Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Spelföretag letar personal globalt

Allt fler tekniker och specialister från andra delar av världen får jobb i Sverige. För spelföretaget Dice är det nödvändigt att gå utanför Sveriges gränser för att hitta rätt kompetens. En femtedel av dem som anställs hittar man utomlands, bland annat i USA och Kanada.
Niklas Hallstedt Publicerad
Dice
Battlefield 3 End Game. Dice

På Dice, känt framför allt för spelet Battlefield, finns ett särskilt rekryteringsteam som håller koll på talanger i olika delar av världen. De senaste tre åren har Dice vuxit med omkring 150 personer i Sverige.

- Tjugo procent av dem har vi rekryterat i andra länder, berättar rekryteringschefen Carl Tamleht.

- Det handlar om seniora roller, om personer som har gjort trippel A-spel som vi kallar våra stora produktioner, under lång tid. Spelmarknaden i Sverige är för litet för att vi ska hitta tillräckligt med sådana personer. Det gäller både specialister och ledare, främst från USA, Kanada och England.

Däremot har Dice än så länge inga problem att rekrytera duktigt IT-folk på andra nivåer.

- Nej, där skiljer vi oss nog från de typiska IT-företagen. Vi har lättare att hitta junior kompetens och mellankompetens i Sverige, kanske beroende på att vi har ett starkt varumärke och en produkt som många är intresserade av. Fast även vi märker att det börjar bli mer huggsexa om kompetensen, säger Carl Tamleht.

Från årsskiftet ökade andelen civilingenjörer och arkitekter från länder utanför EU som kom till Sverige för att arbeta med 49 procent, visar statistik från Migrationsverket. Gruppen ingenjörer och tekniker ökade med 22 procent, och gruppen företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän med 50 procent.

Samtliga dessa yrkesgrupper ökade dock från låga nivåer, under årets första åtta månader kom 385 civilingenjörer och arkitekter från utomeuropeiska länder.

Den stora gruppen av kvalificerad arbetskraft utgörs precis som tidigare av dataspecialister, fram till augusti var det 2 329 av dessa som fick sina arbetstillstånd beviljade. Det motsvarar en ökning med 4 procent. Den övervägande delen av dessa är från Indien.

För Sverige är det viktigt att arbeta med att höja kompetensen på tekniksidan, anser Carl Tamleht.

- Vi vill att man ska satsa mer på matematik så att unga blir intresserade av tekniska utbildningar. Annars kommer det på sikt bli svårt för oss att hitta rätt folk i Sverige. Vi tar bara in dem som vi tycker har potential att nå världsklass.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok