Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ny optimism på Kockums efter Saabs köp

Efter en lång tids oro för vad som ska hända med jobben kan nu de 900 anställda på Kockums äntligen andas ut.
- Nu kan vi gå på semester och må bra, säger Ingrid Holmberg, Unionens klubbordförande.
Anita Täpp Publicerad
TT
Länge verkade klockan slagen för stora delar av personalen på Kockums. Men efter att Saabs uppköp gått igenom och FMV lagt en stororder kan personalen andas ut - nu är jobben tryggade för en lång tid framöver. TT

Saabs övertagande av ubåtsvarvet har föregåtts av en dramatik som inneburit mycket oro för de anställda.

I februari kom beskedet att FMV, Förvarets Materielverk, övervägde att köpa den nya generationens svenska ubåtar av försvarskoncernen Saab i stället för av Kockums, vilket de anställda fruktade skulle bli slutet på deras verksamhet.

Saab lyckades senare locka över många av Kockums nyckelpersoner, enligt uppgift för att tvinga tyska Thyssen Krupp att sälja Kockums, och i det läget var det fortfarande oklart om Saab i så fall skulle ta över all personal.

Efter en icke bindande avsiktsförklaring i april är nu dock affären i hamn och Saab köper utbåtsvarvet av Thyssen Krupp för 340 miljoner kronor.

I och med den stororder som FMV gav till Saab för några veckor sedan tycks också jobben vara tryggade för lång tid framöver.

Ordern, som är värd 467 miljoner kronor, är ämnad till de förberedelser som måste göras för att varvet ska kunna tillverka nya ubåtar till den svenska marinen. Till det kommer också en avsiktsförklaring om fler leveranser till FMV värda totalt 11,2 miljarder kronor mellan 2015 och 2024.

Innan Saab formellt kan ta över ubåtsvarvet ska affärsuppgörelsen godkännas av Konkurrensverket vilket troligtvis blir klart innan augusti.

Och nu finns en optimism inför framtiden hos de anställda, berättar klubbordförande Ingrid Holmberg.

- En stor fördel med Saabs övertagande är att vi kommer att få beställningar och jobb nu. Jobben har ju minskat efter hand och FMV har varit väldigt tydliga med att de inte tänkte lägga mer beställningar på oss.  Och vi vill ju jobba med våra produkter vilket vi kommer att kunna göra nu.

Finns några orosmoln inför att Saab tar över?

- Nej, det som är kvar nu är ju bara formalia. Sedan vet vi ju inte hur det är att jobba med Saab men vi har inte heller några indikeringar på annat än att det borde fungera bra, säger Ingrid Holmberg.

Fotnot:
Kockums, eller Thyssen Krupp Marine System som företaget nu heter, konstruerar, tillverkar och underhåller ubåtar. Företaget har drygt 900 anställda i Malmö, Karlskrona och på Muskö.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.