Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Introvert på en extrovert arbetsmarknad

”Vi söker en utåtriktad person som är stresstålig, flexibel och gillar att ha många bollar i luften.” En inte helt ovanlig rad i platsannonser där mycket av det som verkar förknippas med den perfekta arbetstagaren är extroverta egenskaper. Man ska tycka att det är kul att gå på jobbmingel, nätverka och ta för sig på möten.
Lina Björk, Petra Rendik Publicerad
Sandy M Cohen AP/TT
Man kan nog drista sig till att gissa att artisterna Madonna och Miley Cyrus är av den extroverta personlighetstypen. Men säker kan man aldrig vara. Många introverta tvingas lära sig låtsas vara extroverta för att ta sig fram. Sandy M Cohen AP/TT

Men samtidigt ska man vara eftertänksam, noggrann och ta kloka beslut, något som ofta förknippas med den lite mer introverta personligheten.

En omöjlig ekvation? Tja, de flesta av oss är faktiskt lite av båda, och kan ta fram de rätta egenskaperna när de behövs. Och på alla arbetsplatser behövs det en gas och en broms.

"Josefin" tror att hon är en sådan som man skulle kunna sätta etiketten "introvert" på. Men hon gillar det inte.

- En chef har sagt att jag borde ta mer plats eftersom hon tycker att jag är så begåvad. Jag har stört mig så på den kommenteraren. Min begåvning borde synas i det jobb jag utför, säger Josefin här.

Den optimala arbetsplatsen rymmer en mix av extroverta och introverta medarbetare. Att anställa bara utåtriktade lagspelare är alltså inget att sträva efter, menar föreläsaren och författaren Linus Jonkman som har skrivit boken ”Introvert.  Den tysta revolutionen”.

Vi har också pratat med folk på stan, som alla tror att extroverta har lättare att få jobb.

Men har det alltid sett ut så? Nej, det går trender i vilka egenskaper rekryterarna söker när en tjänst ska tillsättas, som ibland har mer att göra med tidsandan än med arbetsuppgifterna.

Och kanske håller pendeln på att vända. Egenskaper som noggrann och omsorgsfull har åter börjat synas i annonserna under våren, säger Karin Helgesson från Göteborgs universitet som har undersökt förändringsmönster i platsannonser under en 50-årsperiod.

Intro-/extrovert

Extroverta personer
behöver yttre stimulans för att inte bli uttråkade. Monotona arbetsuppgifter är sällan något för den som är utåtriktad. Förenklat kan man säga att extroverta laddar batterierna av att vara bland andra människor.

Introverta personer
får energi och inspiration av tystnad och ensamhet. De är ofta bra på att lyssna, även om det inte verkar så då introverta ”försvinner” i sin egen värld då de koncenterar sig. Till exempel har de inte alltid ögonkontakt med den de lyssnar på.

Att vara introvert har inget att göra med att vara blyg eller att ogilla människor.  Det handlar snarare om att sociala sammanhang som kick-offer eller det att jobba i kontorslandskap med många intryck dränerar introverta på energi.

Eftersom normen i samhället är att vara extrovert låtsas de flesta introverta vara utåtriktade. Därför är det omöjligt att veta vilka som är inåtvända.

Man kan också vara ambivert, vilket många är, personligheten som har perfekta balansen mellan att lyssna och prata, ge och ta. Enligt Linus Jonkman är den bästa telefonsäljaren inte extrovert som man kan tro, utan ambivert.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.