Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Introvert på en extrovert arbetsmarknad

”Vi söker en utåtriktad person som är stresstålig, flexibel och gillar att ha många bollar i luften.” En inte helt ovanlig rad i platsannonser där mycket av det som verkar förknippas med den perfekta arbetstagaren är extroverta egenskaper. Man ska tycka att det är kul att gå på jobbmingel, nätverka och ta för sig på möten.
Lina Björk, Petra Rendik Publicerad
Sandy M Cohen AP/TT
Man kan nog drista sig till att gissa att artisterna Madonna och Miley Cyrus är av den extroverta personlighetstypen. Men säker kan man aldrig vara. Många introverta tvingas lära sig låtsas vara extroverta för att ta sig fram. Sandy M Cohen AP/TT

Men samtidigt ska man vara eftertänksam, noggrann och ta kloka beslut, något som ofta förknippas med den lite mer introverta personligheten.

En omöjlig ekvation? Tja, de flesta av oss är faktiskt lite av båda, och kan ta fram de rätta egenskaperna när de behövs. Och på alla arbetsplatser behövs det en gas och en broms.

"Josefin" tror att hon är en sådan som man skulle kunna sätta etiketten "introvert" på. Men hon gillar det inte.

- En chef har sagt att jag borde ta mer plats eftersom hon tycker att jag är så begåvad. Jag har stört mig så på den kommenteraren. Min begåvning borde synas i det jobb jag utför, säger Josefin här.

Den optimala arbetsplatsen rymmer en mix av extroverta och introverta medarbetare. Att anställa bara utåtriktade lagspelare är alltså inget att sträva efter, menar föreläsaren och författaren Linus Jonkman som har skrivit boken ”Introvert.  Den tysta revolutionen”.

Vi har också pratat med folk på stan, som alla tror att extroverta har lättare att få jobb.

Men har det alltid sett ut så? Nej, det går trender i vilka egenskaper rekryterarna söker när en tjänst ska tillsättas, som ibland har mer att göra med tidsandan än med arbetsuppgifterna.

Och kanske håller pendeln på att vända. Egenskaper som noggrann och omsorgsfull har åter börjat synas i annonserna under våren, säger Karin Helgesson från Göteborgs universitet som har undersökt förändringsmönster i platsannonser under en 50-årsperiod.

Intro-/extrovert

Extroverta personer
behöver yttre stimulans för att inte bli uttråkade. Monotona arbetsuppgifter är sällan något för den som är utåtriktad. Förenklat kan man säga att extroverta laddar batterierna av att vara bland andra människor.

Introverta personer
får energi och inspiration av tystnad och ensamhet. De är ofta bra på att lyssna, även om det inte verkar så då introverta ”försvinner” i sin egen värld då de koncenterar sig. Till exempel har de inte alltid ögonkontakt med den de lyssnar på.

Att vara introvert har inget att göra med att vara blyg eller att ogilla människor.  Det handlar snarare om att sociala sammanhang som kick-offer eller det att jobba i kontorslandskap med många intryck dränerar introverta på energi.

Eftersom normen i samhället är att vara extrovert låtsas de flesta introverta vara utåtriktade. Därför är det omöjligt att veta vilka som är inåtvända.

Man kan också vara ambivert, vilket många är, personligheten som har perfekta balansen mellan att lyssna och prata, ge och ta. Enligt Linus Jonkman är den bästa telefonsäljaren inte extrovert som man kan tro, utan ambivert.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Miljonsatsning på arbetslösa gav 84 jobb – på två år

Den stora reformen med etableringsjobb skulle få tusentals långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete, med schysta villkor. Efter två år är det 84 personer som har ett sådant jobb. Totalt.
Sandra Lund Publicerad 12 november 2025, kl 11:01
Bilden är tredelad, längst till höger syns arbetsmarknadsminister Johan Britz med svensk flagga i bakgrunden, i mitten syns Emil Johansson från Arbetsförmedlingen, till höger Martin Wästfelt från Unionen. Alla tre bär glasögon.
84 etableringsjobb. På två år. De är överens om att etableringsjobben är för få, men fortsätter satsa. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L), Emil Johansson enhetschef på Arbetsförmedlingen och Martin Wästfelt från Unionen. Foto: Henrik Montgomery/TT, Arbetsförmedlingen, Christine Olsson/TT.

Det tog sex år för LO, Svenskt näringsliv, Unionen och staten att diskutera klart för att få ut den få den stora reformen som skulle få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete. 

Etableringsjobben skulle finnas på arbetsplatser med kollektivavtal, vilket inte är ett krav för andra statligt subventionerade anställningar. 

Den första januari 2024 blev reformen till verklighet. Det skulle bli tusentals jobb.

Under första året fattades 29 beslut om etableringsjobb av Arbetsförmedlingen. 

Fram till och med sista oktober i år: 73.

Om man vill snälltolka är det en högprocentig ökning. 

Men i antal blir det totalt 102 beslut när snart två år har gått med reformen i skarpt läge. Och då har några lämnat. 

Så just nu, det vill säga fram till och med oktober, är det 84 individer som har ett etableringsjobb enligt statistik som Kollega begärt ut av Arbetsförmedlingen.

Unionen om etableringsjobben:" Känner skyldighet"

Det fackförbund som tecknat den stora delen av branschavtalen som ska till innan någon kan få ett etableringsjobb är Unionen.

Jag känner ett ansvar och skyldighet, vi ska göra allt vi kan för att det här ska fungera. Det är klart ett problem när bara knappt hundra får möjligheten, när gruppen fortfarande är runt 100 000. Den stora bristen är att det inte är tillräckligt tydligt hur matchningen ska fungera, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. 

 

Etableringsjobb

  • Är en anställningsform.
  • Den ska vara heltid under max två år.
  • Den ska i regel gå över till fast jobb, men lagen om anställningsskydd (las) gäller inte.
  • Man får en mindre del i lön från arbetsgivaren och en större ersättning från staten.
  • Det måste finnas kollektivavtal.
  • Den anställda utbildas också under tiden.

Arbetsförmedlingen ska informera om etableringsjobb och även kontrollera att villkoren följs, men inte direkt anvisa arbetslösa dit. Du ska alltså i stort sett hitta en arbetsgivare som vill anställa själv.

Enligt Martin Wästfelt pågår nu diskussion mellan parterna, Arbetsförmedlingen och Regeringskansliet om att åtgärda bristerna.

Staten står för den större delen av ersättningen till den som har ett etableringsjobb, som betalas ut via Försäkringskassan. 

I våras var dåvarande arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) ute i medier och krävde att kravet på ett lokalt kollektivavtal för etableringsjobb var för mycket krångel.

Men enligt regeringens höstbudget och en ny arbetsmarknadsminister på plats kommer reformen fortsätta satsas på: nästa år får den 11 miljoner kronor, därefter 84 miljoner kronor för år 2027 och 196 miljoner kronor år 2028.

Kollega har sökt nuvarande arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som inte återkommit. Enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, har man en bra dialog med Regeringskansliet.

Min bild är att alla gör vad vi kan för att komma åt bristerna. Det finns ingen prestige här. Vi behöver ompröva för att komma åt ett stort samhällsproblem.

Arbetsförmedlingen: Inte nöjda

Från Arbetsförmedlingens håll ser man också att något måste göras.

Vi är inte nöjda med antalet beslut. Myndigheten vidtar just nu aktiviteter för att stärka vår förmåga att använda etableringsjobb i kontakten med arbetsgivare, säger Emil Johansson som är enhetschef på Arbetsförmedlingen.

Han säger att myndigheten nu ”stärker sitt arbetsgivararbete i stort”. 

Vi prioriterar att identifiera och möta arbetsgivare som vill rekrytera bredare, genom att anställa arbetssökande som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Vi ser över hur arbetsgivare via platsannonser och i intresseanmälningarna aktivt ska kunna visa intresse för etableringsjobb.

Apotek vanligaste arbetsplatsen för etableringsjobb

Enligt statistiken från Arbetsförmedlingen är ett apotek den vanligaste arbetsgivaren som provar etableringsjobb. Särskilt Kronans Apotek som har 21 människor i reformen. Apoteket Hjärtat har två. 

Branschvis finns majoriteten av etableringsjobb inom handel, vård och omsorg.

Eftersom ett etableringsjobb pågår i 24 månader är det först vid årsskiftet man kan se om det finns någon som faktiskt får en tillsvidareanställning efter. 

Så än så länge kan Arbetsförmedlingen inte säga om reformen varit lyckad.

I förlängningen kan vi utläsa om etableringsjobb haft effekt. Men det låga nyttjandet av stödet kan göra att det dröjer innan det är möjligt att dra den typen av slutsatser, säger Emil Johansson på Arbetsförmedlingen.

Etableringsjobb är till för:

  • Den som fyllt 20 år och är inskriven på Arbetsförmedlingen.
  • Dessutom något av följande:  Varit arbetslös i minst 24 av de senaste 27 månaderna, eller är nyanländ i Sverige (vanligtvis handlar det om två-tre år).
  • Enligt Arbetsförmedlingen är tre fjärdedelar av de som har ett etableringsjobb nu nyanlända.