Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Syskon till bipolära blir oftare chefer

En psykiskt sjuk bror eller syster kan göra underverk för ditt cv framöver. Forskare har nu visat att syskon till bipolära sitter på de ledaregenskaper som krävs för att göra Sverige till ett konkurrenskraftigt innovationsland.
Johanna Rovira Publicerad

Galna chefer är inget nytt under solen. En ny studie från Sahlgrenska akademin och Karolinska Institutet stöder visserligen den populära tesen att stora ledare ofta är bipolära eller manodepressiva, men visar att det framför allt är syskonen till bipolära som dras till chefsjobben. De är överrepresenterade på chefsposterna över hela Sverige. Frågan är om de är bra eller dåliga chefer.

- Jag tror de är bra ledare, säger Simon Kyaga, överläkare i psykiatri vid Karolinska universitetssjukhuset, som tillsammans med Mikael Landén vid Göteborgs universitet använt svenska registerdata över 23 000 personer som underlag till studien.

- De är framförallt innovativa ledare och vi har behov av innovation och kreativitet, folk som är mer förändringsbenägna och kan utmana befintliga sätt att arbeta.

Bipolära personer har också visat tidiga tecken på goda ledaregenskaper innan sjukdomen tagit överhanden. Bipolär sjukdom är starkt ärftligt och syskonen till de bipolära har vissa nyttiga gemensamma personlighetsdrag eller temperament med sina psykiskt sjuka bröder och systrar, men har sluppit ifrån de negativa följderna av sjukdomen.

Var dessa chefer jobbar visar inte studien, men bland politiker är det dubbelt så vanligt med bipolära syskon jämfört med en kontrollgrupp. Simon Kyaga tippar att cheferna med släktband till manodepressiva oftare dras till verksamheter där det krävs mer personligt engagemang och där det behövs förändringsvilja. Han anser att människor med den här gruppen av människor bör lyftas fram i större utsträckning om Sverige ska lyckas behålla sin plats som ett innovationsland.

- Om vi inte tillåter folk att vara annorlunda och sticka ut kommer vi att förlora viktig kompetens. Jag tycker det skulle vara en oerhört stor förlust, säger Simon Kyaga, som i en tidigare studie tillsammans med sin forskargrupp visat att det är vanligare med kreativa yrken i familjer som drabbats av bipolär sjukdom och schizofreni.

Vill du veta mer? Simon Kyaga var en av Sveriges Radios sommarpratare i år. Här finns hans sommarprat.

Fakta

Bipolär sjukdom kallas även manodepression, innebär att den som är sjuk i perioder antingen är manisk eller deprimerad. Sjukdomen behandlas med medicin och psykoterapi.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Så skapar chefer en mer jämställd arbetsplats

Anna Blixt är ledarskapsutvecklare, föreläsare och driver podden Jämställt arbetsliv. Här ger hon sina råd om hur chefer kan arbeta med jämställdhet på arbetsplatsen. Hennes utmaning är att få männen med på tåget.
Elisabeth Brising Publicerad 6 november 2026, kl 06:01
Person med glasögon och randig skjorta står framför en ljus trätrappa i en interiör med träpaneler.
Anna Blixt utbildar chefer i jämställdhet och vill få fler män att se sin roll i jämställdhetsarbetet. Foto: Lars Brundin/TT.

Vilken är den största utmaningen i att utbilda chefer i jämställdhet?

– Att få män att förstå att det även handlar om dem. Om jag säger att vi måste öka jämställdheten tänker 99 procent bara att vi måste ha fler kvinnor eller förbättra för kvinnor. Men ”it goes both ways”.

Duckar svenska företag jämställdhetsfrågor?

– De säger att det är viktigt och att de jobbar med frågan, men sedan gör man inte så mycket. Aktivt arbete kräver att man vågar stå på sig som chef och inte är rädd för att ta samtalen. En chef måste ha ett tydligt ”varför” de ska göra det här – då blir det lättare.

– Mansdominerade företag hör av sig till mig och har gjort jämställdhetsinsatser som inte funkat. Nummer ett är mål och syfte, då kommer engagemang och strategi.

Men hur ska företagen hitta det där syftet?

– Det beror på arbetsplatsen. Vill företaget spegla kundbasen bättre och förstå dem? Vill man locka och behålla ny kompetens, men upplever att kvinnor inte vill jobba där eller slutar på grund av hård jargong? Finns få utvecklingsmöjligheter och inga förebilder uppåt? Grupper med fler perspektiv fattar mer hållbara beslut, är mer kreativa och har lägre sjuktal.

Vad har du för konkreta tips till chefer?

– Undvik klyschor och involvera medarbetarna så att det inte blir top-down. Ställ frågan: Hur kan vi öka jämställdheten i vår grupp? Det är lättare att engagera sig i en förändring om man känner att man är en del av den. Jobba med er mötesstruktur, utbilda dig i hur man får fram idéer och låt alla komma till tals.

Du har sagt att du aldrig skulle vilja vara man – hur menar du då?

– Kvinnor begränsas av sämre lön, vård och partnervåld. Men vi har ett rikare liv när det gäller kärlek, sociala relationer och meningsfullhet i att vara behövd. Det är mer svårnavigerat att vara man. Som grupp har män högre risk för suicid, missbruk och söker mindre vård för sin psykiska ohälsa. Mäns hälsa är en chefs- och jämställdhetsfråga.

Hur går det för jämställdheten i svenska bolag?

– Majoriteten av Sveriges företag jobbar inte aktivt med mångfald.

ANNA BLIXT

GÖR: Jämställdhetsexpert, konsult och föreläsare.

ÅLDER: 33.

BOR: Malmö.

BAKGRUND: Kandidatexamen i statsvetenskap och international business samt en master i social studies of gender. Driver eget företag sedan fem år.