Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Introvert på en extrovert arbetsmarknad

”Vi söker en utåtriktad person som är stresstålig, flexibel och gillar att ha många bollar i luften.” En inte helt ovanlig rad i platsannonser där mycket av det som verkar förknippas med den perfekta arbetstagaren är extroverta egenskaper. Man ska tycka att det är kul att gå på jobbmingel, nätverka och ta för sig på möten.
Lina Björk, Petra Rendik Publicerad
Sandy M Cohen AP/TT
Man kan nog drista sig till att gissa att artisterna Madonna och Miley Cyrus är av den extroverta personlighetstypen. Men säker kan man aldrig vara. Många introverta tvingas lära sig låtsas vara extroverta för att ta sig fram. Sandy M Cohen AP/TT

Men samtidigt ska man vara eftertänksam, noggrann och ta kloka beslut, något som ofta förknippas med den lite mer introverta personligheten.

En omöjlig ekvation? Tja, de flesta av oss är faktiskt lite av båda, och kan ta fram de rätta egenskaperna när de behövs. Och på alla arbetsplatser behövs det en gas och en broms.

"Josefin" tror att hon är en sådan som man skulle kunna sätta etiketten "introvert" på. Men hon gillar det inte.

- En chef har sagt att jag borde ta mer plats eftersom hon tycker att jag är så begåvad. Jag har stört mig så på den kommenteraren. Min begåvning borde synas i det jobb jag utför, säger Josefin här.

Den optimala arbetsplatsen rymmer en mix av extroverta och introverta medarbetare. Att anställa bara utåtriktade lagspelare är alltså inget att sträva efter, menar föreläsaren och författaren Linus Jonkman som har skrivit boken ”Introvert.  Den tysta revolutionen”.

Vi har också pratat med folk på stan, som alla tror att extroverta har lättare att få jobb.

Men har det alltid sett ut så? Nej, det går trender i vilka egenskaper rekryterarna söker när en tjänst ska tillsättas, som ibland har mer att göra med tidsandan än med arbetsuppgifterna.

Och kanske håller pendeln på att vända. Egenskaper som noggrann och omsorgsfull har åter börjat synas i annonserna under våren, säger Karin Helgesson från Göteborgs universitet som har undersökt förändringsmönster i platsannonser under en 50-årsperiod.

Intro-/extrovert

Extroverta personer
behöver yttre stimulans för att inte bli uttråkade. Monotona arbetsuppgifter är sällan något för den som är utåtriktad. Förenklat kan man säga att extroverta laddar batterierna av att vara bland andra människor.

Introverta personer
får energi och inspiration av tystnad och ensamhet. De är ofta bra på att lyssna, även om det inte verkar så då introverta ”försvinner” i sin egen värld då de koncenterar sig. Till exempel har de inte alltid ögonkontakt med den de lyssnar på.

Att vara introvert har inget att göra med att vara blyg eller att ogilla människor.  Det handlar snarare om att sociala sammanhang som kick-offer eller det att jobba i kontorslandskap med många intryck dränerar introverta på energi.

Eftersom normen i samhället är att vara extrovert låtsas de flesta introverta vara utåtriktade. Därför är det omöjligt att veta vilka som är inåtvända.

Man kan också vara ambivert, vilket många är, personligheten som har perfekta balansen mellan att lyssna och prata, ge och ta. Enligt Linus Jonkman är den bästa telefonsäljaren inte extrovert som man kan tro, utan ambivert.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.