Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Bitcoin – bit för bit

Vore det inte fantastiskt om banken aldrig hade helgstängt, transaktionsdagarna försvann och avgifterna halverades? Här är historien om den virtuella bitcoin och dess mytiske grundare Satoshi Nakamoto.
Ola Rennstam Publicerad
Kin Cheung/AP
Här visas hur en bitcoin-bankomat fungerar, med en smart mobil och en QR-kod. Kin Cheung/AP

Mystiskt ursprung
Bitcoin är en virtuell valuta som introducerades 2009. Grundkonceptet presenterades på en mejllista för kryptoexperter och avsändare var pseudonymen Satoshi Nakamoto, vars verkliga identitet aldrig blivit känd. Grundtanken är en tro på individuell frihet och misstro mot staten, i stället för centralbanker och finansdepartement förlitar valutan sig på krypterad datakod och användarnätverk.

Vad heter det?
En bitcoin, flera bitcoin. En bitcoin är delbar ner till åtta decimaler. Även dessa mindre enheter har egennamn, som till exempel microbit, alltså 0,001 bitcoin. Den minsta enheten, 0,000 000 01 bitcoin, kallas en ”Satoshi” efter den mystiske upphovsmannen.

Vad är grejen?
Det starkaste argumentet för bitcoin är de snabba överföringarna mellan personer och företag över hela världen, oberoende av bankdagar och landsgränser. Transaktionen sker direkt utan att någon tredje part är inblandad. Transaktionskostnaderna är låga.

Möjligheten att betala med bitcoin är än så länge begränsade. Ett exempel är betaltjänsten Paypal som erbjuder sina användare att betala med bitcoin vid köp av spel och nedladdningsbar musik.

Så här få du tag i dem!
Man behöver inte vara en datanörd för att skaffa egna bitcoin, men det underlättar om man inte är IT-analfabet. För att kunna äga bitcoin behöver du en bitcoinplånbok som i sin tur har en bitcoinadress, ungefär som ett kontonummer. Pengarna lagras i den virtuella plånboken som går att komma åt via en dator. Det vanligaste är att man köper bitcoin på en börs, via en växlingstjänst på nätet eller privat av någon som redan har. Bitcoin framställs genom så kallad mining. Det betyder att man upplåter en del av sin dator åt bitcointransaktioner. Som belöning delas bitcoin ut. Antalet bitcoin kommer att fortsätta att växa tills det når 21 miljoner.

Värdet åker bergochdalbana
Kursvändningarna har varit snabba och oberäkneliga. I december 2013 nådde valutan sin historiska toppnotering på 1 144 dollar för att sedan dyka spikrakt, i dag värderas den till cirka 300 dollar. För att få en bredare acceptans måste kursen, enligt en del experter, bli mer stabil. Många ser bitcoin mer som en investering eller en aktie än en valuta. Finansinspektionen betraktar bitcoin som ett betalningsmedel, inte en valuta.

Säkert?
Bitcoin använder kryptering för att visa att pengarna är äkta och för att hålla betalningarna hemliga. Sekretessen garanteras av att transaktionerna journalförs i en krypterad databas. Varje bitcoin är spårbar i systemet för att säkerställa att den kan spenderas enbart av ägaren och endast en gång.

Skeptikerna varnar för faran att förlita sig på teknik och anonyma användare i stället för lagar och myndigheter. Eftersom transaktionerna inte går att spåra förekommer det att kriminella nätverk använder sig av bitcoin.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Starka reaktioner på Kollegas granskning av ekonomisk utsatthet

Kollegas granskning av den växande ekonomiska utsattheten har väckt starka reaktioner. Läsare vittnar om hur snabbt livet kan slå om – och hur små händelser kan få hela ekonomin att rasa.
Lina Björk Publicerad 20 april 2026, kl 13:00
Dålig ekonomi gör att människor hamnar i kläm
Marika Hjelm Siegwald på Sveriges Stadsmissioner varnar för nya grupper av fattiga. Klas Detrumf fick bo i ett fågeltorn i väntan på pengar från Försäkringskassan. Foto: Anders G. Warne/Claudio Bresciani/TT/ Staffan Claesson

Allt fler står i matkön – trots jobb eller a‑kassa. Marika Hjelm Siegwald på Stadsmissionen larmar nu om nya grupper i kris: ensamstående föräldrar och arbetslösa som inte klarar sig på ersättningarna.

”Värsta smällen får de med aktivitetsstöd, det är så ledsamt att se vad regeringen anser om långtidsarbetslösa”

”3330 vräkningar berör mig. Hur många är barn i den statistiken? Dessa bör vi ta hand om innan vräkning sker. Det säger jag av egen erfarenhet. Som barn fick jag läsa brev om ”avhysning”. Inget jag önskar någon. De här siffrorna viktiga att arbeta med. Bakom varje siffra finns en människa, ibland en mkt liten människa utan möjlighet att påverka.”

”Nu i maj kommer många arbetssökande inte längre klara sig på sin tidigare ersättning. Sen får fler och fler nej när de söker försörjningsstöd. Det går inte ihop. Samtidigt så är arbetslösheten skyhög.”

Vi mötte Klas Detrumf som efter att ha fått vänta på ett beslut om sjukpenning från Försäkringskassan tvingades bo i ett fågeltorn i tre månader. 

”Sverige är trasigt! Ingen ska bli hemlös på grund av att Försäkringskassan tar för lång tid att ta beslut. Detta är tyvärr vanligt i dag! Hemskt! Skönt att han fått boende igen.”

”Jag fattar inte att det här kan hända när man har jobbat ihop till en  försäkring. Samma med a- kassan .Jag fick vänta 5 månader under Covid”

”Jag blev av med min lägenhet på grund av socialtjänsten så att det är inte enbart Försäkringskassan som ställer till det för människor.”

Historiskt få personer får försörjningsstöd, men de som får det har allt tyngre problem. I gruppen växer suicid och suicidförsök. Samtidigt vill regeringen ställa hårdare krav. Forskaren Klara Hussenius varnar för att bidragsreformen riskerar att stänga ute de allra mest utsatta.

”Ett av problemen - om man specifikt ser till självmordsfaktorn - är att detta inte tydliggörs i den statistik som förs över dödsfallsorsaker. Det får till följd att staten kan mörka och dölja omfattningen av dödsfall genom självmord som har direkt anknytning till myndighetsutövning. Därför är det t ex uppseendeväckande att socialtjänstspåret inte har utretts i tillräcklig omfattning när det gäller skolskjutningen vid Risbergska i Örebro – med flera fall..”

”Jag som är en av alla de som känner av det, känner även själsligen av fulspelets eftersmak - vilket först sker när polisen skurit av repet.”

”Så är det. Och tolkningar om vad som krävs av den enskilde som är hårresande.”

Nästan 450 000 personer hade skulder hos Kronofogden förra året – en ökning med 12 procent. Experter pekar på otrygga villkor och ökade återkrav.

”Fint att ni lyfter hur lite det är som krävs för att hamna i en så här svårekonomisk situation. Särskilt nu när så många fler människor i Sverige lever på marginalen.”

”Bra att detta tas upp och att det inte alltid beror på ansvarslöshet utan sjukdom arbetslöshet o skilsmässa o vi måste sluta döma de skuldsatta utan finnas där som stöd. Vi måste prata mer om detta.”

”Hos många av dessa människor finns också psykisk ohälsa kopplad o mycket självmord.”