Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Syskon till bipolära blir oftare chefer
En psykiskt sjuk bror eller syster kan göra underverk för ditt cv framöver. Forskare har nu visat att syskon till bipolära sitter på de ledaregenskaper som krävs för att göra Sverige till ett konkurrenskraftigt innovationsland.
Galna chefer är inget nytt under solen. En ny studie från Sahlgrenska akademin och Karolinska Institutet stöder visserligen den populära tesen att stora ledare ofta är bipolära eller manodepressiva, men visar att det framför allt är syskonen till bipolära som dras till chefsjobben. De är överrepresenterade på chefsposterna över hela Sverige. Frågan är om de är bra eller dåliga chefer.
- Jag tror de är bra ledare, säger Simon Kyaga, överläkare i psykiatri vid Karolinska universitetssjukhuset, som tillsammans med Mikael Landén vid Göteborgs universitet använt svenska registerdata över 23 000 personer som underlag till studien.
- De är framförallt innovativa ledare och vi har behov av innovation och kreativitet, folk som är mer förändringsbenägna och kan utmana befintliga sätt att arbeta.
Bipolära personer har också visat tidiga tecken på goda ledaregenskaper innan sjukdomen tagit överhanden. Bipolär sjukdom är starkt ärftligt och syskonen till de bipolära har vissa nyttiga gemensamma personlighetsdrag eller temperament med sina psykiskt sjuka bröder och systrar, men har sluppit ifrån de negativa följderna av sjukdomen.
Var dessa chefer jobbar visar inte studien, men bland politiker är det dubbelt så vanligt med bipolära syskon jämfört med en kontrollgrupp. Simon Kyaga tippar att cheferna med släktband till manodepressiva oftare dras till verksamheter där det krävs mer personligt engagemang och där det behövs förändringsvilja. Han anser att människor med den här gruppen av människor bör lyftas fram i större utsträckning om Sverige ska lyckas behålla sin plats som ett innovationsland.
- Om vi inte tillåter folk att vara annorlunda och sticka ut kommer vi att förlora viktig kompetens. Jag tycker det skulle vara en oerhört stor förlust, säger Simon Kyaga, som i en tidigare studie tillsammans med sin forskargrupp visat att det är vanligare med kreativa yrken i familjer som drabbats av bipolär sjukdom och schizofreni.
Vill du veta mer? Simon Kyaga var en av Sveriges Radios sommarpratare i år. Här finns hans sommarprat.
Fakta
Bipolär sjukdom kallas även manodepression, innebär att den som är sjuk i perioder antingen är manisk eller deprimerad. Sjukdomen behandlas med medicin och psykoterapi.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Här fixar kollegan jobbstarten
Vattenfall Eldistribution ska växa från 1 200 till 1 800 anställda på två år. För att avlasta chefer har anställda utbildats för att sköta delar av onboardingen.
På Vattenfall Eldistribution minns alla september 2023. Bolaget, som något år tidigare hade drygt tusen anställda, tog då emot hundra nya medarbetare på en gång.
– Vi tar emot nya grupper varje månad, men det där är fortfarande vårt rekord, säger Gustav Sundvall.
Som chef för lärande och utveckling var han med om att ta fram en ny modell för introduktion av medarbetare, för att klara rekryteringstakten.
Ett sådant blev att utbilda frivilliga medarbetare till att hålla i det som bolaget kallar för introduktionsdagar – tre dagar där nyanställda framför allt får det mesta av den bolagsövergripande information som de behöver.
– Det gäller bara tre dagar av en sex månader lång introduktionsperiod. Men det avlastar cheferna som kan fokusera mer på att få in de nya medarbetarna i deras roller ute på avdelningarna, förklarar Gustav Sundvall.
Medarbetarna sköter onboardingen
De introduktionsutbildade medarbetarna kommer in i bilden redan andra dagen av de nyanställdas första arbetsvecka.
– På tisdagen fokuserar de på grundläggande fakta om bolaget, energisystem och säkerhet. På torsdagen ses de igen och har workshop om värdegrund och spelar bolagets scenariospel. Sedan håller de i en tredje dag på distans efter en månad, säger Gustav Sundvall.
För flera av de utbildade medarbetarna har introduktionsuppgiften, som de ägnar sig åt ett par dagar per månad, blivit en injektion, berättar han.
– Det göder deras engagemang för arbetsplatsen otroligt mycket. De får stöttning från oss men äger till stor del utförandet själva.
Enligt Gustav Sundvall stärks företagskulturen av att nya och erfarna medarbetare möts så tidigt. I interna enkäter har 94 procent av de nyanställda sagt sig vara nöjda med sitt första halvår på företaget. De medarbetarledda introduktionsdagarna har fått extra goda betyg.
– Där är nöjdheten faktiskt 100 procent.
Text: John Palm
Vad tycker du om den nya Vattenfalls modell för onboarding?
Jane Tollqvist, avdelningschef tillstånd och rättigheter.
– Min avdelning har växt från 20 till 60 anställda på några år så det har varit mycket fokus på introduktion. De gemensamma dagarna som de anställda håller i är en väldigt viktig del. Sedan jobbar vi med fadderskap, från första dagen tills att den nya medarbetaren är helt självgående. Fokus är också på att alla ska hjälpa till att ta emot de nya på ett trevligt sätt.
Johan Tezelson, avdelningschef nätanslutningar.
– Introduktionen på bolagsnivå som medarbetare håller i har fungerat väldigt bra för mig, den skapar en tydlighet för oss chefer. Det bästa är att det blir socialt och interaktivt, medarbetarna får träffa varandra och kan börja bygga kontakter och prata om både praktiska saker och om kulturen på arbetsplatsen. Jag har inte sett detta på andra företag, men det fungerar riktigt bra.
Emma Löfgren, avdelningschef operativ teknik.
– Om vi inte hade det systemet skulle mina gruppchefer haft en orimlig arbetsbörda när vi rekryterar så mycket. Uppgifterna i samband med introduktioner behöver helt enkelt spridas ut. Sedan är det ofta erfarna medarbetare som är med och introducerar. För dem är det givande att få vara med och förmedla den kunskap och erfarenhet som de har.
