Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Trafikforskare: Nevs satsade på fel bil

Nevs stoppar produktionen på Saab i fyra veckor. Bilindustriexperten Martin Sköld är inte förvånad att pengarna tagit slut med tanke på företagets produktutbud och distribution.
- Hur många väljer att köpa en gammal bil via en hemsida? säger Martin Sköld.
Linnea Andersson Publicerad
Än en gång stannar produktionen i Trollhättan.

Den 22 maj och fyra veckor framöver kommer produktionen på Saab i Trollhättan stå still. Dessutom kommer Nevs minska den inhyrda personalen. Senaste produktionsstoppet var 2011 under dåvarande huvudägare Victor Mullers tid. Att även nya ägaren Nevs ser det som ett alternativ kommer inte som någon överraskning enligt forskaren Martin Sköld.

- Med risk för att alltid låta som en dysterkvist när det gäller Saab var förutsättningarna inte de bästa från början. Det är inte med stor förvåning som jag noterar att man fått brist på pengar, säger Martin Sköld vid Handelshögskolan i Stockholm.

Han har redan tidigare uttryckt sin skepsis över att man valt att producera den gamla modellen 9-3:an i stället för att satsa på elbilstillverkning som var Nevs ursprungliga plan. Förmodligen för att marknaden inte var riktigt redo och att man ändå ville få igång ett kassaflöde. Med tiden har företaget alltmer lämnat elmotorn bakom sig och satsat på bensindrivna modeller.

Förutom att återuppta en gammal modell har Nevs minst sagt tänkt utanför boxen när det gäller distributionen, men Martin Sköld menar att man missbedömt marknaden. I dag köper man sin Saab på nätet.

- Frågan är hur många som väljer att köpa en gammal bil via en hemsida. Visst kan man åka till Trollhättan och prova och titta men där når man inte den stora massan, säger Martin Sköld.

Produktionen och distributionen har tillsammans med finansieringen gjort att företaget hela tiden legat på marginalen. På frågan om Nevs valt fel delägare svarar Martin Sköld att den ideala delägaren ju vore någon som har obegränsat med pengar så att man kan jobba på flera fronter samtidigt, dels med att få ut och marknadsföra de befintliga modellerna och dels med att utveckla modeller för framtiden.

Martin Sköld säger att det är svårt att sia om framtiden. Klart är att Nevs behöver ett betydande kapital för att Saabproduktionen ska rulla på, men det är enligt Sköld svårt att veta om det kommer några pengar och hur långt de i så fall kommer räcka.

- Naturligtvis lyckönskade man satsningen från början men även de på Nevs inser att det är en ganska tuff framtidsbild som de håller fast vid. Planen kan vara rätt men verkligheten en annan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.