Exempel 1.
Två tidigare ingenjörsstudenter kräver Volvo PV på 17,4 miljoner för en uppfinning som de tog fram när de gjorde sitt exjobb för tio år sedan. Ärendet ligger nu hos Göteborgs tingsrätt. Det rör sig om Driver Alert-systemet som varnar trötta förare bakom ratten. Det systemet ska de båda studenterna ha utvecklat 2003 och 2004.
I samband med examensarbetet överlät de sina uppfinningar till Volvo, och fick då en schablonersättning på 122 106 kronor var. Som examensarbetare var de dock inte anställda på Volvo.
- För att företaget ska få rätt till uppfinningen krävs en särskild överlåtelse, ett avtal. Då ska uppfinnaren också begära betalt på samma sätt som om företaget hade betalt för en uppfinning från en fristående person, sa förbundsjuristen på Sveriges ingenjörer Karin Lundin till tidningen Ingenjören i samband med att förbundet stämde Volvo i början av året.
Ingenjörerna kräver 8,7 miljoner kronor var i ersättning. Enligt Ingenjören ska försäljningen av systemet dragit in ungefär 96 miljoner kronor i vinst hittills och förväntas dra in ytterligare 485 miljoner innan patenttiden löper ut.
Ärendet ligger för närvarande i Göteborgs tingsrätt.
Exempel 2.
Tillsammans med tre ingenjörskollegor konstruerade Kurt Paulsson en uppfinning som skapade stora vinster åt deras arbetsgivare, Televerket. Efter 31 år av tvistande slogs det i fjol fast att uppfinnarna borde få dela på sex miljoner kronor. Två av ingenjörerna hade hunnit avlida när Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, SNAU, kom med sin rekommendation.
Det var 1979 som de fyra tillsammans uppfann en så kallad hänvisningsdator som innebar att anställda själva kunde knappa in frånvaro och beräknad återkomst. Av Televerket erbjöds de 216 000 kronor, men tackade då nej.
1986 rekommenderade SNAU att uppfinnarna skulle få dela på tre miljoner kronor. Det var också på den summan som det nya ersättningsbeloppet grundade sig.
När ärendet drivits vidare riktades kravet mot staten eftersom Televerket inte längre existerar. Statens talan fördes av Justitiekanslern, JK, vars uppfattning var att ingenjörerna inte skulle ha rätt till ersättning.
- JK har fått förklarat för sig att invändningen att staten inte är skyldig att utge en enda krona är felaktig. Däremot när det gäller vilket belopp som ska utges har vi inte nått ända fram. Vi hade hoppats på bra mycket mer än sex miljoner, sa uppfinnarnas advokat Thorulf Arwidson till Kollega.
Ett år efter SNAU:s beslut har uppfinnarna ännu inte nått någon slutuppgörelse med JK, uppger Thorulf Arwidson i dag. Enligt Arwidson överväger uppfinnarna en stämning i allmän domstol.
Exempel 3.
Ofta avgörs tvister mellan anställda och företag som handlar om uppfinningar bakom stängda dörrar.
Ett typexempel är fallet med den ingenjör som via Unionen stämde sin tidigare arbetsgivare på över 2,5 miljoner kronor. Vad parterna så småningom kom överens är dock hemligt.
Uppfinningen kom ingenjören på redan i början av sin anställning på ett företag som tillverkar mätinstrument och lasersensorer i slutet av 1990-talet. Han överlät sedan uppfinningen till bolaget som lät patensöka den. Bolaget överlät senare i sin tur sina tillgångar, inklusive uppfinningen, till ett annat bolag.
Efter att ingenjören slutat sin anställning vände han sig facket för att få hjälp att kräva ersättning för uppfinningen. Vid förhandlingen hävdade bolaget att ingenjören inte hade rätt till ersättning eftersom utvecklingen av uppfinningen låg inom ramen för hans huvudsakliga arbetsuppgifter.
Men Unionen ansåg att det inte ingick att utveckla nya produkter i ingenjörens arbetsuppgifter, och hänvisade till att uppfinnarlagen ger honom rätt till skälig ersättning. I det här fallet skulle det motsvara över 2,5 miljoner kronor, enligt Unionen som stämde bolaget i tingsrätten.
Något avgörande kom dock aldrig. Parterna kom i stället överens vid en förlikning. Hur mycket ingenjören till slut fick är okänt, eftersom förlikningens innehåll är hemligt.
