Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ny optimism på Kockums efter Saabs köp

Efter en lång tids oro för vad som ska hända med jobben kan nu de 900 anställda på Kockums äntligen andas ut.
- Nu kan vi gå på semester och må bra, säger Ingrid Holmberg, Unionens klubbordförande.
Anita Täpp Publicerad
TT
Länge verkade klockan slagen för stora delar av personalen på Kockums. Men efter att Saabs uppköp gått igenom och FMV lagt en stororder kan personalen andas ut - nu är jobben tryggade för en lång tid framöver. TT

Saabs övertagande av ubåtsvarvet har föregåtts av en dramatik som inneburit mycket oro för de anställda.

I februari kom beskedet att FMV, Förvarets Materielverk, övervägde att köpa den nya generationens svenska ubåtar av försvarskoncernen Saab i stället för av Kockums, vilket de anställda fruktade skulle bli slutet på deras verksamhet.

Saab lyckades senare locka över många av Kockums nyckelpersoner, enligt uppgift för att tvinga tyska Thyssen Krupp att sälja Kockums, och i det läget var det fortfarande oklart om Saab i så fall skulle ta över all personal.

Efter en icke bindande avsiktsförklaring i april är nu dock affären i hamn och Saab köper utbåtsvarvet av Thyssen Krupp för 340 miljoner kronor.

I och med den stororder som FMV gav till Saab för några veckor sedan tycks också jobben vara tryggade för lång tid framöver.

Ordern, som är värd 467 miljoner kronor, är ämnad till de förberedelser som måste göras för att varvet ska kunna tillverka nya ubåtar till den svenska marinen. Till det kommer också en avsiktsförklaring om fler leveranser till FMV värda totalt 11,2 miljarder kronor mellan 2015 och 2024.

Innan Saab formellt kan ta över ubåtsvarvet ska affärsuppgörelsen godkännas av Konkurrensverket vilket troligtvis blir klart innan augusti.

Och nu finns en optimism inför framtiden hos de anställda, berättar klubbordförande Ingrid Holmberg.

- En stor fördel med Saabs övertagande är att vi kommer att få beställningar och jobb nu. Jobben har ju minskat efter hand och FMV har varit väldigt tydliga med att de inte tänkte lägga mer beställningar på oss.  Och vi vill ju jobba med våra produkter vilket vi kommer att kunna göra nu.

Finns några orosmoln inför att Saab tar över?

- Nej, det som är kvar nu är ju bara formalia. Sedan vet vi ju inte hur det är att jobba med Saab men vi har inte heller några indikeringar på annat än att det borde fungera bra, säger Ingrid Holmberg.

Fotnot:
Kockums, eller Thyssen Krupp Marine System som företaget nu heter, konstruerar, tillverkar och underhåller ubåtar. Företaget har drygt 900 anställda i Malmö, Karlskrona och på Muskö.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.