Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Platsbanken - ingen garanti för schysta jobb

På Platsbanken finns det just nu över 1 000 olika säljjobb att söka. Spännande utmaningar och höga inkomster utlovas, bara du är villig att arbeta flitigt. Men en varning är på sin plats, läs annonserna med kritiska ögon. För det utlovade äventyret kan sluta med usla arbetsvillkor och utebliven lön.
Petra Rendik Publicerad
Bilden är en skärmdump från Arbetsförmedlingens annonssajt Platsbanken.se.

På Platsbanken, Arbetsförmedlingens webbplats för lediga jobb, annonserar bara serösa arbetsgivare efter arbetskraft. Det är i alla fall vad många av oss tror. Men verkligheten ser annorlunda ut, det menar Gunilla Krieg, ombudsman på Unionen. Platsbanken är verkligen ingen garanti för schyssta jobb.

- Vilket företag som helst kan annonsera gratis på Platsbanken. Många gör det om och om igen då rekryteringskostnaderna blir minimala. Arbetsförmedlingen tar bara bort annonser som strider direkt mot lagen, säger Gunilla Krieg.

Hon kategoriserar jobbannonserna i ett a, b och c-lag. Finjobben hittar vi i morgontidningarna och annan press, dessa annonser kostar arbetsgivaren tusenlappar. Bemanningsbranschen hör hemma i b-laget, ofta med sämre villkor men som brukar erbjuda en viss trygghet i form av riktiga löner och kollektivavtal. Platsbanken platsar i det mindre hedersvärda c-laget, för där kan vem som helst annonsera gratis.

Du menar att vi inte kan hitta riktiga jobb på Platsbanken?
- Jo, där finns bra jobb att söka i flera branscher. Men där finns också svartjobben, oseriösa arbetsgivare som inte betalar överenskommen lön och så alla dessa jobb med hög personalomsättning och låg lön, säger Gunilla Krieg.

Gunilla Krieg går igenom ett 10-tal slumpvist utvalda jobbannonser där företag söker säljare. Just säljyrken av olika slag dominerar på Platsbanken. Samtliga erbjuder provisionsbaserad lön, 8 av 10 saknar kollektivavtal, i vissa fall ska du själv betala för den interna utbildningen och du ska också ha tillgång till egen bil.

- Jag skulle inte rekommendera någon att söka dessa jobb. Flera av de här företagen vältrar helt över ansvaret på de anställda. Inget av det här är riktiga jobb som gör att du kan försörja dig och ha råd med bostad. Flera av jobben duger inte ens som extrajobb på kvällar och helger för provisionen räcker inte ens till bensinkostnaden. Det handlar om att företag utnyttjar arbetslösa som gratis marknadsförare av deras produkter.

Hur ska jag veta att det är ett schysst jobb jag söker?
- Framför allt, googla företaget precis som företaget googlar arbetsökande. Jag skulle önska att det fanns varningstexter på jobbannonserna precis som det finns på cigaretter.  När många har blivit blåsta på lönen, när företaget hamnat på Svensk handels varningslista, vore det väl bra med en varningstext. Men det är just det jag vill få fram här, att en sådan varningstext inte finns på Platsbanken. Vilken arbetsgivare som helst kan annonsera där.

Varning om företaget som söker nya medarbetare…
 

  • … erbjuder endast provisionsbaserad lön eller rörlig lön.
  • … saknar kollektivavtal.
  • … ständigt annonserar efter personal på många orter. Det tyder på hög personalomsättning. Det innebär troligtvis att många börjar men att många också slutar snabbt.
  • ... kräver att du har egen bil. Står det dessutom att milersättning ingår i provision, så är det VARNING med stora bokstäver. Det innebär att du endast får ersättning för bensinen om du lyckats sälja tillräckligt. Risken är att du i slutändan får stå för bensinkostnaderna själv.
  • … erbjuder förskottslön som sen dras på den första intjänade provisionen eller att du får gå en intern utbildningen som du måste betala ur egen ficka. Dessa utbildningar är ofta värdelösa om du söker andra jobb.
  • … har dåliga omdömen när du googlar företaget. För precis som företaget googlar dig som arbetssökande så kan du googla företaget.

 

Kollega lät Gunilla Krieg titta på tre typiska annonser för säljjobb, och visa på vad man bör kolla upp innan man tackar ja.

Tänk på att…

Kolla om företaget finns med på Svensk handels varningslista. En annan bra sajt som ger information om företag är Allabolag.se

Om du blir kallad till anställningsintervju, skriv aldrig på ett anställningsavtal på en gång. Be om att få ta med dig avtalet hem för att läsa igenom i lugn och ro.

Ring eller e-posta Unionen Direkt om du har frågor. De kan också kolla upp om företaget har kollektivavtal.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.