Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Sju stipendietips för dig som jobbar

Börjar du tröttna på jobblunken? Är det dags för en nytändning? Sök ett stipendium! Det finns en uppsjö av organisationer och stiftelser som erbjuder stipendier för yrkesverksamma.
Anton Andersson Publicerad
Esteban Felix/AP
Med till exempel TCO:s stipendium skulle du kunna studera fackets roll för nicaraguanska bananodlare. Esteban Felix/AP

1. Unionens studiestöd.

Som medlem i Unionen kan du söka förbundets stöd för kompetensutveckling. Stödet är tänkt att täcka litteratur- och materialkostnader och uppgår till max 3 175 kronor per termin. Max 12 700 kronor. När du uppnått maxbeloppet kan du söka efter tre år igen.

Utlandsstudier, heltid på svensk högskola eller kortare kvällskurser spelar ingen roll, men studierna ska vara lärarledda och du måste ha varit medlem i Unionen i minst sex månader.

­– Vi får in cirka 80 ansökningar om dagen och vi beviljar alla som är korrekta; det vill säga följer de krav vi har på studierna och på omfattningen av medlemskapet, säger Helena Hammarberg, handläggare på Unionens studiestöd.

Ersättning för fritids och hobbykurser är inte godkända. För mer info surfa in på unionen.se/studiestod.

2. Studera internationella fackliga frågor via TCO.

Genom TCO:s internationella fond till Olof Palmes minne kan man söka stipendier för fackliga studier utomlands. Studierna ska kretsa kring det fackliga arbetets betydelse för fred, frihet och demokrati och arbetet ska redovisas för fonden och det TCO-förbund man tillhör. Stipendiaterna åtar sig också att dela med sig av sin kunskap på olika fackliga evenemang.

Är man medlem i ett TCO-förbund kan man söka stipendiet två gånger per år. Tidigare stipendiater har bland annat studerat fackligt arbete i Brasilien, El Salvador, Nicaragua, Zimbabwe, Island, Jordanien och Ryssland. För mer information gå in på tco.se och klicka på fliken Globalt.

Det finns ingen fastställd stipendiesumma, men enligt TCO själva brukar den landa på mellan 10 00020 000 kronor.

3. Stipendier för journalister.

Svenska journalistförbunden, SJF, delar ut flera stipendier. Bland annat för språkstudier, säkerhetskurser, kompetensutveckling och fackliga studier.

Arbetslösa och frilansare kan söka SJF-bidrag för studier genom medieinstitutet Fojo. Stipendiet ligger på 1 000 kr per kursdag och betalas ut efter genomförd utbildning.

Vill man studera mer fritt finns stipendier för utbildning och kompetensutveckling där man själv bifogar studieplan för kurser, studieresor eller studiebesök. Högsta stipendiebelopp är där 50 000 kronor.

Kravet för att söka SJF:s stipendier är att man har haft texter eller bilder publicerade i svenska tryckta tidningar eller tidskrifter, bilder publicerade i svenska böcker eller att man varit med och producerat svenska tv-program som sänts i SVT, TV4, TV3 eller Kanal 5. Gå in på sjf.se/journalistforbundets-stipendier för mer information.

4. Svenska institutets USA-stipendium.

Arbetar du med opinionsbildning och tycker att en USA-resa vore trevligt? Då kan 1976 års fond för personutbyte mellan Sverige och Förenta staterna vara något för dig.

Stipendiet delas ut av Svenska institutet och startades i samband med USA:s 200-års jubileum 1976. Tanken är att ge yrkesverksamma opinionsbildare inom politik, förvaltning, media, fackliga organisationer, näringsliv, och kulturliv möjligheten att besöka landet under en två till fyra-veckors period.

Besöket skall vara inriktat på aktuella samhällsfrågor i ett eller båda länderna. De senaste åren har stipendiebeloppen hamnat på 30 000 kronor.

5. Stipendier för Nordiska utbyten.

Nordiska ministerrådet delar ut en rad stipendier i syfte att fördjupa statliga, ekonomiska och kulturella utbyten mellan de nordiska länderna. Vi sajten norden.org går det att söka pengar för både studieresor, tjänstemannautbyten och språkstudier.

6. Stödstipendier för teknologer och ingenjörer.

Sveriges ingenjörer har flera stipendier som riktar sig till teknologer och ingenjörer som på grund av sjukdom, arbetslöshet eller andra skäl är i behov av ekonomisk hjälp. Stipendierna söks via Understödsfonden, Kamrathjälpsfonden och Herman och Sigrid Nyléns-fond. Medlemskap i förbundet kan vara ett krav, men det varierar beroende på vilket fond man söker ur.

Det går även att söka pengar för utlandsresor och utrikes gruppresor.

7. Ekonomisk hjälp till samhällsentreprenörer.

Brinner du för samhällsutveckling och entreprenörskap kan Göran Bredinger-stipendiet vara ett alternativ. Stipendiet startade 2012 för att stötta entreprenörer som bidrar till nyskapande lösningar på samhällsutmaningar.

Kriterierna för att få söka är att du ska ha en affärsidé som är nyskapande, genomförbar och tydlig. Du ska vara i ett tidigt skede i din idé och vara mellan 20-30 år. Stipendiebeloppet är på 50 000 kronor.

MER OM STIPENDIER

Här hittar du vidare information om stipendier/bidrag för kompetensutveckling och studier.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Därför lönar sig kompetensutveckling – särskilt för tacksamma medarbetare

Kompetensutveckling lönar sig. Åtminstone för de företag som har tacksamma anställda som tror på karma och ser utbildning som en gåva. Det visar en rapport från IFAU.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2026, kl 06:04
Anställda räcker upp handen under en intern utbildning, en form av kompetensutveckling som enligt IFAU kan öka produktiviteten.
Kompetensutveckling som betalas av arbetsgivaren kan öka produktiviteten – särskilt bland medarbetare som ser utbildningen som en investering att återgälda, enligt en rapport från IFAU. Foto: Viktoria Bank/TT

Arbetsgivare i Sverige är tämligen njugga när det gäller att vidareutbilda sina anställda, visar undersökningar. Men att snåla in på anställdas utbildning kan vara att bita sig själv i svansen. Kompetensutveckling bekostad av arbetsgivaren tycks nämligen vara en god affär för företagen, enligt en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads – och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.  

IFAU: Kompetensutveckling ökade produktiviteten med 8–9 procent

Enligt ett fältexperiment med några år på nacken, gjort på ett nederländskt callcenter, ökade produktiviteten med i snitt 8–9 procent bland den slumpvis utvalda grupp som fick gå en veckas intern vidareutbildning. De utbildade blev såväl snabbare som mer effektiva och effekten höll i sig i cirka fem veckor. 

Ett gäng kursdeltagare stack dock ut som betydligt mer flyhänta och flitiga än sina kollegor.  De var de anställda som i en enkätundersökning före kursen, svarat att de tror på principen att belöna gott med gott. 

Tacksamma medarbetare ökade produktiviteten mest

Anställda som uppfattar den av arbetsgivaren betalda kursen som en vänlig handling anstränger sig helt enkelt lite mer för att återgälda favören. Den positiva effekten höll dessutom i sig längre hos de tacksamma anställda som tror på karma. 

Att det är lönsamt att satsa på medarbetare som lägger stor vikt vid reciprocitet, som det kallas, kan utnyttjas av arbetsgivarna, hintar rapporten.  Hur man ska kunna undvika att kasta pärlor för svin och identifiera just de anställda som ser det som sin moraliska skyldighet att lägga manken till lite extra efter vad de uppfattar som en gåva, framgår dock inte. 

Däremot verkade det som att de kollegor som blev utan utbildning, och möjligen fick dra ett tyngre lass när deras medarbetare satt vid skolbänken, presterade något sämre. Den effekten är dock inte statistiskt säkerställd, menar rapporten. 

Fakta: Vad är reciprocitetsprincipen?

Reciprocitetsprincipen är ett sociologiskt begrepp som handlar om att besvara en positiv handling med en positiv, och en negativ handling med en negativ.