Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

En ny chans efter 50

Det är aldrig för sent att hitta ett nytt, spännande jobb. Möt Lena Kristiansson och Nils Hansson som berättar om oron, utmaningarna och hur sedan allt löste sig till det bästa.
Publicerad
Linda Prieditis/IBL Bildbyrå
Till vänster, Nils Hansson, 64, och till höger Lena Kristiansen, 54, fick nya jobb med hjälp av Trygghetsrådet. Linda Prieditis/IBL Bildbyrå

Någonstans i bakhuvudet fanns det här med ålder.

Lena var 39 år och hade två barn när hon läste in gymnasiet. Innan dess hade hon jobbat som inne­säljare, med kundservice samt haft en egen tygaffär.


Första jobbet efter utbildningen blev i kundtjänsten på Nilfisks Sverigekontor. Hon blev kvar på det globala danska rengöringsföretaget i 15 år. Där har hon jobbat i olika roller på olika avdelningar. Allt­eftersom fick hon allt mer avancerade uppgifter.

– Det var learning by doing. Jag blev ansvarig för företagets affärssystem och var med om att implementera SAP, säger Lena Kristiansen.
När arbetsgivaren flyttade till Göteborg erbjöds hon att följa med. Men Lena Kristiansen, som har sin hemmaplan i Stockholm, hade inga tankar på det.

– Det var tråkigt. Men jag bestämde mig för att se det som en möjlighet att göra något annat.

Lena, som beskriver sig som en positiv, glad och kreativ person, gillade läget och försökte gå vidare. Att hon fyllt 53 år var inget hon jagade upp sig över.

– Någonstans i bakhuvudet fanns det här med ålder. Men då var det tanken att jag börjar bli gammal och ska jag göra något annat ska jag göra det nu.

Hon arbetade kvar till sista mars förra året. Sedan tog hon omedelbart tag i jobbsökandet.

– Jag hade inget cv. Min profil på Linkedin var inte bra. Tillsammans med en rådgivare på Trygghetsrådet fick jag hjälp att inventera mina kompetenser.

Lena Kristiansen gick seminarier och kurser, bland annat en utbildning i telefonen som redskap. Hon konstaterar att det ju är en helt annan sak att sälja sig själv än att sälja något annat. 

Förra sommaren gick åt att till att tänka vad hon hade gjort och ville göra samt att fila på sitt cv.

– Jag läste massor av platsannonser för att komma på vad jag kunde göra, och kom fram till att jag ville arbeta kvar i SAP.

På kurserna träffade hon andra arbetssökande. Många var i hennes ålder och förstås diskuterades åldersdiskriminering.

– Jag hörde också en hel del solskens­historier. Så då tänkte jag ”Varför ska inte jag också kunna få jobb?”.

Lena Kristiansen sökte ett 25-tal jobb och kom på flera intervjuer. En dag hittade hon annonsen som kändes som att hon hade skrivit den själv. Hon gick vidare i olika intervjuer och tester. I samma veva gick hon på jobbmässa. 

– Att jag gått vidare gjorde mig lite kaxig. På mässan fick jag jättebra kontakt med en rekryterare som tyckte att jag skulle söka jobb som IT-konsult.

Inom några dagar hamnade hon på ny intervju. Ett drygt halvår efter att hon blev arbetslös hade hon två erbjudanden om anställning.

– Jag valde mellan ett mer stabilt jobb och ett som var mer osäkert men utvecklande. Det blev IT-konsult­jobbet. Varför inte fortsätta utmana
mig själv?

Jag gör det jag kan, är duktig på och tycker är roligt.

Nyligen övergick Nils Hanssons tjänst som applikationsutvecklare och internkonsult på Lloyds apotek i fast anställning. Efter ett och ett halvt års, stundtals motigt, jobbsökande har han hamnat alldeles rätt i yrkeslivet igen.

– Jag gör det jag kan, är duktig på och tycker är roligt, säger han. 

Nils Hansson var projektledare på globala IT-konsulten CGI och blev i samband med ett uppköp av med jobbet. Han fick ett avgångsvederlag men oroade sig ändå för ekonomin.

– Trots att jag hade hyfsat nära till 65 år så var pension inte ett alternativ för mig

Nils Hansson är civilingenjör i elektroteknik och har också läst systemvetenskap och ekonomi. Han har drivit eget och varit anställd i omgångar och huvudsakligen jobbat med systemutveckling men även som projektledare.

Fram till dess att han blev av med jobbet för första gången hade han aldrig sökt ett jobb. De har kommit av sig själv. Men när IT-bubblan sprack i början av 2000-talet blev han arbetslös.

– Jag var 50 plus redan då och kände av åldersfixeringen så fort jag kom till ställen där jag inte hade kontakter. Men till slut hörde en tidigare leverantör av sig och erbjöd jobb som projektledare.

Lika enkelt gick det inte denna gång. Nils Hansson sökte de jobb han tyckte att han hade chans på, både som specialist och projektledare. Han var med i slutfasen av några rekryteringar. För att förbättra sitt cv tog han flera projektledarkurser. Månaderna gick och inget hände. Då fick han hjälp av TRR Trygghetsrådet att göra en längre kompetensinventering. 

– Det ledde fram till att jag sökte jobb som specialist i stället för projektledare. När jag började marknadsföra mig som det till exempel på Linkedin fick jag en helt annan respons.

Annonsen för sitt nya jobb hittade han i Arbetsförmedlingens platsbank.

– Jag hade turen att det inte gick via en rekryterare, utan att jag personligen fick träffa min blivande chef och marknadsföra mig själv direkt. 

Cajsa Högberg
brev@kollega.se

Jobbtips!

Några förslag från Nils och Lena:

  • Blir du arbetslös – sök jobb fort
  • Gå på alla kurser, seminarier och träffar du bara kan!
  • Leta jobb med hjälp av dina kontakter

Anställa 65-plussare

  • Det är ren vinst att ans­tälla 65-plussare. Året efter att en person fyllt 65 år behöver arbetsgivaren endast betala ålderspensions­avgift på 10,21 procent av lönen i stället för 31,42 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

AI-kompetens ger högre lön

AI-kompetens kan snabbt ge högre lön. Men formell utbildning är inte vägen dit enligt nya rön, utan mer att lattja själv. "Det bidrar till tydliga klyftor där kvinnor redan halkat efter", säger Elin Eriksson från Women in Tech Sweden.
Sandra Lund Publicerad 17 september 2025, kl 13:58
Elin Eriksson från Women in Tech Sweden till vänster i en delad bild. Hon bär en cerise blus och röda glasögon, har långt brunt hår och kort lugg. Till höger syns ett par manshänder som skriver på en bärbar dator.
Elin Eriksson ser hur gapet mellan kvinnor och män vidgas när det kommer till AI, i färdigheter och därmed i löner. Foto: Woman in Tech/Colourbox

Det var när Chat GPT lanserades i november för tre år sedan som debatten om AI och jobben blev till verklighet. Sedan dess kommer ständigt nya rön. Under sommaren presenterade till exempel konsultjätten PwC sin andra rapport om AI och jobben för 2025.

80 procent av vd:arna som svarat har under det senaste året använt sig AI i sin verksamhet. Rapporten har också analyserat 840 miljoner jobbannonser från 24 olika länder, däribland Sverige, för att undersöka sådant som efterfrågan på AI-kompetenser.

Jobben blir fler - inte färre

Analysen kommer bland annat fram till:

  • Att produktiviteten ökar i AI-exponerade branscher.
  • Att jobben blir fler snarare än färre.
  • Att lönerna ökar i branscher som exponeras för AI, eftersom dem artificiella intelligensen främst tar över sådant som administration, medan människor får göra mer komplexa uppgifter.

Lönerna ökar dubbelt så snabbt i branscher som är mest exponerade för AI, enligt rapporten. I samtliga branscher finns också lönepremier till den med AI-färdigheter, och de högsta påslagen finns i detalj- och grossisthandler, energi och information/kommunikation.

56 procent högre lön

Den som har AI-kompetens har i snitt en 56 procent högre lön än kollegan som saknar de färdigheterna. Jämfört med rapporten från året före låg den skillnaden på 25 procent. 

Häromdagen kom också en studie från toppuniversitetet Stanford som visade på lite andra resultat. 

Som att sysselsättningen snarare minskar för unga nyutexaminerade i yrken som är högt utsatta för AI. Framför allt för de mellan 22 och 25 år. 

Medan den ökar för äldre. De som är något äldre har hunnit få erfarenheter som gör de mer oersättliga av AI, vilket ger fler jobb och arbetsuppgifter. 

De målar upp en väldigt positiv bild

Men att göra rapporter utifrån gamla data är inte relevant när det kommer till AI, anser Elin Eriksson, styrelseordförande på Women in Tech Sweden, som jobbar för en mer inkluderande techindustri.

Gammal här betyder några månader eller äldre.

De målar upp en väldigt positiv bild när den stora trenden är enorma klyftor mellan de som anammar tekniken snabbt och fullt ut och de som inte riktigt kommit igång.

Hon nämner klyftor på arbetsgivarsidan. Där äldre branscher som industrijättar och banker sitter på tunga tekniska system med hög säkerhet. Där kan man inta bara byta ut och lattja loss lite med nya AI-verktyg. Samma gäller det offentliga.

Männen började leka

Medan i andra änden mindre techbolag som utvecklar och utforskar samtidigt som detta skrivs. Och den ännu större klyftan - mellan kvinnor och män. 

Ett gap som redan djupnat sedan Chat GPT kom in i våra liv när den lanserades den där november-helgen för tre år sedan.

De män jag känner släppte då allt och började testa. Medan väldigt många kvinnor tog hand om den vanliga ruljangsen. För alla har inte tiden att leka.

Dels lärde fler män snabbt. Dels matade de också OpenAI  (företaget som utvecklat ChatGPT) med data.

Det är fortfarande fler män som jobbar så experimentellt med AI. Visst tar tjänsterna även in data från befintliga källor men de är också ofta skapade av män, se bara på Wikipedia, säger Elin Eriksson.

Spelar det roll?

Ja. Vi ser på saker lite olika, ställer andra frågor baserat på att vi har lite olika erfarenheter.

Utbildning mindre viktigt

Det här leder in på något som även rapporten från PwC tar upp. Att formell utbildning tappar i attraktionskraft. Särskilt i AI-exponerade yrken. 

Arbetsgivare frågar sig oftare ”vad kan du göra i dag? än ”vad utbildade du till igår?”. En viss demokratisk fördel finns, enligt PwC-rapporten.

Absolut finns stora möjligheter för den som kan, har tid att prioritera och börjar testa. Och för den som fattar att du inte kommer att få ett diplom. Det räcker att du säger att du kan, och visar det. De kommer att vara mest värdefulla, och därmed få bättre löner, säger Elin Eriksson.

Även här riskerar könsgapet att vidgas. Kvinnor jobbar oftare i AI-exponerade yrken, men är mer sällan de som sitter på den kompetensen.

Och kvinnor vill oftare bli validerade utifrån. Det blir samma mönster som vid rekryteringsprocesser. Kvinnor är ofta överkvalificerade, medan män nästan är kvalificerade men blir rekryterade på potential.

Staten måste kliva fram

Styrelseordförande Elin Eriksson säger att majoriteten av Women in Tech Swedens cirka 30 000 medlemmar svarar att det är näringslivet som måste styra upp. Som måste förstå att produkten blir bättre om människor med olika bakgrunder matar in och tolkar data.

Själv anser hon att staten måste kliva fram. Hon tar upp hur Hem PC-reformen, som gav anställda möjlighet att köpa eller hyra hem datorer på 1990-talet, gjorde svensken digital. Att något liknande kunskapsspridning kan göras med AI.

Få yrkesutbildningar inom AI

Yrkeshögskolorna har också en viktig roll att spela. Där skolar många vuxna om sig för att jobba i tech-branschen, utifrån vad medlemmarna i Women in Tech Sweden själva uppger.

När Kollega gör en snabb sökning på program som finns att söka på yrkeshögskolan finns begreppet AI med i titeln för 81 av 953 program över landet. Det motsvarar 9 procent.

Och när det kommer till kurser finns begreppet i 85 av 580. Vilket blir 15 procent.

Det är extra kritiskt just nu med en breddning.  För vi närmar oss generell AI, att systemen lär sig själva. Så medan det är i startgropen är det ännu viktigare att vi inte bygger in en massa fördomar i systemen, säger Elin Eriksson.