Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Inte samma förutsättningar att jobba längre
Kan du tänka dig att jobba efter 65-årsdagen? Alla yrkesgrupper har inte samma förutsättningar, men tjänstemännen tenderar att stanna längre i arbetslivet. Ett faktum som riskerar att öka de sociala klyftorna.
De senaste hundra åren har medellivslängden i Europa ökat med nästan 30 år för kvinnor och män. Vi lever längre och är friskare. Men samtidigt har barnafödandet minskat de senaste åren och allt färre ska försörja allt fler. En slutsats av detta är att det behövs fler äldre som orkar jobba längre. Hur skapar vi förutsättningar för det?
- Äldre framställs ibland som en andra klassens arbetskraft. Jag tycker att det är viktigt att fokusera på vad man klarar av snarare än inte klarar, för det är då det blir problematiskt. Vi är alla olika och har olika slags jobb, vilket gör att det inte går att sätta en norm för när man bör införa arbetsanpassning eller liknande, säger Hugo Westerlund, som är föreståndare på Stressforskningsinstitutet och har forskat om äldre i arbetslivet.
I en tidigare rapport från Unionen frågade man sina medlemmar hur de ser på förutsättningarna för att stanna kvar längre i arbetslivet. Många nämnde ekonomi som en viktig faktor, liksom möjligheten att trappa ned och arbeta deltid. Medlemmarna lyfte även fram betydelsen av åldersdiskriminering. 24 procent uppgav att de blivit utsatta för åldersdiskriminering på sin arbetsplats, och att det hade stor betydelse för viljan att fortsätta jobba efter 65-års dagen.
- Det finns en ungdomsdyrkan i arbetslivet. Helst ska man vara ung, ha en gedigen utbildning och många års erfarenhet. Men äldre personer har många fördelar om man tittar på gruppnivå. De är mer emotionellt stabila, fattar klokare beslut och kan sätta in saker i större sammanhang. Dessutom har de större social kompetens, vilket borde ses som en tillgång på vilken arbetsplats som helst, säger Hugo Westerlund.
Men även om de ekonomiska incitamenten för att stanna kvar i arbetslivet finns, så är inte förutsättningarna lika för alla. Det är exempelvis svårare för anställda som jobbar med tunga arbetaryrken att orka några extra år, jämfört med tjänstemannayrkena, som inte sliter lika mycket på hälsan. Det kan i framtiden skapa sociala klyftor.
- Om man jobbar längre så ska man få lön för det. Problemet är att de som orkar jobba längre är de som har de minst slitsamma jobben och den bästa hälsan och som också tenderar att vara dem med bäst inkomst och ekonomi. Skapar man incitament för att jobba längre, så kommer de som redan har en god ekonomi att få det bättre och de som redan har det slitsamt att få det sämre om man inte kan hitta övergångar för dem till andra jobb.
I dag flyter dock många arbetaryrken och tjänstemannayrken ihop. Det finns skogsarbetare som arbetar med avancerad teknisk utrustning och tjänstemän som har arbetarkaraktäristiska jobb, exempelvis callcenteranställda. Hur ska arbetsgivare planera för att behålla sin personal?
- Jag tror man måste vara ett steg före hela tiden. Det går inte att säga till en 62-årig utsliten städerska att hon ska byta jobb. Arbetsmarknaden är inte anpassad för ett karriärbyte sent i livet och då blir vi kvar i arbetsuppgifter som inte passar.
Unionen har slutit avtal inom vissa avtalsområden om möjligheten till en delpension som finansieras genom extra inbetalningar till tjänstepensionen, och som beroende på avtalsområde kan tas ut från 61 eller 62 års ålder. Det gör det ekonomiskt möjligt att gå ned i veckoarbetstid. Hugo Westerlund anser att det är en bra lösning.
- Det är omdebatterat eftersom jag tror att deltidspensioneringen gör att människor som skulle kunna jobba heltid går ned i arbetsid, vänjer sig vid pensionering och glider ut snabbare. Men man kan också tänka sig att det skapar en möjlighet för människor att jobba längre med bibehållen livskvalitet. Och jag tror att man ska skapa incitament för att folk använder det på det senare sättet. Att benämna det som någon annat än pensionering till exempel. Varför inte deltidsåteranställning!
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Pensionsspara eller inte – så ska du tänka
Vi läser ofta om att pensionerna är så usla – vilket får många att satsa på privat pensionssparande. Flera studier visar dock att genomsnittspensionärens ekonomi är god. Vi reder ut hur du kan tänka.
Pensionerna sjunker. Så låg blir din pension! Här bor fattigpensionären.
Det är lätt att oroas av tidningsrubrikerna. Men flera rapporter visar faktiskt att en stor del av pensionärerna är nöjda med sin ekonomi och att deras inkomster i förhållande till sin tidigare lön inte är så dåliga. Det är dock lätt att bli förvirrad och Kollega har därför ställt frågan om den med hyfsad lön och tjänstepension minst i nivå med kollektivavtalets regler verkligen måste spara extra till pensionen för att få det bra på ålderns höst.
– Tack vare att vi har rätt robusta pensionssystem är det i regel inte nödvändigt, åtminstone inte om man har arbetat ett fullt arbetliv med tjänstepension, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.
Alecta förvaltar merparten av de privatanställda tjänstemännens tjänstepensioner och har kartlagt pensionärernas ekonomi i detalj. Det visar sig att de flesta har en stabil eller bra ekonomi.
– Det är inte så att du måste spara privat för att klara dig som pensionär om du är en genomsnittlig svensk. De flesta som gått i pension säger också att de klarar sig riktigt hyfsat när vi intervjuar dem.
Du kan dock behöva spara om du varit utanför pensionssystemen länge. Men vad är då ”länge” i detta sammanhang?
– Tio år tycker jag nog är länge. Har man jobbat deltid eller varit utan tjänstepension i tio år eller mer bör man kolla upp noga hur man faktiskt ligger till på minpension.se.
Varför så dystra budskap om pensionen?
Även Pensionsmyndigheten ger en bild av att systemet levererar. Nyblivna pensionärer får i snitt nästan 80 procent av sin tidigare lön i total pension, skriver de. Men varför finns då samtidigt så många dystra budskap om pensionerna? Jo, ofta fokuserar avsändaren då på den statliga allmänna pensionen. Om man inte räknar med tjänstepensionen, som de flesta får avsättningar till, blir siffrorna klart lägre än det var tänkt när pensionssystemet sjösattes. Samtidigt har tjänstepensionerna växt i betydelse.
– När vi senast jämförde den typiska svenskens inkomst vid 67 års ålder med den inkomst han eller hon hade som 60-åring är siffran 51 procent av inkomsten i allmän pension. Men när vi sedan lägger till tjänstepensionerna växer siffran till 79 procent, förklarar Staffan Ström.
En annan förklaring till pensionsoron är att fokus lätt hamnar på dem som har det sämst. Det är rimligt och förståeligt men missvisande, enligt pensionsekonomen.
– Visst finns det fattiga äldre, men utbredd fattigdom är klart vanligare i andra åldrar och grupper i samhället.
Allmänna pensionen en bra grund
En av dem som inte tycker att de flesta svenskar kan slå sig till ro inför sin pension är Trifa Chireh. Hon är pensionsekonom på Länsförsäkringar som erbjuder privat pensionssparande. Trifa Chireh menar att de flesta som gör en pensionsprognos på minpension.se kommer upptäcka att de behöver spara mer.
Visserligen ger den allmänna pensionen från staten och tjänstepensionen från arbetsgivaren en väldigt bra grund, menar hon. Men flera faktorer kan påverka nivåerna. Det gäller inte minst frågan om man orkar arbeta till de höjda pensionsåldrarna, de så kallade riktåldrarna.
– Många måste jobba till kanske mellan 67 och 69 år i framtiden. Vill du gå tidigare i pension kan det vara bra att spara privat för att du ska kunna styra mer själv över när och hur du går i pension.
Pensionssparande kan minska effekten av deltid
Sparandet kan också mildra effekten av att inte ha jobbat heltid under lång tid med tjänstepension.
– Vill du gå ned i arbetstid i slutet av ditt arbetsliv ger ett eget sparande en större frihet. Det minskar också risken för att du ska behöva göra drastiska livsstilsförändringar om din pension visar sig vara lägre än förväntat.
Staffan Ström instämmer i att de som vill gå tidigt i pension kan behöva spara privat. Men vad menas med att gå i pension tidigt här?
– Det korta svaret är före riktåldern. Jag är 50 och min riktålder kommer förmodligen att bestämmas till 68 år, och vill jag då gå i pension vid till exempel 64 måste jag plussa på själv för att behålla min ekonomiska standard, eller vara beredd på en lägre ekonomisk nivå.
Text: Rickard Jakbo.
PENSION - DÅ KAN DU BEHÖVA SPARA SJÄLV
Nätverket och webbplatsen Gilla din ekonomi, som administreras av Finansinspektionen, listar följande skäl till i vilka lägen man kan behöva fylla på med eget sparande. Det gäller om du
➧ planerar att gå i pension tidigt
➧ jobbar eller har jobbat länge på en arbetsplats utan tjänstepension
➧ kommit sent ut i arbetslivet, kanske pluggat länge
➧ har jobbat deltid i många år
➧ har eller har haft eget företag utan att själv sätta av till motsvarande tjänstepension
➧ har jobbat utomlands utan pensionsrätt
➧ har haft väldigt låg inkomst eller jobbat svart delar av ditt yrkesliv.
Pension - så räknar Alecta
➧ Alecta, som har hand om tjänstepensionen för 2,8 miljoner privatpersoner, har räknat fram att de flesta får 80 procent av lönen i pension.
Med medelinkomsttagare avses dem med en lön 22 700–45 500 kronor vid 60 år. Medianvärdet för den gruppen visar att tjänstepension och allmän pension tillsammans ger 79 procent av den tidigare inkomsten när personerna fyllde 67 år.
Dock blir det lägre siffror med stigande ålder, bland annat då vissa tar ut tjänstepensionen på kort tid. Alectas senaste undersökning gäller inkomståret 2021.
