Efter en lång tids oro för vad som ska hända med jobben kan nu de 900 anställda på Kockums äntligen andas ut.
- Nu kan vi gå på semester och må bra, säger Ingrid Holmberg, Unionens klubbordförande.
Länge verkade klockan slagen för stora delar av personalen på Kockums. Men efter att Saabs uppköp gått igenom och FMV lagt en stororder kan personalen andas ut - nu är jobben tryggade för en lång tid framöver. TT
Saabs övertagande av ubåtsvarvet har föregåtts av en dramatik som inneburit mycket oro för de anställda.
I februari kom beskedet att FMV, Förvarets Materielverk, övervägde att köpa den nya generationens svenska ubåtar av försvarskoncernen Saab i stället för av Kockums, vilket de anställda fruktade skulle bli slutet på deras verksamhet.
Saab lyckades senare locka över många av Kockums nyckelpersoner, enligt uppgift för att tvinga tyska Thyssen Krupp att sälja Kockums, och i det läget var det fortfarande oklart om Saab i så fall skulle ta över all personal.
Efter en icke bindande avsiktsförklaring i april är nu dock affären i hamn och Saab köper utbåtsvarvet av Thyssen Krupp för 340 miljoner kronor.
I och med den stororder som FMV gav till Saab för några veckor sedan tycks också jobben vara tryggade för lång tid framöver.
Ordern, som är värd 467 miljoner kronor, är ämnad till de förberedelser som måste göras för att varvet ska kunna tillverka nya ubåtar till den svenska marinen. Till det kommer också en avsiktsförklaring om fler leveranser till FMV värda totalt 11,2 miljarder kronor mellan 2015 och 2024.
Innan Saab formellt kan ta över ubåtsvarvet ska affärsuppgörelsen godkännas av Konkurrensverket vilket troligtvis blir klart innan augusti.
Och nu finns en optimism inför framtiden hos de anställda, berättar klubbordförande Ingrid Holmberg.
- En stor fördel med Saabs övertagande är att vi kommer att få beställningar och jobb nu. Jobben har ju minskat efter hand och FMV har varit väldigt tydliga med att de inte tänkte lägga mer beställningar på oss. Och vi vill ju jobba med våra produkter vilket vi kommer att kunna göra nu.
Finns några orosmoln inför att Saab tar över?
- Nej, det som är kvar nu är ju bara formalia. Sedan vet vi ju inte hur det är att jobba med Saab men vi har inte heller några indikeringar på annat än att det borde fungera bra, säger Ingrid Holmberg.
Fotnot: Kockums, eller Thyssen Krupp Marine System som företaget nu heter, konstruerar, tillverkar och underhåller ubåtar. Företaget har drygt 900 anställda i Malmö, Karlskrona och på Muskö.
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs. Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.