kollega.se logotyp
Sök
Politik

Så röstade tjänstemännen

Det hade blivit en borgerlig valseger – om tjänstemännen fått bestämma. Feministiskt initiativ hade kommit in i riksdagen och Sverigedemokraterna hade bara fått hälften så många mandat. Det visar SVT:s vallokalsundersökning.
Ola Rennstam Publicerad
Stapeldiagram över hur tjänstemän skulle rösta.
Om tjänstemännen hade avgjort valet skulle Alliansen ha stannat i Rosenbad och F! hade kommit in i riksdagen. Åtminstone om man får tro SVT Valu:s siffror. Chartgo/Kollega

Tjänstemännens politiska sympatier brukar spegla landet i stort men så blev det inte riktigt det här riksdagsvalet. Åtminstone om man får tro SVT:s Valu. Enligt den hade det blivit en borgerlig valseger om landets tjänstemän hade fått bestämma.

Sammanlagt fick Alliansen 47 procent av tjänstemännens röster medan det rödgröna blocket samlade ihop 40 procent. En annan skillnad jämfört med valresultatet för hela riket är att Sverigedemokraterna har ett betydligt lägre väljarstöd bland tjänstemännen, endast 6 procent. Lika många röstade på Feministiskt initiativ som alltså hade kommit in i riksdagen med bred marginal om tjänstemännen fått bestämma.

Jämfört med vallokalsundersökningen för fyra år sedan går samtliga fyra Allianspartier bakåt, mest Moderaterna med 8 procentenheter. Även Miljöpartet tappar stöd hos tjänstemännen medan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ökar.

Vilka frågor som är viktigast bland väljarna har också förändrats. Skola, sjukvård och svensk ekonomi toppar listan, för fyra år sedan var sysselsättningen den näst viktigaste frågan enligt svenska folket men har nu ramlat ner till en femteplats. Jobben blev inte riktigt den heta valfråga som många hade trott.

SVT:s vallokalsundersökning har gjorts för alla nationella val i Sverige sedan 1991. Historiskt sett har MP, FP, V och F! tenderat att vara överrepresenterade och SD, C och S underrepresenterade i Valu-siffrorna jämfört med det slutgiltiga valresultatet.
 

I april 2014 lät vi Novus göra en opinionsundersökning bland Kollegas läsare.

Som det såg ut då hade de rödgröna också intagit Rosenbad, med Socialdemokraterna som största parti (32 procent). Vänsterpartiet och Miljöpartiet hade tagit hem 8 procent vardera av rösterna – det vill säga det rödgröna blocket totalt 48 procent av rösterna.

Alliansen fick av Kollegas läsare i april 26 procent, varav Moderaterna 22 procent. Folkpartiet hade hamnat på 4 procentgränsen och både Centern och Kristdemokraterna hade åkt ur riksdagen, med två respektive en procent av rösterna. F! hade inte kommit in i riksdagen.

Undersökningen, som gjordes under april 2014, av Novus på uppdrag av Kollega, besvarades av 811 personer. Andel osäkra väljare var 15 procent.

Läs mer om Kollegas opinionsundersökning här.

 

Så röstade tjänstemännen

Så röstade tjänstemän 2014, 2010 (Valu) samt Hela riket (valresultat)

V 8%  (7%)  5,7%
S 23%  (20%)  31,2%
MP 9%  (11%)  6,8%
F! 6% (1%) 3,1%

C 7%  (8%)  6,1%
FP 8%  (10%)  5,4%
KD 6%  (7%)  4,6%
M 26%  (34%)  23,2%

SD 6%  (2%)  12,9%

SVT Valu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

8 nya lagar och regler 2026 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2026 införs en rad nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet. Du får mer kvar av lönen om du har ett heltidsjobb, men mindre i a-kassa om du blir arbetslös länge.
Elisabeth Brising Publicerad 13 november 2025, kl 06:01
Nya lagar och regler år 2026
Vid årsskiftet börjar en rad nya lagar och regler att gälla. Ett exempel är ytterligare skattesänkningar på löneinkomster, så kallade jobbskatteavdrag. Foto: Colourbox/Colourbox

1. Ny skattesänkning på lön

Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.  

2. Arbetspendling för 15 000 kronor

Avdraget för resor till och från arbetet ska höjas med 4 000 kronor från 11 000 till 15 000 kronor per år. De utgifter som får dras av gäller arbetsresor, resor till och från utbildningsplats (under anställning) samt inställelseresor när man ska påbörja eller avsluta en tjänst. 

3. Nya a-kasseregler för arbetslösa 

Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026. 

Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.  

A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket. A-kassedagarna blir också färre för föräldrar än tidigare. 

4. Permanent förmån för laddstolpe på jobbet

”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.

5. Lättare vabba som funkisförälder

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall. 

I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.

Utökad vabb gäller 3 tillfällen

1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”. 

2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.” 

3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”

Omstridd ”funkisskatt” tas bort 

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring. 

Förslaget innebär en skatte­reduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning. 

Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen. 

7. Pensionärer får lägre skatt

Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.

8. Höjt prisbasbelopp - mer i föräldrapenning

Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. 

Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet. 

Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi. 

Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025. 

Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se

Läs även