Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Lyckad drive på trafikskolor

Erikssons trafikskola i Malmö och Lund är den tredje trafikskolan i regionen som tecknar kollektivavtal för sina anställda. Det sedan Unionen beslutat göra en särskild satsning för att få till schysta villkor i branschen. Och nu går man vidare med fler trafikskolor.
Anita Täpp Publicerad
Bertil Ericsson/TT
Unionen har inlett en särskild drive för att få bilskolor i Skåneregionen att teckna kollektivavtal. Och det ger resultat. Tre av de största har redan tecknat avtal. Kvinnan på bilden gör övningar inför körkortsprovet. Bertil Ericsson/TT

Enligt Sofia Karlsson, en av fem ombudsmän på Unionen i Malmö som jobbar med att få till kollektivavtal på trafikskolorna i regionen, är villkoren för de anställda i branschen ofta dåliga. Det gäller i hela landet, hävdar hon.

- Det största problemet är att man har luddiga anställningsvillkor och att arbetsgivaren bestämmer allt, oavsett om det handlar om arbetstidsförläggning, försäkringar eller något annat. Därför är det viktigaste för våra medlemmar oftast att få inflytande på arbetsplatsen. Och när något blir reglerat i ett centralt kollektivavtal så vet de vad som gäller, vad de har rätt till och är skyldiga till.

När Sofia Karlsson och hennes kollegor inledde sitt arbete 2011 bestämde de sig för att börja med att försöka få till kollektivavtal på de största trafikskolorna i regionen.

- Därför var jag i kontakt med Erikssons trafikskola redan då. Men eftersom arbetsgivaren sa nej och medlemmarna då inte var redo för att ta strid så hände inget.

På våren 2013 hörde Unionens medlemmar på Värnhems trafikskola i Malmö av sig eftersom de ville ha kollektivavtal. Efter ett halvårs förhandlande, när Unionen också varslade om strejk, gick arbetsgivaren med på att teckna kollektivavtal.

- På Värnhems visade de anställda oss alla att om vi är eniga och fast beslutna så kan vi nå dit vi vill. Tack vare dem och det mod och styrka de visade så har vi fortsatt få framgångar också på andra trafikskolor, säger Sofia Karlsson.

På hösten 2013 inledde Sofia Karlsson en dialog med Mårtenssons trafikskola i Malmö, eftersom de anställda medlemmarna ville ha kollektivavtal. Ett sådant tecknades också senare utan någon dramatik då arbetsgivaren beslöt att gå de anställda till mötes och teckna ett avtal.

Efter ett drygt halvårs förhandlande, när Unionen varslat om strejk, är det nu alltså klart att också de anställda vid Erikssons trafikskola i Malmö och Lund kommer att omfattas av ett kollektivavtal från den 1 oktober.

Det gemensamma för de anställda på de aktuella trafikskolorna är att endast några få har haft en tjänstepension. Dessutom  är det oklart i vilken mån de har omfattats av några försäkringar.

- Allt sådant har ju så att säga hängt på arbetsgivarens goda vilja, säger Sofia Karlsson.

När de anställda nu omfattas av kollektivavtal ingår bland annat försäkring vid arbetsskada, tjänstegruppslivförsäkring och tjänstepension. Medlemmarna har nu också fackliga rättigheter och kan bilda en fackklubb.

- Men det viktigaste för de här medlemmarna har faktiskt varit att de vill ha reglerade anställningsvillkor, alltså veta vad som gäller när det handlar om paus, veckovila och annat som påverkar vardagen, säger Sofia Karlsson.

När hon kontrollerade för ett år sedan fanns runt 35 trafikskolor med anställda i regionen och på ungefär hälften av dessa fanns då medlemmar, totalt ett 60-tal.

- Nu har vi bestämt oss för att kontakta ytterligare fem trafikskolor för att försöka hjälpa de medlemmar som vill ha kollektivavtal att få det. Och sedan fortsätta jobba för att förbättra situationen i den här branschen i regionen, säger Sofia Karlsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Anställda hos callcenter kräver högre lön

Höjd lön. Det är den viktigaste frågan för anställda i callcenterbranschen – där många tjänar mindre än 24 000 kronor. Inställningen till arbetstidsförkortning är splittrad, enligt Kollegas koll med förtroendevalda.
Ola Rennstam, David Österberg Publicerad 13 oktober 2025, kl 06:01
Hörlurar och tangentbord
Snart löper kollektivavtal för callcenterbranschen ut. Medlemmarna kräver högre lön och kortare arbetstid. Colourbox

Den 31 oktober ska ett nytt kollektivavtal vara på plats för callcenterbranschen. Och just nu pågår intensiva förhandlingar mellan Unionen och Almega Tjänsteföretagen. Precis som tidigare avtalsförhandlingar är frågan om arbetstidsförkortning den största stötestenen.

Emanuel Turesson. Foto: Privat.

Den rundringning som Kollega gjort bland förtroendevalda visar dock att höjda löner är den viktigaste frågan för branschens medlemmar och något man hoppas att Unionen prioriterar i förhandlingarna.

– Både en höjning av lägsta lönen samt en större pott för att kunna fördela, sedan är förändringen av reglerna kring lägstalönen månadsvis den främsta frågan för många av våra medlemmar, säger Emanuel Turesson, ordförande för Unionenklubben på Transcom i Örebro.

Han får medhåll av Fanny Andersdotter, förtroendevald på Releasy.

– Lönerna är en väldigt het fråga hos oss. I klubben får vi mejl varje år från medlemmar med frågor om hur vi arbetar för att höja lönerna. De flesta har lägstalönen eftersom nyanställda automatiskt hamnar på lägstalönen.

Vill slopa 24-årslönerna

Björn Axelsson, klubbordförande Transcom
Björn Axelsson. Foto: Privat.

En annan fråga som de förtroendevalda är eniga kring är att slopa är de så kallade 24-årslönerna, det vill säga att medarbetare som är yngre än 24 år har en lägre lägstalön.

– Frågan om att införa en lönetrappa istället för att ha konceptet med 24-årslön är något jag personligen tagit upp eftersom 24-årslön missgynnar många av våra yngre medlemmar, säger Björn Axelsson, ordförande för Unionenklubben på Transcom i Eskilstuna.

Enligt Fanny Andersdotter har man försökt slopa 24-årsgränsen redan i förra avtalsförhandlingen.

– Många var jätteglada åt att den kunde försvinna. Även Almega tyckte att det var en bra idé, men de ville inte ha lägstalönen för 24-åringar som lägstalön för alla, så därför fick den vara kvar.

”Hellre högre lön än kortare arbetstid”

Ett av Unionens tyngsta krav i årets avtalsrörelse är som sagt arbetstidsförkortning, vilket man också lyckats få in alla de tecknade avtalen. Genom at avstå 0,5 procent i löneutrymme har Unionenmedlemmarna fått en extra dag ledigt per år.
När det gäller arbetstidsförkortning skiljer sig synen mellan de olika företagen. På Transcom vill medlemmarna hellre se högre lön än kortare arbetstid.

– Alla låginkomsttagare, i alla fall i den här branschen, hade hellre tagit 0,5 procent lönelyft än en extra ledig dag eftersom det leder till mer ekonomisk stabilitet, säger Björn Axelsson.

Han menar att arbetstidsförkortning skrämmer en del medlemmar eftersom det ger mindre pengar i plånboken. 

– I vår bransch styrs inkomsten mycket av försäljning och OB, så en arbetstidsförkortning kan upplevas negativt för branschen. Jag har dock uppfattningen att majoriteten skulle känna att arbetstidsförkortning hade varit bra för deras välmående.

Emanuel Turesson är inne på samma linje.
– Arbetstidsförkortning är en viktig fråga på längre sikt men då många av våra medlemmar är yngre så är den handlar den viktigaste frågan om en höjning av lägstalönen. Arbetstidsförkortning är inte alls prioriterad av en majoritet av våra medlemmar. Övertid vid deltid är viktigare.

Jobbar storhelger och klämdagar

På Releasy välkomnas frågan om arbetstidsförkortning av många medlemmar, de förtroendevalda har fått en hel del frågor kring vad det skulle innebära.

– När vi har svarat på det så har det blivit positivt mottaget och det ligger nästan lika högt prioriterad som lönefrågan.

Så om 0,5 procent av löneökningen skulle användas till att korta arbetstiden skulle det vara okej med medlemmarna?

– Ja, det har det inte varit mycket snack om. Jättemånga har frågat efter kortare arbetstid. En del har kommit till oss från industrin och där har de kortare arbetstid. Vi har inget av det. Vi jobbar på klämdagar och har ofta öppet på storhelger också.

Stark strejkvilja bland medlemmarna

Fanny Andersdotter
Fanny Andersdotter. Foto: Marco Glijnis.

När det gäller strejkviljan intygar samtliga förtroendevalda att den stark.

– Medlemmarna är helt på för att fajtas för ett kollektivavtal. Vi var på gränsen till strejk under förra förhandlingen. Många frågade om vi skulle gå ut i strejk när datumet för kollektivavtalet hade passerats. Det är bra att ha taggade medlemmar som verkligen vill se en förbättring, säger Fanny Andersdotter.

Det gäller även medlemmarna på Trancoms olika kontor, enligt Emanuel Turesson.
– Kollektivavtal väldigt viktigt för våra medlemmar och om det skulle behöva komma till den punkten står vi väl förberedda. Alla vill undvika en strejk. Men med risk för att utmana ödet, den är stark, säger han.

Kollega har sökt representanter i delegationen för callcenterbranschen men de har avböjt att kommentera avtalsförhandlinagrna.

Unionens viktigaste avtalskrav:

  • Löneökningar med 3,0% för 2025 och 2,5% för 2026. 
  • Höjning av avtalets lägsta löner.
  • Avsättning till arbetstidsförkortning.
  • Övertidsersättning för deltidsanställda som utför arbete utanför sitt ordinarie arbetstidsmått.  ¨

Källa: Unionen

Tjänar drygt 20 000 kronor

  • I det avtal som löper ut sista oktober finns två lägstalöner.
  • Den som har fyllt 20 år tjänar som lägst 20 483 kronor.
  • Den som har fyllt 24 år tjänar som lägst 23 746 kronor.
  • Många arbetsgivare i callcenterbranschen använder avtalens lägsta tillåtna löner som tak. Det innebär att en nyanställd tjänsteman går in på lägstalönen, oavsett ålder och tidigare erfarenhet.