Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Spelföretag letar personal globalt

Allt fler tekniker och specialister från andra delar av världen får jobb i Sverige. För spelföretaget Dice är det nödvändigt att gå utanför Sveriges gränser för att hitta rätt kompetens. En femtedel av dem som anställs hittar man utomlands, bland annat i USA och Kanada.
Niklas Hallstedt Publicerad
Dice
Battlefield 3 End Game. Dice

På Dice, känt framför allt för spelet Battlefield, finns ett särskilt rekryteringsteam som håller koll på talanger i olika delar av världen. De senaste tre åren har Dice vuxit med omkring 150 personer i Sverige.

- Tjugo procent av dem har vi rekryterat i andra länder, berättar rekryteringschefen Carl Tamleht.

- Det handlar om seniora roller, om personer som har gjort trippel A-spel som vi kallar våra stora produktioner, under lång tid. Spelmarknaden i Sverige är för litet för att vi ska hitta tillräckligt med sådana personer. Det gäller både specialister och ledare, främst från USA, Kanada och England.

Däremot har Dice än så länge inga problem att rekrytera duktigt IT-folk på andra nivåer.

- Nej, där skiljer vi oss nog från de typiska IT-företagen. Vi har lättare att hitta junior kompetens och mellankompetens i Sverige, kanske beroende på att vi har ett starkt varumärke och en produkt som många är intresserade av. Fast även vi märker att det börjar bli mer huggsexa om kompetensen, säger Carl Tamleht.

Från årsskiftet ökade andelen civilingenjörer och arkitekter från länder utanför EU som kom till Sverige för att arbeta med 49 procent, visar statistik från Migrationsverket. Gruppen ingenjörer och tekniker ökade med 22 procent, och gruppen företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän med 50 procent.

Samtliga dessa yrkesgrupper ökade dock från låga nivåer, under årets första åtta månader kom 385 civilingenjörer och arkitekter från utomeuropeiska länder.

Den stora gruppen av kvalificerad arbetskraft utgörs precis som tidigare av dataspecialister, fram till augusti var det 2 329 av dessa som fick sina arbetstillstånd beviljade. Det motsvarar en ökning med 4 procent. Den övervägande delen av dessa är från Indien.

För Sverige är det viktigt att arbeta med att höja kompetensen på tekniksidan, anser Carl Tamleht.

- Vi vill att man ska satsa mer på matematik så att unga blir intresserade av tekniska utbildningar. Annars kommer det på sikt bli svårt för oss att hitta rätt folk i Sverige. Vi tar bara in dem som vi tycker har potential att nå världsklass.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.