Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Syskon till bipolära blir oftare chefer
En psykiskt sjuk bror eller syster kan göra underverk för ditt cv framöver. Forskare har nu visat att syskon till bipolära sitter på de ledaregenskaper som krävs för att göra Sverige till ett konkurrenskraftigt innovationsland.
Galna chefer är inget nytt under solen. En ny studie från Sahlgrenska akademin och Karolinska Institutet stöder visserligen den populära tesen att stora ledare ofta är bipolära eller manodepressiva, men visar att det framför allt är syskonen till bipolära som dras till chefsjobben. De är överrepresenterade på chefsposterna över hela Sverige. Frågan är om de är bra eller dåliga chefer.
- Jag tror de är bra ledare, säger Simon Kyaga, överläkare i psykiatri vid Karolinska universitetssjukhuset, som tillsammans med Mikael Landén vid Göteborgs universitet använt svenska registerdata över 23 000 personer som underlag till studien.
- De är framförallt innovativa ledare och vi har behov av innovation och kreativitet, folk som är mer förändringsbenägna och kan utmana befintliga sätt att arbeta.
Bipolära personer har också visat tidiga tecken på goda ledaregenskaper innan sjukdomen tagit överhanden. Bipolär sjukdom är starkt ärftligt och syskonen till de bipolära har vissa nyttiga gemensamma personlighetsdrag eller temperament med sina psykiskt sjuka bröder och systrar, men har sluppit ifrån de negativa följderna av sjukdomen.
Var dessa chefer jobbar visar inte studien, men bland politiker är det dubbelt så vanligt med bipolära syskon jämfört med en kontrollgrupp. Simon Kyaga tippar att cheferna med släktband till manodepressiva oftare dras till verksamheter där det krävs mer personligt engagemang och där det behövs förändringsvilja. Han anser att människor med den här gruppen av människor bör lyftas fram i större utsträckning om Sverige ska lyckas behålla sin plats som ett innovationsland.
- Om vi inte tillåter folk att vara annorlunda och sticka ut kommer vi att förlora viktig kompetens. Jag tycker det skulle vara en oerhört stor förlust, säger Simon Kyaga, som i en tidigare studie tillsammans med sin forskargrupp visat att det är vanligare med kreativa yrken i familjer som drabbats av bipolär sjukdom och schizofreni.
Vill du veta mer? Simon Kyaga var en av Sveriges Radios sommarpratare i år. Här finns hans sommarprat.
Fakta
Bipolär sjukdom kallas även manodepression, innebär att den som är sjuk i perioder antingen är manisk eller deprimerad. Sjukdomen behandlas med medicin och psykoterapi.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Att vara ung chef – och misslyckas
Hon blev hotellchef som 25-åring, men under Jény Meiras ledarskap sade en tredjedel av personalen upp sig. Det blev en nyttig läxa. Nu har hon lärt sig att lyssna och leda med empati.
När du ser tillbaka på din tid som ung chef – vad var svårast i början?
– Att inte bli tagen på allvar. Jag fick ofta frågan: ”Kan jag prata med din chef i stället?” Därför gjorde jag många avtal på telefon och ibland fick en äldre kollega fronta även om svaren var mina. Det var frustrerande men nödvändigt för att få igenom det jag ville.
För tolv år sedan såg ditt ledarskap helt annorlunda ut. Du har tidigare sagt att du själv aldrig hade velat jobba för dig – ”vilken hemsk människa!” Kan du utveckla?
– Jag hade så svårt att släppa kontrollen och detaljstyrde allt in i minsta detalj. Hotellet var min bebis och min uppfattning var att alla anställda borde ta hand om det precis som jag gjorde. Men alla har sina olika förutsättningar och är i olika stadier i livet. Jag var tvungen att förstå mig på människor bättre innan jag kunde leda. Vändpunkten kom när en verkligen uppskattad medarbetare sade upp sig – och påpekade att jag styrde med rädsla. Kunde lilla jag vara skrämmande? Insikten blev att lägga mitt ego åt sidan.
Hur förändrades ditt sätt att leda?
– Jag gick massor av ledarskapsutbildningar och lärde mig att anpassa informationen efter hur människor tar den till sig – vissa föredrar skriftligt, andra fysiska demonstrationer eller upprepningar. Vi började ha tätare samtal med personalen och fokusera mer på dem. Resultatet märktes snabbt med bättre gästbetyg, färre sjukdagar och mindre personalomsättning.
– Det viktigaste verktyget har varit emotionellt ledarskap – EQ, emotionell intelligens. I dag tar jag ett steg tillbaka och försöker hitta lösningar tillsammans med mina medarbetare.
Vilka för- och nackdelar ser du med en chefsroll tidigt i livet?
– En nackdel är att inte veta vem man är som ledare. Som ung tjej ville jag hävda mig och försökte kräva respekt i stället för att förtjäna den. Jag hamnade också i fällan att härma andra. Fördelen är att man är formbar och kan hitta sin egen ledarstil. Många gånger kan självförtroende vara bättre än erfarenhet. Det är oftast då man får tjänster man vill ha. Kunskapen kan komma i efterhand.
Hur bygger man självförtroende som ung, tvivlande chef?
– Fira dina bedrifter och se vad du faktiskt har gjort. Människorna som säger att du har gjort skillnad för dem – kom ihåg den känslan och kör på!
Text: Elle Carlsson
JÉNY MEIRA
GÖR: Hotell- och personalchef på Quality Hotel Carlia i Uddevalla med cirka 50 anställda.
ÅLDER: 37.
KARRIÄR: Receptionist på Carlia vid 19. Hotellchef vid 25, och åtta år senare delägare. Utvecklat verksamheten från ett mindre B&B till hotell med takbar och spa i Strawberrykedjan.
UTBILDNING: Yrkeshögskoleutbildning till resekonsult och flera fristående ekonomi- och ledarskapskurser.
