Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Regeringen förhalar EU-prövning

På söndag är det deadline för regeringen att komma in med ett svar till EU-kommissionen. Det handlar om TCO:s anmälan om möjligheten att stapla visstidsanställningar på varandra i Sverige. Under eftermiddagen i dag lämnade så regeringen sitt svar, där regeringen begär mer tid.
Sandra Lund Publicerad

Uppdatering: Under eftermiddagen har regeringen lämnat sitt svar till EU-kommissionen där de meddelar att man vill vänta in resultatet av en SCB-undersökning om visstider, som ska vara klar i slutet av 2014. Men de framhåller samtidigt i sitt svar att missbruket av visstidsanställningar inte förekommer.

Eftersom vi står inför en midsommarhelg och tiden för regeringens svar löper ut på söndag borde ett yttrande vara på plats under dagen.

- Jag kan inte ge en exakt tidpunkt. Men naturligtvis kommer regeringen att svara EU-kommissionen i tid, säger Linda Norberg som är pressekreterare hos arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M).

Mer än så vill hon inte säga. Enligt en källa på regeringskansliet kommer dock regeringens svar bestå av att vinna mer tid, eftersom man planerar en egen SCB-undersökning om visstidsanställda till slutet av året.

Även TCO:s chefsjurist Samuel Engblom, som också var en av dem som anmälde regeringen till EU-kommissionen redan 2007, tror att regeringen vill få mer tid.

- Jag hoppas att de kommer att föreslå åtgärder i dag. Men eftersom regeringen inte har velat träffa parterna för att diskutera hur sådana åtgärder kan se ut är jag tyvärr rädd att de återigen försöker vinna tid.

Följetongen med TCO:s anmälan till EU-kommissionen, som alltså kom när lagen om anställningsskydd ändrades och bland annat allmän visstidsanställning infördes 2007, ser därmed ut att fortsätta. Fackets kritik går främst ut på möjligheten för arbetsgivare att stapla olika former av visstidsanställning på varandra. Regeringen har å sin sida hävdat att det är en teori utan förankring i verkligheten, att det inte finns arbetsgivare som missbrukar lagen så.

TCO gjorde förra sommaren en undersökning som bland annat visade att 40 procent, av de över tusen tillfrågade, hade varit visstidsanställda i olika former hos en och samma arbetsgivare i mer än ett år. Av dem hade elva procentenheter varit visstidare i över fem år.

Efter flera skriftväxlingar mellan EU-kommissionen och regeringen, där den första ansåg att Sverige bryter mot ett EU-direktiv när det gäller skydd för visstidsanställda, kom kommissionen i april i år med ett ”kompletterande motiverade yttrande”. Vilket är ett slags sista formellt steg innan kommissionen väljer om man ska gå vidare och lämnar regeringens hanterande till EU-domstolen. Där hade kommissionen tagit fast på TCO:s undersökning och krävde att den svenska regeringen ändrar lagen.

Men. Det har varit EU-val och en ny kommission ska tillsättas. Det är semestertider. Och det är ett svenskt riksdagsval i september. Inget talar för att EU-kommissionen går till EU-domstolen under sommaren.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.