Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Apoteksexplosionen
Ökade öppettider, fler apotek och billigare medicin skulle göra kunderna nöjdare och en redan bra apoteksmarknad ännu bättre. Apoteksomregleringen beskrivs av förespråkarna som lyckad. Men för de anställda är bilden en annan. Fler apotek har lett till hård konkurrens om kunderna.
– Du ser ju själv, folk går bara förbi, säger kvinnan bakom disken och pekar ut genom skyltfönstret mot de förbipasserande.
På Klarabergsgatan i centrala Stockholm ligger sedan 2010 en av Apotek Hjärtats butiker, men inte länge till. Det går helt enkelt inte tillräckligt bra och i slutet av maj bommade man igen. Att konkurrensen är hård är lätt att förstå. Här i stadsdelen Norrmalm har antalet apotek mer än fördubblats sedan omregleringen.
Apotek Hjärtat är en av de fyra privata aktörer som var med redan från början när det statliga monopolets dagar var räknade. Med Kristdemokraterna och socialminister Hägglund i spetsen började den borgerliga regeringen planera omregleringen när man tillträdde för åtta år sedan. Och fort skulle det gå.
Socialdemokraterna hotade inte bara med att riva upp beslutet vid ett eventuellt regeringsskifte i nästkommande val, utan dessutom med att återförstatliga marknaden om alliansen hann löpa privatiseringslinan ut. Det hann de. 2009 inkasserade svenska staten 5,9 miljarder kronor för två tredjedelar av drygt 900 apotek medan resten blev kvar i Apoteket AB:s ägo.
Ett av regeringens främsta mål med omregleringen var att öka tillgängligheten för konsumenterna. Man hoppades dels på en nyetablering av apotek, dels på förlängda öppettider. Ett mål som överträffat förväntningarna. Sedan de privata apoteken gjorde entré har vi fått 40 procent fler apotek i Sverige.
Men kundernas närhet till apoteken har inte ökat i samma utsträckning eftersom de flesta nya apotek öppnat i närheten av andra apotek. Där det redan fanns många apotek finns i dag ännu fler. Även om det främst är ett storstadsfenomen att apotek ploppar upp som svampar har farhågan att apoteken i glesbygden skulle läggas ner i brist på lönsamhet inte besannats. Hittills har endast ett fåtal apotek stängts och det har varit i samband med att hela vårdcentraler upphört.
”Tål dina fötter en selfie?” frågar reklamen i Hjärtats skyltfönster som hänger över mängder av fotvårdsprodukter som det just nu är kampanjpris på. Gemensamt för alla apotek är att man i dag storsatsar på att sälja egenvårdsprodukter. Att sälja läkemedel är nämligen inget man blir särskilt rik på. Staten reglerar priserna och varje månad kommer nya produkter när Läkemedelsverket hittat billigare kopior, så kallad generika. Att sälja hudkräm och läppstift är det som ger vinst.
Apotek Hjärtat är Sveriges största privata aktör och drivs av riskkapitalbolaget Altor med slutlig finansiell hemvist på ön Jersey, ett skatteparadis i Engelska kanalen.
Inne i butiken som snart ska stängas reas senap och chokladtryffel ut från i julas. Trots lockbeten och trots att det är lunchtid lyser kunderna med sin frånvaro. Enligt Hjärtat beror det på det dåliga läget, kunderna hittar inte hit. Fortsättningsvis hänvisar man i stället till sin andra butik inne på varuhuset tvärs över gatan.
Största apoteksaktörerna
- Apoteket AB – Ägs av svenska staten.
- Apotek Hjärtat – Ägare är riskkapitalbolaget Altor, fondförvaltning placerad på Jersey. Köpte 2013 Vårdapoteket i Norden AB av svenskregistrerade Investor AB och Priveq Investment.
- Kronans Droghandel – Finska Oriola-KD, vars största ägare är finländska försäkringsbolag. Köpte upp konkurrenten Medstop 2013 av riskkapitalbolaget Segulah med hemvist på Jersey.
- Lloyds Apotek (tidigare DocMorris) – Ingår i den tyska koncernen Celesio AG.
- Apoteksgruppen – Organiserar småföretagarapotek genom ett statligt ägt bolag samt två dotterbolag. Står som säljare till apoteken, erbjuder delfinansiering och kvarstår som minoritetsägare till småföretagarapoteken inom en överskådlig tid.
- Curaapoteket – Ingår i Ica Sverige AB.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Skitig toa smutsar ner kontoret
Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.
Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar.
För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.
Två av tre missnöjda med jobbtoaletten
*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.
*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.
Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025
Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.
– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.
Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.
Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning
– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.
Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande.
Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel
Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.
– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.
Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.
– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt.
Kissa så ofta och länge du behöver
Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.
Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.
– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.
En toalett per 15 anställda – och andra regler
En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.
En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas.
Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök.
Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara.
Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.
Källa: Arbetsmiljöverket
