Hoppa till huvudinnehåll
Varsel

SAS varslar 100 anställda

SAS har beställt en ombyggnation av fyra flygplan som förhindrar att de anställda får det viloutrymme som de har rätt till enligt avtal. Eftersom man inte kan leva upp till avtalet väljer SAS att kalla in norsk personal och att varsla 100 tjänster i Sverige.
Linnea Andersson Publicerad
Johan Nilsson / TT
I februari får SAS nya flygplan utan viloutrymmen för besättningen, vilket de har rätt till enligt kollektivavtalet. Eftersom facket inte gått med på försämringen tar SAS i stället in norsk personal. Johan Nilsson / TT

– Det handlar inte om draperier, dörrar eller väggar, utan om att SAS har beslutat att renovera delar av sin långlinjeflotta. Det innebär att vilomodulen försvinner helt och gäller, för svensk kabinpersonal, två plan som flyger från Stockholm. Beställningen av ombyggnationen gjordes innan man förhandlade med facket. Det har satt oss i en svår sits, säger Eva Dahlberg, ordförande för Unionens kabinklubb på SAS.

I dag har kabinpersonalen ett litet eget utrymme med stolar där de kan sätta sig ned och sträcka ut kroppen. Enligt Eva Dahlberg ger det möjlighet till vila som är särskilt viktigt efter att ha jobbat två dagar med en arbetstid på upp till 20 timmar. En vila som är guld värd under det sista arbetspasset som är en nattflygning på väg hem.

– Vi har i dag en sjukfrånvaro som pendlar mellan 17 och 23 procent. Det är konstigt att arbetsgivaren inte förstår att försämringar i arbetsmiljön, som ombyggnationen medför, påverkar de redan höga talen negativt.

Eftersom facket inte tycker att de får en kompensation som väger upp för ändringen i avtalet har SAS valt att kalla in personal från Norge, vilket leder till övertalighet här i Sverige. Samtliga tre skandinaviska länder hade från början rätten till viloutrymme i sina avtal, men medan den fortfarande finns kvar i Sverige och Danmark försvann den ur norrmännens avtal 2012. I Norge gäller det enbart ett flygplan medan det gäller två flygplan här.

– Vi vet ännu inte vad varslet egentligen betyder, men det får vi reda på och kan förhandla om i den kommande övertalighetsförhandlingen.

Reaktionerna från medlemmarna har varit blandade. En del vill inget hellre än att facket ska stå på sig för att arbetsmiljön inte ska försämras ytterligare, medan andra vill att de skriver på försämringen i avtalet.

– För oss på klubben gäller att vi måste kunna arbeta utan att bli sjuka. Många går ned på deltid för att orka jobba och det är inte okej, säger Eva Dahlberg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Varsel

Unionen på Ericsson: ”Vi var förberedda”

Tre av fyra varslade om uppsägning på Ericsson finns på huvudkontoret i Kista. Unionens klubbordförande Per Östberg anser att bolaget skött varslet bättre än senast.
Sandra Lund Publicerad 19 januari 2026, kl 13:48
Förutom de anställda påverkar Ericssons varsel börsen. Foto: Magnus Lejhall/TT

1 169 av de 1 600 som nu har varslats om uppsägning finns på Ericssons huvudkontor i Kista, i norra Stockholm.

Ett varsel som den koncernfackliga ordföranden för Sveriges ingenjörer Per Norlander, kallade ”brutalt” i medier i torsdags när varslet blev offentligt, bland annat för att det enligt honom var oväntat.

Kunde bemöta oron bra

Den bilden delar inte hans fackliga kollega, Per Östberg, ordförande för Unionen på Ericsson i Kista. Han säger att fack och arbetsgivare förhandlat sedan november.

–  Klubbstyrelsen har fått viss information och är överens om besparingar, bland annat genom personalneddragningar. Så den här gången kunde jag möta medlemmarnas oro på ett bra sätt redan i torsdags.

Känner igen formuleringar

Per Östberg

Han anser också att bolagets vd sedan i höstats öppet talat om kostnadsbesparingar.

–  Man känner ju igen formuleringarna från förra varslet, säger Per Östberg. 

En omgång han var mindre nöjd med, men nu tycker att bolaget dragit lärdom ifrån. Då, våren 2024, landade varslet om uppsägningar på 1 200 personer.

Enligt Per Östberg var det då få som hade fått information före varslet överhuvudtaget, och inga förhandlingar hade inletts. 

–  Det blev lite tid för förhandlingar med sämre kvalitet för slutresultatet Man har nog lärt att förhandla innan man släpper bomben.

Hur många som fick gå till slut är inte en offentlig siffra.

Men det var färre än 1 200 i alla fall. Och det är viktigt att komma ihåg att ett varsel är en varning om att det kan bli nedskärningar. Varslet är en maximal siffra.

Nu ska arbetsgivare och fack förhandla om hur det till slut blir på Ericsson.