniska universitet, som var projektledare när länsstyrelsens strategi för att få nya datacenter till Norrbotten togs fram.

– Det finns de som är kritiska till att det ger så lite jobb, de jämför exempelvis med en stålindustri. Jag säger bara: hitta på en annan lönsam bransch som kan skapa lika många jobb då. Låt oss använda den energi vi har för att skapa tillväxt själva i stället för att sälja den till Tyskland.

Datacenter, datahall eller serverhall

  • Datacenter är fysiska eller virtuella process- och lagringsutrymmen för de data som genereras av datorer, servrar och nätverk.
  • Det samma gäller datahallar eller serverhallar. Begreppen betyder egentligen samma sak, men det förra används ibland för att omfatta mer än bara servrar. När man talar om datacenter syftas typiskt nog på riktigt stora datahallar, ibland flera stycken, som de enorma hallar som hanterar data från Google, Facebook eller Apple, också kallade megadatacenter.
  • Ofta speglas datamängderna i två eller flera datacenter, av säkerhetsskäl. Om strömmen går eller servrarna kraschar på en plats ska tjänsterna ändå fungera och ingen data gå förlorad. Till exempel är Facebooks datacenter i Luleå en spegling av företagets datacenter i USA.
  • De riktigt stora datacentra som det talas om i artiklarna, består av tusentals servrar i samma lokaler, som behöver konstant kylning för att inte överhettas.
  • Många privata data- och serverhallar kan i dag ersättas av lagring i molnet. Men molnet består då av ännu större datamängder från olika användare, vilka i sin tur processas och lagras i ett antal datacenter spridda över världen, med ännu större krav på både säkerhet, stadig elförsörjning och nedkylning. (Exempel på sådana molntjänster är Google Drive, Microsoft 365, Amazon etc.)
  • På 50-talet krävde en IBM-dator en yta stor som ett rum för att utföra enkla beräkningar. I dag ryms betydligt mer data på vilken mobiltelefon som helst. I framtiden kan nanoteknologi innebära att ofantliga mängder data kan lagras på en pytteliten yta.

Gabriella Westberg/Kollega

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.