Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

En ny chans efter 50

Det är aldrig för sent att hitta ett nytt, spännande jobb. Möt Lena Kristiansson och Nils Hansson som berättar om oron, utmaningarna och hur sedan allt löste sig till det bästa.
Publicerad
Linda Prieditis/IBL Bildbyrå
Till vänster, Nils Hansson, 64, och till höger Lena Kristiansen, 54, fick nya jobb med hjälp av Trygghetsrådet. Linda Prieditis/IBL Bildbyrå

Någonstans i bakhuvudet fanns det här med ålder.

Lena var 39 år och hade två barn när hon läste in gymnasiet. Innan dess hade hon jobbat som inne­säljare, med kundservice samt haft en egen tygaffär.


Första jobbet efter utbildningen blev i kundtjänsten på Nilfisks Sverigekontor. Hon blev kvar på det globala danska rengöringsföretaget i 15 år. Där har hon jobbat i olika roller på olika avdelningar. Allt­eftersom fick hon allt mer avancerade uppgifter.

– Det var learning by doing. Jag blev ansvarig för företagets affärssystem och var med om att implementera SAP, säger Lena Kristiansen.
När arbetsgivaren flyttade till Göteborg erbjöds hon att följa med. Men Lena Kristiansen, som har sin hemmaplan i Stockholm, hade inga tankar på det.

– Det var tråkigt. Men jag bestämde mig för att se det som en möjlighet att göra något annat.

Lena, som beskriver sig som en positiv, glad och kreativ person, gillade läget och försökte gå vidare. Att hon fyllt 53 år var inget hon jagade upp sig över.

– Någonstans i bakhuvudet fanns det här med ålder. Men då var det tanken att jag börjar bli gammal och ska jag göra något annat ska jag göra det nu.

Hon arbetade kvar till sista mars förra året. Sedan tog hon omedelbart tag i jobbsökandet.

– Jag hade inget cv. Min profil på Linkedin var inte bra. Tillsammans med en rådgivare på Trygghetsrådet fick jag hjälp att inventera mina kompetenser.

Lena Kristiansen gick seminarier och kurser, bland annat en utbildning i telefonen som redskap. Hon konstaterar att det ju är en helt annan sak att sälja sig själv än att sälja något annat. 

Förra sommaren gick åt att till att tänka vad hon hade gjort och ville göra samt att fila på sitt cv.

– Jag läste massor av platsannonser för att komma på vad jag kunde göra, och kom fram till att jag ville arbeta kvar i SAP.

På kurserna träffade hon andra arbetssökande. Många var i hennes ålder och förstås diskuterades åldersdiskriminering.

– Jag hörde också en hel del solskens­historier. Så då tänkte jag ”Varför ska inte jag också kunna få jobb?”.

Lena Kristiansen sökte ett 25-tal jobb och kom på flera intervjuer. En dag hittade hon annonsen som kändes som att hon hade skrivit den själv. Hon gick vidare i olika intervjuer och tester. I samma veva gick hon på jobbmässa. 

– Att jag gått vidare gjorde mig lite kaxig. På mässan fick jag jättebra kontakt med en rekryterare som tyckte att jag skulle söka jobb som IT-konsult.

Inom några dagar hamnade hon på ny intervju. Ett drygt halvår efter att hon blev arbetslös hade hon två erbjudanden om anställning.

– Jag valde mellan ett mer stabilt jobb och ett som var mer osäkert men utvecklande. Det blev IT-konsult­jobbet. Varför inte fortsätta utmana
mig själv?

Jag gör det jag kan, är duktig på och tycker är roligt.

Nyligen övergick Nils Hanssons tjänst som applikationsutvecklare och internkonsult på Lloyds apotek i fast anställning. Efter ett och ett halvt års, stundtals motigt, jobbsökande har han hamnat alldeles rätt i yrkeslivet igen.

– Jag gör det jag kan, är duktig på och tycker är roligt, säger han. 

Nils Hansson var projektledare på globala IT-konsulten CGI och blev i samband med ett uppköp av med jobbet. Han fick ett avgångsvederlag men oroade sig ändå för ekonomin.

– Trots att jag hade hyfsat nära till 65 år så var pension inte ett alternativ för mig

Nils Hansson är civilingenjör i elektroteknik och har också läst systemvetenskap och ekonomi. Han har drivit eget och varit anställd i omgångar och huvudsakligen jobbat med systemutveckling men även som projektledare.

Fram till dess att han blev av med jobbet för första gången hade han aldrig sökt ett jobb. De har kommit av sig själv. Men när IT-bubblan sprack i början av 2000-talet blev han arbetslös.

– Jag var 50 plus redan då och kände av åldersfixeringen så fort jag kom till ställen där jag inte hade kontakter. Men till slut hörde en tidigare leverantör av sig och erbjöd jobb som projektledare.

Lika enkelt gick det inte denna gång. Nils Hansson sökte de jobb han tyckte att han hade chans på, både som specialist och projektledare. Han var med i slutfasen av några rekryteringar. För att förbättra sitt cv tog han flera projektledarkurser. Månaderna gick och inget hände. Då fick han hjälp av TRR Trygghetsrådet att göra en längre kompetensinventering. 

– Det ledde fram till att jag sökte jobb som specialist i stället för projektledare. När jag började marknadsföra mig som det till exempel på Linkedin fick jag en helt annan respons.

Annonsen för sitt nya jobb hittade han i Arbetsförmedlingens platsbank.

– Jag hade turen att det inte gick via en rekryterare, utan att jag personligen fick träffa min blivande chef och marknadsföra mig själv direkt. 

Cajsa Högberg
brev@kollega.se

Jobbtips!

Några förslag från Nils och Lena:

  • Blir du arbetslös – sök jobb fort
  • Gå på alla kurser, seminarier och träffar du bara kan!
  • Leta jobb med hjälp av dina kontakter

Anställa 65-plussare

  • Det är ren vinst att ans­tälla 65-plussare. Året efter att en person fyllt 65 år behöver arbetsgivaren endast betala ålderspensions­avgift på 10,21 procent av lönen i stället för 31,42 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.