Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Trafikforskare: Nevs satsade på fel bil

Nevs stoppar produktionen på Saab i fyra veckor. Bilindustriexperten Martin Sköld är inte förvånad att pengarna tagit slut med tanke på företagets produktutbud och distribution.
- Hur många väljer att köpa en gammal bil via en hemsida? säger Martin Sköld.
Linnea Andersson Publicerad
Än en gång stannar produktionen i Trollhättan.

Den 22 maj och fyra veckor framöver kommer produktionen på Saab i Trollhättan stå still. Dessutom kommer Nevs minska den inhyrda personalen. Senaste produktionsstoppet var 2011 under dåvarande huvudägare Victor Mullers tid. Att även nya ägaren Nevs ser det som ett alternativ kommer inte som någon överraskning enligt forskaren Martin Sköld.

- Med risk för att alltid låta som en dysterkvist när det gäller Saab var förutsättningarna inte de bästa från början. Det är inte med stor förvåning som jag noterar att man fått brist på pengar, säger Martin Sköld vid Handelshögskolan i Stockholm.

Han har redan tidigare uttryckt sin skepsis över att man valt att producera den gamla modellen 9-3:an i stället för att satsa på elbilstillverkning som var Nevs ursprungliga plan. Förmodligen för att marknaden inte var riktigt redo och att man ändå ville få igång ett kassaflöde. Med tiden har företaget alltmer lämnat elmotorn bakom sig och satsat på bensindrivna modeller.

Förutom att återuppta en gammal modell har Nevs minst sagt tänkt utanför boxen när det gäller distributionen, men Martin Sköld menar att man missbedömt marknaden. I dag köper man sin Saab på nätet.

- Frågan är hur många som väljer att köpa en gammal bil via en hemsida. Visst kan man åka till Trollhättan och prova och titta men där når man inte den stora massan, säger Martin Sköld.

Produktionen och distributionen har tillsammans med finansieringen gjort att företaget hela tiden legat på marginalen. På frågan om Nevs valt fel delägare svarar Martin Sköld att den ideala delägaren ju vore någon som har obegränsat med pengar så att man kan jobba på flera fronter samtidigt, dels med att få ut och marknadsföra de befintliga modellerna och dels med att utveckla modeller för framtiden.

Martin Sköld säger att det är svårt att sia om framtiden. Klart är att Nevs behöver ett betydande kapital för att Saabproduktionen ska rulla på, men det är enligt Sköld svårt att veta om det kommer några pengar och hur långt de i så fall kommer räcka.

- Naturligtvis lyckönskade man satsningen från början men även de på Nevs inser att det är en ganska tuff framtidsbild som de håller fast vid. Planen kan vara rätt men verkligheten en annan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.