– Ingångslönen är grunden för den fortsatta löneutveckling­en på företaget. Kommer du in fel, kommer du att få lida för det löneutvecklingsmässigt. Det är tufft att komma i kapp så det kan vara den viktigaste löneförhandlingen du gör, i synnerhet om det är ett jobb som du har för avsikt att stanna kvar på, säger Anna-Karin Mattsson, central ombudsman på Unionen.

Att byta jobb eller befattning inom företaget. Det är de tillfällen då man har störst möjlighet att göra ett skutt lönemässigt. Men det finns hopp även för den som kommit in på en för låg ingångslön.

– Det är viktigt att se på hela sin lönekarriär: Den som är 22 år och ska jobba tills den är 67 har 45 löneförhandlingar framför sig. Men ju snabbare du kommer i kapp desto större fördel har du, säger hon.

Anna-Karin Mattsson har två tips för den som är missnöjd med ingångslönen:
– Förhandla till dig en extra lönerevision efter till exempel sex månader om du känner att du är tvung­en att acceptera en lägre ingångslön.

– Stanna ett tag och skaffa tillräcklig arbets­livserfarenhet och sök dig sedan vidare, om de förutsättningarna finns. I regioner med hög arbets­löshet har man sällan stora valmöjligheter, det gäller också vissa branscher.

På företag med kollektivavtal är man garanterad en årlig löneökning, dessutom ingår viktiga pussel­bitar som tjänstepension, försäkringar och föräldra­lön. Det är värt många tusenlappar extra i månaden.

– Den som är ny på arbetsmarknaden kan inte alltid vara kräsen, med tanke på arbetslösheten kan det vara viktigare att få in en fot. Mitt råd är att fundera på vilka villkor och vilken löneutveckling man vill ha på längre sikt, får man inte det på sin nuvarande tjänst så måste man söka sig vidare. Det är förstås lättare att vara så krass i storstadsregioner, säger Anna-Karin Mattsson.

En låg ingångslön kan också få effekt på hela arbetsgruppens löneutveckling, det blir helt enkelt en mindre summa i potten som ska fördelas.

– Med årliga löneöversyner kan klubben förhandla för att korrigera felaktigheter, men löneutrymmet är alltid begränsat och blir skillnaderna för stora finns det sällan pengar att rätta till dem.

Vilken hjälp kan man få av Unionen?
– I de flesta löneavtal finns tydliga skrivningar om att det inte får finnas osakliga löneskillnader. Om du har samma arbetsuppgifter och gör ett lika bra arbete som en annan person men ändå tjänar mindre kan det vara frågan om en osaklig lönesättning. Ta hjälp av klubben, de har tillgång till alla medlemmars löner och kan bedöma om löneskillnaden är saklig eller inte.

Viktor gick från trainee till chef

En bra ingångslön har stor betydelse för den fortsatta löne­utvecklingen. Ett bevis på det är civilingenjören Viktor Stefansson. 26 år gammal gick han från trainee på Sandvik till chef för 27 personer inom företagets tillverkning av hydraulikrör.
Han beskriver sin fyraåriga karriär i koncernen som något slumpartad.

– Jag har halkat in lite på ett bananskal. Det var en ren tillfällighet att jag hamnade här i Sandviken, jag sökte exjobb och blev kvar när jag fick en trainee­plats. Att jag sen fick en tjänst som flödeschef berodde på att det fanns personer som vågade satsa på att jag skulle göra ett bra jobb, det var en fantastisk erfarenhet, berättar han.

I stället för att fortsätta klättra på chefsstegen valde Viktor Stefansson att bredda sin kompetens inom koncernen. I dag jobbar han som produktspecialist för rör inom olje- och gasindustrin. Arbetsupp­gifterna ligger närmare marknaden och går lite förenklat ut på att vara ett stöd mellan produktionen och säljenheterna ute i världen.

– Att gå från chef till medarbetare är kanske inte exakt det man ska göra karriärmässigt men jag vill utvecklas inom fler områden. Det främjar kanske inte min löneutveckling just nu men på sikt.

Viktor och hans sambo, som också är ingenjör på Sandvik, har fem minuters cykelväg till jobbet. Båda är uppväxta på landet i norra Norrland och trivs med närheten till naturen i Sandviken. De har rotat sig i samhället och har börjat titta på hus.

Som trainee fick Viktor en normal ingångslön för en civilingenjör och har – mycket tack vare den tidigare chefserfarenheten – i dag en inkomst han är nöjd med utifrån ansvar och arbetsuppgifter. Drivkraften är dock primärt att förbättra saker, inte att tjäna en massa pengar.

– Jag är tekniskt lagd och har alltid gillat att utveckla och hitta lösningar. Det var också därför som jag började plugga till civilingenjör, det var ett självklart val. Jag minns inte att jag kollade upp löneläget innan, säger han.

Hade du blivit ingenjör även om det varit ett låglöneyrke?
– En bra fråga, någon inverkan har lönen trots allt haft. Det är tveksamt om jag skulle investera fem års studier utan att få något för det, då skulle jag nog hellre jobbat med något annat inom industrin.