Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Island inför system för jämställda löner

Island inför en partsgemensam certifiering för arbetsgivare som tar tag i frågan om oförklarliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Därmed går landet återigen i bräschen när det gäller jämställdet.
Sandra Lund Publicerad
Kirre Lyen/TT
Reykjavijk, Island. Kirre Lyen/TT

Island gör det igen. Tar ytterligare ett steg mot ett mer jämställt samhälle. I höstas lagstiftade man om kvotering av kvinnor till bolagsstyrelser. De senaste fem åren har ön utsetts till världens mest jämställda av World Economic Forum (som inte bara ser till löner utan även sådant som hälsa och politiskt deltagande).

Och nu är fack och arbetsgivare överens om att införa ett certifieringssystem för arbetsgivare som arbetar mot oförklarliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Det skriver Svenska Dagbladet, SvD. Certifieringen innebär inte att arbetsplatsen är fri från skillnader i lön beroende på kön. Utan att man kontinuerligt använder en särskild metod när löner sätts.

- Det har tagit oss fyra år att få fram standarden, men det beror mer på att det är första gången i världen som en sådan standard tas fram och det fanns en rad tekniska frågor. Vi har inte haft några stora oenigheter med arbetsgivarna och de har varit mycket positiva, säger Halldór Grönvold på ASÍ, Islands motsvarighet till svenska LO, till SvD.

Bland de arbetsgivare som redan använder sig av certifieringen finns de isländska dotterbolagen till Ikea, Securitas och ISS. Certifieringen ska vara frivillig och är tänkt att fungera som en kvalitetsstämpel. Arbetsgivarnas mål är att hälften av landets tvåtusen företag ska välja att gå igenom processen.

- Lönegapet håller på att stängas och vi hoppas att standardiseringen ska innebär att gapet försvinner helt. Det finns skillnader mellan män och kvinnor. Kvinnorna får ofta en sämre lön med en gång de anställs och de är sämre på att förhandla upp lönen efteråt. Det gäller att hitta system som ser bortom dessa skillnader och belönar anställda på ett jämlikt sätt, säger Torsteinn Víglundsson, generaldirektör på Samtök atvinnulífsins, den isländska arbetsgivarföreningen, till SvD.

I Sverige låg de oförklarliga löneskillnaderna, det vill säga skillnader som inte beror på faktorer som ålder, utbildning, bransch eller sysselsättningsgrad, på 6,1 procent enligt Medlingsinstitutets senaste siffror från 2012. I morgon, tisdag, presenterar myndigheten en ny rapport om löneläget för kvinnor och män 2013.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.