Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Bitcoin – bit för bit

Vore det inte fantastiskt om banken aldrig hade helgstängt, transaktionsdagarna försvann och avgifterna halverades? Här är historien om den virtuella bitcoin och dess mytiske grundare Satoshi Nakamoto.
Ola Rennstam Publicerad
Kin Cheung/AP
Här visas hur en bitcoin-bankomat fungerar, med en smart mobil och en QR-kod. Kin Cheung/AP

Mystiskt ursprung
Bitcoin är en virtuell valuta som introducerades 2009. Grundkonceptet presenterades på en mejllista för kryptoexperter och avsändare var pseudonymen Satoshi Nakamoto, vars verkliga identitet aldrig blivit känd. Grundtanken är en tro på individuell frihet och misstro mot staten, i stället för centralbanker och finansdepartement förlitar valutan sig på krypterad datakod och användarnätverk.

Vad heter det?
En bitcoin, flera bitcoin. En bitcoin är delbar ner till åtta decimaler. Även dessa mindre enheter har egennamn, som till exempel microbit, alltså 0,001 bitcoin. Den minsta enheten, 0,000 000 01 bitcoin, kallas en ”Satoshi” efter den mystiske upphovsmannen.

Vad är grejen?
Det starkaste argumentet för bitcoin är de snabba överföringarna mellan personer och företag över hela världen, oberoende av bankdagar och landsgränser. Transaktionen sker direkt utan att någon tredje part är inblandad. Transaktionskostnaderna är låga.

Möjligheten att betala med bitcoin är än så länge begränsade. Ett exempel är betaltjänsten Paypal som erbjuder sina användare att betala med bitcoin vid köp av spel och nedladdningsbar musik.

Så här få du tag i dem!
Man behöver inte vara en datanörd för att skaffa egna bitcoin, men det underlättar om man inte är IT-analfabet. För att kunna äga bitcoin behöver du en bitcoinplånbok som i sin tur har en bitcoinadress, ungefär som ett kontonummer. Pengarna lagras i den virtuella plånboken som går att komma åt via en dator. Det vanligaste är att man köper bitcoin på en börs, via en växlingstjänst på nätet eller privat av någon som redan har. Bitcoin framställs genom så kallad mining. Det betyder att man upplåter en del av sin dator åt bitcointransaktioner. Som belöning delas bitcoin ut. Antalet bitcoin kommer att fortsätta att växa tills det når 21 miljoner.

Värdet åker bergochdalbana
Kursvändningarna har varit snabba och oberäkneliga. I december 2013 nådde valutan sin historiska toppnotering på 1 144 dollar för att sedan dyka spikrakt, i dag värderas den till cirka 300 dollar. För att få en bredare acceptans måste kursen, enligt en del experter, bli mer stabil. Många ser bitcoin mer som en investering eller en aktie än en valuta. Finansinspektionen betraktar bitcoin som ett betalningsmedel, inte en valuta.

Säkert?
Bitcoin använder kryptering för att visa att pengarna är äkta och för att hålla betalningarna hemliga. Sekretessen garanteras av att transaktionerna journalförs i en krypterad databas. Varje bitcoin är spårbar i systemet för att säkerställa att den kan spenderas enbart av ägaren och endast en gång.

Skeptikerna varnar för faran att förlita sig på teknik och anonyma användare i stället för lagar och myndigheter. Eftersom transaktionerna inte går att spåra förekommer det att kriminella nätverk använder sig av bitcoin.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.