Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Introvert på en extrovert arbetsmarknad

”Vi söker en utåtriktad person som är stresstålig, flexibel och gillar att ha många bollar i luften.” En inte helt ovanlig rad i platsannonser där mycket av det som verkar förknippas med den perfekta arbetstagaren är extroverta egenskaper. Man ska tycka att det är kul att gå på jobbmingel, nätverka och ta för sig på möten.
Lina Björk, Petra Rendik Publicerad
Sandy M Cohen AP/TT
Man kan nog drista sig till att gissa att artisterna Madonna och Miley Cyrus är av den extroverta personlighetstypen. Men säker kan man aldrig vara. Många introverta tvingas lära sig låtsas vara extroverta för att ta sig fram. Sandy M Cohen AP/TT

Men samtidigt ska man vara eftertänksam, noggrann och ta kloka beslut, något som ofta förknippas med den lite mer introverta personligheten.

En omöjlig ekvation? Tja, de flesta av oss är faktiskt lite av båda, och kan ta fram de rätta egenskaperna när de behövs. Och på alla arbetsplatser behövs det en gas och en broms.

"Josefin" tror att hon är en sådan som man skulle kunna sätta etiketten "introvert" på. Men hon gillar det inte.

- En chef har sagt att jag borde ta mer plats eftersom hon tycker att jag är så begåvad. Jag har stört mig så på den kommenteraren. Min begåvning borde synas i det jobb jag utför, säger Josefin här.

Den optimala arbetsplatsen rymmer en mix av extroverta och introverta medarbetare. Att anställa bara utåtriktade lagspelare är alltså inget att sträva efter, menar föreläsaren och författaren Linus Jonkman som har skrivit boken ”Introvert.  Den tysta revolutionen”.

Vi har också pratat med folk på stan, som alla tror att extroverta har lättare att få jobb.

Men har det alltid sett ut så? Nej, det går trender i vilka egenskaper rekryterarna söker när en tjänst ska tillsättas, som ibland har mer att göra med tidsandan än med arbetsuppgifterna.

Och kanske håller pendeln på att vända. Egenskaper som noggrann och omsorgsfull har åter börjat synas i annonserna under våren, säger Karin Helgesson från Göteborgs universitet som har undersökt förändringsmönster i platsannonser under en 50-årsperiod.

Intro-/extrovert

Extroverta personer
behöver yttre stimulans för att inte bli uttråkade. Monotona arbetsuppgifter är sällan något för den som är utåtriktad. Förenklat kan man säga att extroverta laddar batterierna av att vara bland andra människor.

Introverta personer
får energi och inspiration av tystnad och ensamhet. De är ofta bra på att lyssna, även om det inte verkar så då introverta ”försvinner” i sin egen värld då de koncenterar sig. Till exempel har de inte alltid ögonkontakt med den de lyssnar på.

Att vara introvert har inget att göra med att vara blyg eller att ogilla människor.  Det handlar snarare om att sociala sammanhang som kick-offer eller det att jobba i kontorslandskap med många intryck dränerar introverta på energi.

Eftersom normen i samhället är att vara extrovert låtsas de flesta introverta vara utåtriktade. Därför är det omöjligt att veta vilka som är inåtvända.

Man kan också vara ambivert, vilket många är, personligheten som har perfekta balansen mellan att lyssna och prata, ge och ta. Enligt Linus Jonkman är den bästa telefonsäljaren inte extrovert som man kan tro, utan ambivert.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.