Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Regeringen förhalar EU-prövning

På söndag är det deadline för regeringen att komma in med ett svar till EU-kommissionen. Det handlar om TCO:s anmälan om möjligheten att stapla visstidsanställningar på varandra i Sverige. Under eftermiddagen i dag lämnade så regeringen sitt svar, där regeringen begär mer tid.
Sandra Lund Publicerad

Uppdatering: Under eftermiddagen har regeringen lämnat sitt svar till EU-kommissionen där de meddelar att man vill vänta in resultatet av en SCB-undersökning om visstider, som ska vara klar i slutet av 2014. Men de framhåller samtidigt i sitt svar att missbruket av visstidsanställningar inte förekommer.

Eftersom vi står inför en midsommarhelg och tiden för regeringens svar löper ut på söndag borde ett yttrande vara på plats under dagen.

- Jag kan inte ge en exakt tidpunkt. Men naturligtvis kommer regeringen att svara EU-kommissionen i tid, säger Linda Norberg som är pressekreterare hos arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M).

Mer än så vill hon inte säga. Enligt en källa på regeringskansliet kommer dock regeringens svar bestå av att vinna mer tid, eftersom man planerar en egen SCB-undersökning om visstidsanställda till slutet av året.

Även TCO:s chefsjurist Samuel Engblom, som också var en av dem som anmälde regeringen till EU-kommissionen redan 2007, tror att regeringen vill få mer tid.

- Jag hoppas att de kommer att föreslå åtgärder i dag. Men eftersom regeringen inte har velat träffa parterna för att diskutera hur sådana åtgärder kan se ut är jag tyvärr rädd att de återigen försöker vinna tid.

Följetongen med TCO:s anmälan till EU-kommissionen, som alltså kom när lagen om anställningsskydd ändrades och bland annat allmän visstidsanställning infördes 2007, ser därmed ut att fortsätta. Fackets kritik går främst ut på möjligheten för arbetsgivare att stapla olika former av visstidsanställning på varandra. Regeringen har å sin sida hävdat att det är en teori utan förankring i verkligheten, att det inte finns arbetsgivare som missbrukar lagen så.

TCO gjorde förra sommaren en undersökning som bland annat visade att 40 procent, av de över tusen tillfrågade, hade varit visstidsanställda i olika former hos en och samma arbetsgivare i mer än ett år. Av dem hade elva procentenheter varit visstidare i över fem år.

Efter flera skriftväxlingar mellan EU-kommissionen och regeringen, där den första ansåg att Sverige bryter mot ett EU-direktiv när det gäller skydd för visstidsanställda, kom kommissionen i april i år med ett ”kompletterande motiverade yttrande”. Vilket är ett slags sista formellt steg innan kommissionen väljer om man ska gå vidare och lämnar regeringens hanterande till EU-domstolen. Där hade kommissionen tagit fast på TCO:s undersökning och krävde att den svenska regeringen ändrar lagen.

Men. Det har varit EU-val och en ny kommission ska tillsättas. Det är semestertider. Och det är ett svenskt riksdagsval i september. Inget talar för att EU-kommissionen går till EU-domstolen under sommaren.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.