Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Unionen för kritiserat investeringsskydd

I en partsöverskridande skrivelse tar Unionen ställning för ett investeringsskydd i frihandelsavtalet mellan USA och EU, TTIP. Frågan är omtvistad då förslagets motståndare menar att det möjliggör för företag att köra över demokratiskt fattade beslut.
Anton Andersson Publicerad
Demonstration mot TTIP.
Frihandelsavtalet TTIP, är det en trojansk häst? Här, några demonstranter i Bryssel som anser att avtalet kommer att öppna för sämre hälso- och miljöregler i EU Foto: Victor Nummelin/TT

Unionen, IF Metall och Sveriges Ingenjörer har tillsammans med Teknikarbetsgivarna och Industriarbetsgivarna tagit fram en gemensam policy i de pågående förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och USA, det så kallade TTIP-avtalet.

I policyn trycker parterna bland annat på vikten av att avtalet måste stå bakom ILO:s kärnkonventioner – det FN-organ som har i uppdrag att arbeta för internationella regler på arbetsmarknaden. Man har också utformat en gemensam linje vad gäller hållbarhetsfrågor som arbetsrätt och miljörätt, samt hur de små och mellanstora företagens intressen ska tas tillvara.

Enligt Magnus Kjellsson, internationell chef på Unionen, är det oerhört viktigt att de fackliga parterna finns med på banan i TTIP-förhandlingarna.

– Unionen är i grunden positiv till frihandel. Men här finns det alla möjligheter att vara med och påverka. Handeln och hur den genomförs och organiseras är en grundläggande facklig fråga. Och det är en fråga som växer. Det är viktigt att det inte bara blir företagens process, utan att även medborgarna och de anställda får vara med och utforma villkoren.           

För kritiserat investeringsskydd

Ytterligare en fråga som man enats kring i policyn är den om investeringsskydd, även kallat ISDS (Investor State Dispute Settlement). I grunden handlar investeringsskydd om företagens möjlighet att stämma länder som de upplever bryter mot avtalet och är tänkt att vara en trygghet för företag som verkar i länder med korrumperade rättssystem.

Men investeringsskyddet har också lyfts som ett exempel på hur multinationella företag får allt för stort inflytande över politiken. Ett exempel är tobaksföretaget Philip Morris som med hänvisning till investeringsskyddet stämde Australien och Uruguay på miljardbelopp efter att de försett cigarettpaket med större varningstexter.

Internationellt har både Europafacken och stora delar av den amerikanska fackföreningsrörelsen ställt sig mycket kritiska. Facken i USA har till och med sagt att man inte kommer stödja TTIP om ett investeringsskydd släpps igenom.

Även i Sverige har facken varit skeptiska. I en tidigare policy från LO, TCO och Saco ställer de sig frågande till behovet av ett investeringsskydd inom TTIP och slår bland annat fast att:

 ”TTIP är ett avtal mellan två demokratiska rättsstater och utvecklade ekonomier, och de skäl som ibland anförs för ISDS är inte tillämpliga här”.

Men trots skiljelinjerna finns det ingen splittring inom den svenska fackföreningsrörelsen anser Magnus Kjellsson. Ingen vill ha ett investeringsskydd likt det i Australien försäkrar han och hänvisar till punkter i deras policy som ska omöjliggöra för företag att omkullkasta demokratiskt fattade beslut.

– Det vi letar efter är ett skydd som inte får så extrema konsekvenser. Det måste finnas en rimlighetsnivå när det gäller företagens rätt att stämma stater. Vi kan inte ha en mekanism som hindrar en god utveckling i samhället så som förändringar i folkhälsoskyddet eller i olika arbetsrättsliga frågor.

Att Unionens policy trots det skiljer sig från LO, TCO:s och SACO:s linje handlar snarare om att man fått med arbetsgivarna i båten.

– Jämfört med tidigare policy är det här ett steg framåt. Det är de fackförbund och arbetsgivarparter som berörs tydligast av handel och export som går ut och driver en gemensam linje. Jag har dessutom inte hört något ifrågasättande från LO, TCO eller Saco. I den mån vi har fått reaktioner har de varit positiva.

Exakt hur investeringsskyddet kommer att se ut, och hur eventuella tvister i så fall kommer att prövas är i dagsläget oklart. Först till sommaren väntas EU-kommissionen lägga fram sitt förslag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Allt fler erbjuds utköp – det här behöver du veta

Antalet utköp har ökat stadigt de senaste åren. Förra året hanterade Unionens rådgivning drygt 5 000 frågor om utköp. Här är en checklista att ta hjälp av om din arbetsgivare vill betala för att du ska säga upp dig själv.
Johanna Rovira Publicerad 28 maj 2026, kl 06:03
Avtal, miniräknare och pengar på ett bord vid en förhandling. Bilden visar temat utköp och avgångsvederlag.
Att avstå rätten till förtur för återanställning är ett pris du som anställd får betala när du träffar överenskommelse om utköp. Men det går avtala om annat. Foto: Colourbox

 

  1. Vad är utköp?
    Utköp sker på individnivå och erbjuds anställda som arbetsgivaren antingen kommit på kant med eller om man helt enkelt vill göra sig av med folk och vill runda las (lagen om anställningsskydd). År 2022 hanterade Unionen närmare 2 500 frågor om utköp eller överenskommelser. I fjol över 5 000 frågor.

     

  2. Vad är frivillighetslösning?
    Frivillighetslösningar är en typ av utköp som är kollektiva eller riktade, när arbetsgivare vill undvika övertalighet. Anställda kan i teorin välja själva att vara kvar eller sluta för viss ersättning. I praktiken känner sig anställda ofta pressade att nappa på erbjudandet, eftersom de kan riskera uppsägning i slutändan om de tackar nej.

     

  3. Hur mycket pengar rör det sig om?
    Det kan vara alltifrån tre årslöner, som anställda på Telia fick för många år sedan, till någon enstaka månadslön. Det normala är att man blir arbetsbefriad under den uppsägningstid man har enligt avtal eller lag. 

    Det kan också vara en klumpsumma som betalas ut som ett avgångsvederlag i stället för eller utöver arbetsbefriad uppsägningstid. Får du avgångsvederlag ska du vända dig till Arbetsförmedlingen så fort du har jobbat sista dagen för att behålla din sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Du måste också aktivt söka jobb så att SGI inte nollställs.

     

  4. Vad betyder det att avgångslönen är avräkningsfri?
    Det innebär att du får behålla avgångslönen även om du skulle få ett nytt jobb. Lönen du får i uppgörelsen är vanligtvis (men inte alltid) avräkningsfri, vilket innebär att du alltså kan ha dubbel inkomst.

     

  5. Hur blir det med semester?
    Om ditt utköp handlar om fortsatt lön under ett visst antal månader tjänar du in semester och får semesterersättning. Avgångsvederlag ligger utanför anställningen, så det blir tji semester. Är uppsägningstiden längre än sex månader har arbetsgivaren rätt att lägga ut semester, om man inte avtalar om annat.

     

  6. Hur blir det med pension?
    Finns det kollektivavtal omfattas du av pensionsavsättning under uppsägningstiden, men alltså inte om du har fått ett avgångsvederlag. Har du pension enligt ITP 2 och får ett nytt jobb där ITP 2 tillämpas blir det en krock i systemet och du går miste om pensionsavsättningar. Se därför till att din gamla arbetsgivare meddelar försäkringsbolaget Collectum om situationen, så att du får det du har rätt till.

     

  7. Hur blir det med a-kassan?
    Du får ingen ersättning från a-kassan så länge du har uppsägningslön eller avgångsvederlag, som räknas som inkomst. Men sedan 2022 slipper du stängas av från a-kassan för att du slutat frivilligt, om utköpet skedde på arbetsgivarens initiativ.

Det här bör du kontrollera vid utköp

  • Skriv aldrig under avtal om utköp direkt, kolla alltid med facket först. 
  • Enskild överenskommelse är alltid frivillig. Tackar du nej får du som lägst din uppsägningstid.
  • Försök att förhandla dig till bättre villkor i uppgörelsen, till exempel längre uppsägningstid, arbetsbefrielse och avräkningsfri ersättning.
  • Kolla med a-kassa hur ett utköp kan påverka din ersättning.
  • Är du sjukskriven så kontakta Försäkringskassan och ta reda på vad som gäller.
  • Får du avgångsvederlag kan det vara lukrativt att söka jämkning för att slippa högre skatt. En annan lösning är att summan delas upp och att arbetsgivaren betalar ut pengarna före och efter årsskiftet.