Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Snabbt intyg vid krav på förhandling
Som Kollega tidigare har berättat drabbas många medlemmar av arbetsgivare som struntar i att skriva arbetsgivarintyg, vilket krävs för att få ersättning från a-kassan. Därför har Unionen beslutat verka för en lagskärpning. Men redan nu finns en annan möjlighet, tipsar ombudsmannen Gunilla Krieg om.
Enligt ALF, Lagen om arbetslöshetsförsäkringen, är arbetsgivare skyldiga att skriva ett arbetsgivarintyg när en anställd slutar. Men så sker långt ifrån alltid.
Därför har nu Unionen beslutat verka för lagskärpning, så att arbetsgivarnas skyldighet att utfärda ett arbetsgivarintyg förs in i las, lagen om anställningsskydd.
Men det finns redan nu en annan möjlighet att komma åt dessa oseriösa arbetsgivare, påpekar Gunilla Krieg, ombudsman på Unionen. För när en arbetsgivare bryter mot en lag, och då även mot ALF, och det drabbar en medlem kan Unionen begära förhandling.
- Jag har själv skickat massor av brev till arbetsgivare med ett sista datum då medlemmen ska ha fått sitt arbetsgivarintyg och då informerat om att brevet annars är att betrakta som en förhandlingsframställan. Och att när datumet är passerat kan Unionen begära skadestånd för förhandlingsvägran, säger Gunilla Krieg.
- Och hittills har alla medlemmar fått sina arbetsgivarintyg. För säg den arbetsgivare som i stället väljer att komma till en förhandling för att förklara för Unionen varför man bryter mot lagen för att undvika skadestånd. Det här är alltså som jag upplevt det ett väldigt effektivt sätt att få ordning på det här problemet.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Blåstes på 400 000 i bonus
Jobbar du i ett utländskt bolag? Då bör du upprätta ett avtal om att svensk lag gäller vid en tvist med din arbetsgivare.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
Kvinnan var marknadschef på ett företag med hemvist i Nederländerna och jobbade i huvudsak från sitt hem i Göteborg. Förutom lön var hon berättigad till en prestationsbaserad bonus. I januari förra året hade hon ett möte med företagets vd som meddelade att hon hade uppfyllt målen för 2024 till fullo och därför skulle få maximal bonus, 427 500 kronor.
Men det skulle visa sig att arbetsgivaren inte ville betala ut några pengar. När det gått två månader kontaktade hon vd:n igen som bekräftade att hon var berättigad till ersättningen och gav instruktioner till sina medarbetare att verkställa utbetalningen av bonusen. Men kvinnan fick aldrig någon bonus och nu har Unionen stämt det nederländska företaget för att få ut pengarna till medlemmen.
Bolaget: Vd:n saknade mandat
Bolaget hävdar att vd:n inte hade mandat att besluta om marknadschefens bonus eftersom han sagt upp sig. Unionen anser att det saknar betydelse eftersom han otvivelaktigt var registrerad som vd när han hade gav löftet om bonus. Sammanlagt kräver Unionen företaget på 520 000 kronor i utebliven ersättning för medlemmens räkning.
Nu ska saken avgöras i Göteborgs tingsrätt. Att det blir i svensk – och inte nederländsk – domstol beror på att marknadschefen och arbetsgivaren hade upprättat ett avtal om vilket lands lagstiftning som ska tillämpas i händelse av en tvist. Det kallas prorogationsavtal (se faktaruta).
Jobbar du åt ett bolag utomlands? Då är avtalet avgörande
Unionen rekommenderar alla arbetstagare som är anställda i bolag med hemvist utanför Sveriges gränser att upprätta avtal om att det är svensk lagstiftning som ska gälla.
– Om arbetstagaren arbetar i ett land och arbetsgivaren är registrerat i ett annat land är det en god idé att reglera detta. Arbetstagaren har typiskt sett ett intresse av att kunna få sin sak prövad i sitt hemvistland, vilket det alltså är möjligt att komma överens om i ett anställningsavtal, säger Viktor Anesäter, förbundsjurist på Unionen och som företräder marknadschefen.
Är det någon skillnad om företaget har sin hemvist i ett EU-land eller utanför EU:s gränser?
– Det kan ändå vara möjligt för en arbetstagare att väcka talan i sitt hemvistland. Inom EU finns lagstiftning som reglerar sådana situationer men frågorna beror på omständigheterna i det enskilda fallet och därför är det säkrast att avtala om vad som ska gälla.
Vad är ett prorogationsavtal?
Ett prorogationsavtal är en överenskommelse där parterna i förväg bestämmer vilken domstol som ska vara behörig att hantera en eventuell framtida tvist. Avtalet är vanligt i samband med internationella affärer. Det ökar förutsebarheten och undviker osäkerhet om var en rättegång ska äga rum.
