Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Mer pengar till arbetsmiljö

Regeringen vill satsa 100 miljoner kronor per år på arbetsmiljön vilket förhoppningsvis ska leda till fler inspektörer och regionala skyddsombud. På sikt vill man se arbetslivsforskningen samlad i ett nationellt centrum. Om det innebär något liknande det nedlagda Arbetslivsinstitutet är dock osäkert, enligt arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.
Anita Täpp Publicerad
Kvinnor sitter och jobbar vid skrivbord på en åker.
Regeringen vill satsa på kvinnors arbetsmiljö, både vad gäller forskning och förebyggande arbete. Foto: Colourbox

Som Kollega tidigare har berättat ledde nedläggningen av Arbetslivsinstitutet, ALI, för sex år sedan bland annat till att Sverige inte längre anses vara världsledande på forskning som rör arbetslivet.

Ylva Johansson anser att arbetslivsforskningen åter behöver samlas i ett nationellt centrum, även om hon i nuläget inte kan säga på vilket sätt det ska ske.

- Frågan kommer att prövas när vi arbetar med forskningspropositionen längre fram. Jag är inte säker på om man ska gå tillbaka till ett ALI. Det kan också ske på andra sätt och vi får pröva vad som är det bästa sättet, säger hon.

Enligt den budgetproposition som regeringen nyligen lade fram ska årligen 100 miljoner kronor satsas på arbetsmiljön under den innevarande mandatperioden.

Att Arbetsmiljöverket får ytterligare 60 miljoner kronor innebär bland annat att fler inspektörer kan anställas.

- Det är också viktigt för att de inte ska rygga för att gå till riktigt besvärliga arbetsplatser och då behöver de helt enkelt vara fler, säger Ylva Johansson.

Tack vare det ekonomiska tillskottet kommer Arbetsmiljöverket också ha tillräckliga resurser för att kontinuerligt kunna uppgradera och förnya sina föreskrifter, framhåller hon.

- Generellt menar jag att det behövs båda delarna, alltså fler inspektioner och att man hela tiden kan se över och uppgradera och förnya föreskrifterna så man kan införliva ny kunskap i dem och då i bland också skärpa vissa regler.

Enligt budgetpropositionen får Arbetsmiljöverket ytterligare sammanlagt 25 miljoner kronor under de två kommande åren för att kunna fortsätta sitt förebyggande arbete vad gäller kvinnors arbetsmiljö.

En särskild satsning på arbetslivsforskningen med fokus på kvinnors arbetsmiljöproblem och arbetsrelaterad ohälsa kommer också att göras från 2015 till 2018, till en årlig kostnad på 10 miljoner kronor.

Regeringen vill också öka det statliga bidraget till de regionala skyddsombuden, som är anställda av facken, med 10 miljoner från och med nästa år då även 3 miljoner kronor läggs på utbildning.

- Sedan kan man fundera på om man kanske också ska ge de regionala skyddsombuden ett utökat uppdrag, säger Ylva Johansson som dock inte vill gå in på vad det uppdraget skulle kunna vara ”eftersom jag inte är framme där än”.

I propositionen meddelar ni att ni också vill satsa 2 miljoner kronor nästa år och sedan årligen 10 miljoner till en förstärkning av företagshälsovårdens kompetensförsörjning. Vad menas med det?

- Det är pengar som kommer att hanteras av Socialdepartementet. Men det handlar om att ge läkare möjlighet att specialistutbilda sig inom företagshälsovården så vi får specialistkompetens också där.

Men företagshälsovården är ju också ett arbetsgivaransvar. Hur ska ni se till att fler anställda omfattas av en bra företagshälsovård?

- När det gäller hur vi ska komma tillrätta med företagshälsovården i stort så har vi inte lagt några förslag om det i den här budgeten. Och även om det behöver göras en hel del där så har jag inga konkreta förslag om det nu. Men det kan komma framöver, säger Ylva Johansson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Öppna kontorslandskap ökar risken för mobbning – ny svensk studie

Risken att utsättas för mobbning är nästan dubbelt så hög i öppna kontorslandskap jämfört med egna rum eller mindre delade kontor. Det visar en ny svensk studie i psykologi.
– Kontorslandskap gör något med oss människor som inte riktigt funkar, säger psykologiprofessorn Michael Rosander.
Elisabeth Brising Publicerad 9 april 2026, kl 06:01
Michael Rosander
Öppna kontorslandskap med fasta platser ökar risken för mobbning. Det visar en ny studie från Linköpings universitet. Michael Rosander, professor i psykologi, ser flera förklaringar till problemet. Foto: Anna Nilsen/LiU

Forskaren Michael Rosander har jämfört öppna kontorslandskap med egna rum, aktivitetsbaserat och mindre delade rum. Slutsatsen är tydlig. Miljön med öppna kontorsytor med fasta platser ökar risken för mobbning oavsett vem som jobbar där.  

– Studien visar att risken att faktiskt utsättas för mobbing och negativa beteenden är större i ett öppet kontorslandskap jämfört med att sitta i eget rum eller dela ett litet rum, säger Michael Rosander, professor i psykologi vid Linköpings universitet.  

Aktivitetsbaserade kontor där man kan byta plats och dra sig undan visade inte samma negativa resultat. 

Nästan dubbelt så hög risk för mobbning i kontorslandskap 

Studien baseras på SCB-data över 3300 anställda på kontor i hela landet. Forskarna har tittat på 22 olika negativa beteenden och när de blir mer frekventa och systematiska. Risken för mobbning för dem som arbetade i öppna kontorslandskap var mellan 1,5-2 gånger högre jämfört med att ha eget rum eller att dela kontor på några få.

Studien pekar på att den öppna kontorsmiljön i sig, inte anställdas personlighet eller andel distansarbete, påverkar utsatthet för mobbing och negativa beteenden.

Hur vet ni det här?

Michael Rosander
Michael Rosander. Foto: Charlotte Perhammar/LiU

– Vi har i datamaterialet mätt många andra saker, allt ifrån organisatoriska aspekter, till mått på personlighetsdrag. Annars kanske man tänker att en viss typ dras till och jobbar mer på sådana här kontor, säger Michael Rosander. 

Hur definierar ni mobbning?

– Det är inte mobbing för att någon säger en dum sak en gång, retas eller inte tar med dig på lunch. "Men när det upprepas och man börjar känna att man inte kan värja sig. Det är då vi börjar prata om att det är mobbing, säger Michael Rosander.

Mobbing står på tre ben, förklarar han: 

  1. Utsatthet för negativa beteenden.
  2. Systematik i utsattheten.
  3. Att en person hamnar i underläge.

Därför ökar risken för mobbning i öppna kontor

Forskarna tror den ökade risken för mobbning beror på flera saker. Fasta platser i öppna ytor skapar mer störningsmoment i en grupp anställda som inte kan byta plats. Samtidigt gör öppna ytor att färre vågar ta konflikter öppet och negativa beteenden tillåts fortgå. 

–  Andra som pratar och låter kan göra att det skaver. Arbetsmiljön blir lätt mer fientlig vilket byggs på om den här typen av beteenden tillåts pågå. Då är risken också stor att några tar på sig att ”hantera problem” och det kan lätt slå över i mobbning. 

Kontorslandskap inte mer kreativt 

 Tron att öppna kontor leder till mer interaktion och kreativitet bygger inte på vetenskap enligt Michael Rosander, tvärtom. 

– Man förväntas inte störa andra så det skapas ganska snabbt normer att inte störa i onödan. Men när man inte gör det så tar man också bort möjligheten att ta upp saker i tid vilket kan skapa frustration. 

Vilka konsekvenser får arbetsmiljön?

– Studien visade på lägre arbetstillfredsställelse och fler tankar på att sluta bland anställda i kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor jämfört med de som har egna rum eller mindre delade rum. )

Hur kan arbetsgivare minska risken för mobbing i öppna kontor? 

– Ge möjlighet att flytta någonstans och komma undan störmoment. Ha en förberedelse för att hantera skav och konflikter. Chefer måste ha en struktur för det, inte bara en lapp: Gör så här. Psykologisk trygghet spelar viktig roll, säger Michael Rosander. 

Ökad risk för ohälsa och sjukskrivning i kontorslandskap

Tidigare studier har också visat att risken för sjukskrivning och ohälsa ökar i kontorslandskap oavsett om mobbning pågår där eller ej. Det här borde få fler arbetsgivare att tänka efter kring sina öppna kontor tycker forskaren. 

– Det är inte bara en ekonomisk vinst i lokaler. Ha en tanke på att det är människor som jobbar där. De gör något med oss människor som inte riktigt funkar, säger psykologiprofessorn.

Mobbning på jobbet – vad visar forskningen?

  • Risken för mobbning är högre för anställda i öppna kontorslandskap än för de som har eget rum eller delar kontor med några få kollegor visar en ny studie.
  • I studien räknas inte enstaka händelser som mobbning. För att klassas som mobbning krävs någon form av återkommande utsatthet.
  • Beräkningar visar att 15 procent av anställda i världen utsätts för mobbning på jobbet.
  • Studien: Workplace Bullying in the Open: the Risks Associated with Working in an Open Office (2026) har gjorts av Michael Rosander och Morten Birkeland Nielsen, universitetet i Bergen.