
I Sverige var i fjol cirka 27 procent av styrelseledamöterna i börsbolagen kvinnor. Långt ifrån jämställt med andra ord.
Ett sätt att öka jämställdheten skulle kunna vara kvotering. Men det är inte okontroversiellt och har diskuterats i ett antal år. Den diskussionen lär inte minska sedan den nya regeringen krävt att andelen kvinnor i börsbolagens styrelser ska uppgå till minst 40 procent redan om två år. I annat fall kommer det att bli lagförslag om kvotering.
Men stödet för en sådan lag är svagt, visar den undersökning som Länsförsäkringar låtit göra. På frågan om könskvotering är ett bra sätt att få in fler kvinnor i svenska bolagsstyrelser svarar 63 procent av de tillfrågade nej. Bara 21 procent svarar ja, medan 15 procent avstår från att svara.
Skillnaden mellan könen är stor. Bland männen är det bara 15 procent som tycker att könskvotering är en bra väg att gå, bland kvinnorna är det nästan en dubbelt så stor andel, 28 procent.
Varför sitter det då inte fler kvinnor i styrelserna i dag? Det överlägset vanligaste svaret på den frågan är att män väljer män. Det tror 65 procent av de svarande. Att problemet hänger samman med bristande kompetens hos kvinnorna tror 22 procent.
Sedan tidigare har en rad europeiska länder infört lagar om kvotering till styrelserna. I Norge kom en sådan lag redan 2003, därefter har bland annat Italien, Tyskland och Frankrike infört lagar om samma sak.
Unionen har tidigare tagit ställning mot lagstiftning om kvotering.