Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Framtidens arbetstid

Vi är på god väg in i en andra maskinålder och den kommer att gå betydligt snabbare än den förra. En väg att klara omställningen är att korta arbetstiden, anser bland andra Roland Paulsen och hans forskarkollegor vid Företagsekonomiska institutionen på Lunds universitet.
Johanna Rovira, Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Många jobb håller på att ersättas av datorer. Det är en utveckling vi kommer att se mer av. Kommer det att resultera i kortare arbetsdagar för oss, när maskinerna gör mer av vårt jobb? Colourbox

Jobb som traditionellt sett haft ett ganska avancerat innehåll håller som bäst på att ersättas av ny programvara. Ett exempel är redovisningsjobben som i dag, med till exempel förenklade e-deklarationer, inte behövs i samma utsträckning som för några decennier sedan. Fler jobb i farozonen att tas över av mjukvara hittar du här.

- Rationaliseringarna öppnar för två olika alternativ. Antingen upplever vi framstegen som hot och täcker upp för de jobb som försvinner genom att skapa nya arbeten, framför allt inom servicenäringen. Eller så trappar vi ner i arbetstid och delar på de jobb som finns, säger Roland Paulsen.

Hans dystopiska framtidsbild går ut på att vi håller fast vid dagens åttatimmarsnorm och vägrar ta ut rationaliseringsvinsterna i form av kortare arbetstid. I hans mer utopiska vision kan en ny värld öppna sig där grundångesten för arbetslöshet skulle kunna mildras. Det råder ju varken brist på varor eller tjänster, däremot på tid, påpekar han.

- Tack vare effektiviseringarna har arbetet aldrig varit så lite kunskapsintensivt som det är i dag. Det har aldrig någonsin varit så enkelt att dela arbetstiden, menar Roland Paulsen.

Även framtidsforskaren Magnus Lindkvist tror på kortare arbetstid.

- När vår förmåga att fokusera på våra på våra arbetsuppgifter prioriteras kommer vi också få mer saker gjorda vilket öppnar för en ny förkortning av arbetstiden. Jag tror att vi kommer att gå ner till fem eller sex timmars arbetsdag under de två närmaste decennierna, säger han.

- I dag sitter många fast i en slags charad där vi måste ha möten för att vi ska känna att vi gör något på kontoret. Men jag upplever att många nu försöker hitta sätt att mäta det man som tjänsteman gör och när man väl har gjort det så kommer man också kunna sålla bort vissa saker. Fler kommer att ställa krav för att få veta exakt vad de ska göra liksom hur det mäts.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.