Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ny basindustri ger få jobb

Förra gången var det gruvorna och stålet. Nu utmanar datahallarna om titeln som norra Sveriges framtid. Om inte elskatten lägger hinder i vägen vill säga.
Niklas Hallstedt Publicerad
Susanne Lindholm/TT
Interiör från Facebooks 5 fotbollsplaner stora datacenter i Luleå. Susanne Lindholm/TT

Det råder nybyggarstämning i norr. Facebooks fem fotbollsplaner stora anläggning invigdes i Luleå i fjol.  Ytterligare en, något mindre, är på gång intill. Dessutom utökar bitcoin-företaget Knc Miner med en anläggning i Boden, där även serverhotellet Hydro66 är på väg att etablera sig.

Är en ny basnäring på gång?
Ja, det tycker jag man kan säga. Vi vet ju att behovet av datalagring ökar exponentiellt, vilket kommer sig av att vi ändrar vårt beteendemönster med den nya tekniken. Det är alltifrån hur vi lägger upp bilder och skriver på Facebook till hur vi konsumerar media och tankar hem tidningar, radio och filmer, som ändrar sig.

Det säger Niklas Nordström, kommunalråd (S) i Luleå som även är ordförande i  Node Pole, ett samarbete mellan kommun- och landsting i Luleå, Piteå och Boden för att främja etablerandet av datacentra.

Att det kommer att byggas fler sådana råder i alla fall ingen tvekan om. I den strategi som Länsstyrelsen i Norrbotten dragit upp för att regionen ska bli världsledande vad gäller klimatsmarta datacenter sägs att det behövs 200 nya datahallar i Europa innan år 2020. Målet är att 20 av dessa ska hamna i norra Sverige.

Det som talar för den saken är ett antal faktorer: tillgången till så kallad grön el, hämtad från älvarna, klimatet som gör det möjligt att kyla hallarna med luft och det stabila läget, både politiskt, socialt och vad gäller risken för jordbävningar. Till det kommer att det finns en bra internetinfrastruktur, tillgång till utbildade människor, universitet och kommunikationer.

– Vi har stora konkurrensfördelar. Kan vi bara ta vår del av kakan är 20 etableringar i norra Sverige realistiskt, säger Niklas Nordström

Det är inga småpengar det rör sig om. Varje ny hall är en investering i miljardklassen. Niklas Nordström uppskattar att Facebooks anläggning gick på mellan 4 och 5 miljarder kronor.

Men ger det särskilt många jobb? Svaret beror nog på vem man frågar. Det största behovet av arbetskraft finns vid själva bygget. I datahallarna behövs däremot ingen jättebemanning. I dag arbetar runt 100 personer i Facebooks första hall.

Till det kommer naturligtvis att de anställda ska äta, bo och resa vilket skapar arbetstillfällen i servicenäringen. Dessutom, att ett företag som Facebook slår sig ned i norra Sverige drar också till sig andra företag i närliggande sektorer.

– Man kan likna det vid vilken industri som helst, det ger kringeffekter på olika sätt. Det finns ett visst antal anställda på anläggningen, men därutöver etablerar sig teknikleverantörer, konsultföretag och elföretag runt omkring, säger Niklas Nordström som även påpekar att Facebooks etablering inneburit ett uppsving för Luleå tekniska universitet, både vad gäller antalet personer som utbildar sig för jobb i branschen och forskningen.

Roger Andersson som är Unionens regionchef i Norrbotten ser även han positivt på Facebooks etablering.

– Absolut, det är ett företag och en bransch som är på resa uppåt. Det sprider bra signaler att Facebook valde just den här regionen.

Däremot är han tveksam till om det skapar så mycket sysselsättning.

– Det är inte de största arbetsplatserna. När det byggs är det naturligtvis många som får jobb, men efter det är det några som sitter och bevakar.  Det som är bra är att man ser det långsiktigt, etableringarna här försvinner ju inte över en natt. Än kan man inte säga att det är en basnäring, men det kanske det blir.

I en rapport gjord på uppdrag av Facebook sägs att företagets etablering i Luleå skulle generera 9 miljarder kronor och 4 500 heltidsjobb över en tioårsperiod. I en annan rapport, gjord på uppdrag av statliga Tillväxtverket, landar man på ungefär hälften.

– Facebook ville nog att siffrorna skulle se bra ut, jag tror att sanningen ligger någonstans mitt emellan, säger Tor Björn Minde, adjungerad professor vid Luleå tekniska universitet, som var projektledare när länsstyrelsens strategi för att få nya datacenter till Norrbotten togs fram.

– Det finns de som är kritiska till att det ger så lite jobb, de jämför exempelvis med en stålindustri. Jag säger bara: hitta på en annan lönsam bransch som kan skapa lika många jobb då. Låt oss använda den energi vi har för att skapa tillväxt själva i stället för att sälja den till Tyskland.

Datacenter, datahall eller serverhall

  • Datacenter är fysiska eller virtuella process- och lagringsutrymmen för de data som genereras av datorer, servrar och nätverk.
  • Det samma gäller datahallar eller serverhallar. Begreppen betyder egentligen samma sak, men det förra används ibland för att omfatta mer än bara servrar. När man talar om datacenter syftas typiskt nog på riktigt stora datahallar, ibland flera stycken, som de enorma hallar som hanterar data från Google, Facebook eller Apple, också kallade megadatacenter.
  • Ofta speglas datamängderna i två eller flera datacenter, av säkerhetsskäl. Om strömmen går eller servrarna kraschar på en plats ska tjänsterna ändå fungera och ingen data gå förlorad. Till exempel är Facebooks datacenter i Luleå en spegling av företagets datacenter i USA.
  • De riktigt stora datacentra som det talas om i artiklarna, består av tusentals servrar i samma lokaler, som behöver konstant kylning för att inte överhettas.
  • Många privata data- och serverhallar kan i dag ersättas av lagring i molnet. Men molnet består då av ännu större datamängder från olika användare, vilka i sin tur processas och lagras i ett antal datacenter spridda över världen, med ännu större krav på både säkerhet, stadig elförsörjning och nedkylning. (Exempel på sådana molntjänster är Google Drive, Microsoft 365, Amazon etc.)
  • På 50-talet krävde en IBM-dator en yta stor som ett rum för att utföra enkla beräkningar. I dag ryms betydligt mer data på vilken mobiltelefon som helst. I framtiden kan nanoteknologi innebära att ofantliga mängder data kan lagras på en pytteliten yta.

Gabriella Westberg/Kollega

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Regeringen om Northvolt-konkursen: ”En tung dag”

Sveriges vice statsminister Ebba Busch (KD) uttrycker sitt stöd för de som arbetar på Northvolt. Men regeringen ger inget besked om vad som händer för de arbetskraftsinvandrare som nu måste hitta nya jobb inom tre månader för att få stanna i Sverige.
Noa Söderberg Publicerad 12 mars 2025, kl 15:55
Ebba Busch
Viktoria Bank/TT

Sveriges energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) understryker nu allvaret i Northvolts konkurs.

– Det här är ett otroligt tufft besked, och en tung dag för alla anställda, för alla underleverantörer, för alla de vars jobb nu kan komma att påverkas av detta, säger Busch på en pressträff på Regeringskansliet under onsdagseftermiddagen.

Mats Persson (L), arbetsmarknads- och integrationsminister, säger att regeringen har ”stor förståelse” för oron och känslorna bland de anställda.

– Men, och det menar jag med både omtanke och uppriktighet, det svenska samhället är byggt för att hantera den här sortens kriser.

Han hänvisar till de trygghetssystem som är en integrerad del av arbetsmarknaden, både i kristid och vardag: Arbetsförmedlingen, parternas omställningsorganisationer, med flera.

– Den som drabbas av den här konkursen kommer inte stå utan hjälp. Samhället kraftsamlar och aktiverar nu alla de funktioner och alla de insatser vi har för att hjälpa människor i omställning.

Regeringen presenterar alltså inga särskilda arbetsmarknadsinsatser för just Northvoltkrisen.

Personliga samtal på Arbetsförmedlingen

Däremot meddelar omställningsorganisationerna TSL och TRR att de återaktiverar den ”samverkansplattform” som skapades vid det stora varslet på Northvolt i september förra året. Där ingår bland annat Arbetsförmedlingen, kommuner och regioner.

Maria Hemström Hemmingson, generaldirektör på Arbetsförmedlingen, säger att myndigheten också kommer erbjuda extrainsatta personliga samtal för Northvoltanställda imorgon torsdag.

Särskilda regler för arbetstillstånd

Regeringen ger inga besked om eventuella undantag från reglerna för arbetstillstånd. Dagens regler kräver att den som kommit till Sverige för att jobba, och sedan blir av med sin anställning, måste hitta ett nytt jobb inom tre månader för att få stanna. Reglerna gäller de som har rest från ett land utanför EU. På Northvolt tillhör en stor del av de anställda den gruppen.

– Det är lite för tidigt att svara på. Vi behöver i lugn och ro analysera, föra dialog med kommunen och inte minst bolaget kring hur många som är från andra länder, hur många som är födda i Sverige, och så vidare, säger Mats Persson.

”Kapa beroendet av Kina”

Ebba Busch avslutar pressträffen med att koppla frågan om Northvolt till en bredare europeisk debatt om konkurrenskraft, energisäkerhet och militär upprustning. Gällande möjligheten att Northvolt köps upp av ett företag utanför Europa säger hon:

– Styrkan i Northvolt har varit att det varit en europeisk batteritillverkare. Det är inte så att det finns en avsaknad av aktörer på batterimarknaden. Det är snarare så att vi har en överetablering av batteritillverkare inom Europa, men väldigt få är europeiska. Detta har varit en av deras stora konkurrensfördelar.

– Det har bidragit till att vara en maktfaktor in på den europeiska marknaden i hela västvärlden, att kunna kapa beroendet av Kina. Det är ett vägval som bolaget själva får göra såklart, om man inte längre vill ha den unika säljpunkten.