Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Ledarnas a-kassa kränkte föreningsrätten
Det fackliga engagemanget irriterade arbetsgivaren - Ledarnas a-kassa - som ville säga upp klubbordföranden. Nu har kassan medgett kränkning av föreningsrätten.
I maj bildade Unionen klubb på Ledarnas a-kassa. Ett beslut som inte enbart togs emot med blida ögon från arbetsgivarens håll. Man började bland annat tvista om de förtroendevaldas rätt till facklig tid och hur och var tiden skulle förläggas rent fysiskt.
Klubbens ordförande noterade också en förändring i sättet arbetsgivaren behandlade honom. Han fick endast minimal löneökning vid den årliga lönerevisionen och fick en varning för olovlig frånvaro när han medverkat vid en central förhandling med arbetsgivaren.
Under våren kallade a-kassan till förhandling angående en påstådd arbetsbrist och föreslog att en avtalsturlista skulle träffas där två av tre klubbmedlemmar, inklusive klubbordföranden skulle sägas upp. Unionen avvisade förslaget eftersom man ansåg att den egentliga orsaken var medlemmarnas fackliga uppdrag.
- Unionen menar att skälet till uppsägningen är medlemmens fackliga uppdrag och att arbetsgivaren kränkt hans föreningsrätt genom att säga upp honom, säger Susanne Forssman, som är förbundsjurist på Unionen.
Trots att Unionen sade nej till avtalsturlistan sades klubbordföranden upp och den fackliga verksamheten som bara varit igång ett år lades ned. Uppsägningen ogiltigförklarades samma dag och Unionen stämmer nu Ledarnas a-kassa för både föreningsrättskränkning och turordningsbrott på sammanlagt 250 000 kronor.
Nu har dock Ledarnas a-kassa medgett att man sagt upp Unionenmedlemmen på grund av hans fackliga uppdrag och får betala skadestånd.
- Ärendet är komplicerat. Arbetsgivarparterna har valt att medge talan för att kunna avsluta anställningen i enlighet med vad som stadgas i LAS, säger Sven Rosqvist, som för arbetsgivarens talan i Arbetsdomstolen.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Hon enar fack i 27 länder
Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?
Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.
Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.
På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.
– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.
Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.
Facken har ingen förhandlingsrätt
Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.
Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.
– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”
För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.
Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna
Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.
Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.
– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.
Reglerna gäller i EU och EES
- Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.
