Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Vågar du förhandla bort övertiden?

Högre lön och en extra semestervecka mot att förhandla bort övertids­ersättningen. Det kan låta frestande men den som jobbar över ett par timmar i veckan riskerar att förlora tusenlappar.
Ola Rennstam Publicerad

När lönar det sig?

  • Innan du bestämmer dig bör du räkna på hur många timmar övertid du förväntas arbeta under ett år.  Jämför övertidsersättningen med arbetsgivarens erbjudande om högre lön och fler semesterdagar. Vad är egentligen mest värt för dig?

    Enligt Unionens räkneexempel lönar det sig inte ekonomiskt för dem som jobbar över mycket. För den som tjänar 35 000 kronor och arbetar 100 timmars övertid per år är fem extra semesterdagar värt 9 450 kronor medan övertidsersättningen skulle ha uppgått till 37 080 kronor.


Går det att säga upp avtalet?

  • Överenskommelsen kan gälla ett semesterår eller tills vidare men kan då sägas upp. Inom de flesta avtals­områden finns möjlighet för arbetsgivare och arbetstagare att ändra villkoren i överenskommelsen. Se till att överenskommelsen är skriftlig.

Risker?

  • Risk för ökat övertidsarbete. Kan vara ekonomiskt ofördelaktigt. Svårt att jämföra lön vid lönekart­läggningar.

Större frihet?

  • Pengar är inte allt. En del upp­lever att de extra semesterdagarna ger en större frihet och är värt mer än den övertidsersättning de even­tuellt går miste om.

    Enligt Unionen minskar övertidsarbetet ofta efter att övertidsersättningen förhandlats bort. Incitamentet för att jobba över minskar om man inte får betalt.

Grupptryck

  • På en del arbetsplatser förväntar sig arbetsgivaren att man ska gå med på att förhandla bort övertidsersättningen. Det kan vara svårt att stå emot ensam – ta hjälp av Unionen.

Det gränslösa arbetslivet…

  • Om du förväntas vara tillgänglig på telefon under din semester bör du fundera en extra gång om extra semesterdagar verkligen gynnar dig.

Semesterns värde

Vad är fem semesterdagar värda jämfört med övertid på 100 timmar per år eller två timmar i veckan?

Vid en lön på 20 000 kr/mån:
Övertidsersättning: 21 192 kr
5 semesterdagar per år: 5 400 kr
Skillnad: 15 792 kr

Vid en lön på 30 000 kr/mån:
Övertidsersättning: 31 788 kr
5 semesterdagar per år: 8 100 kr
Skillnad: 23 688 kr

Vid en lön på 35 000 kr/mån:
Övertidsersättning per år: 37 080 kr
5 semesterdagar: 9 450 kr
Skillnad: 27 630 kr

Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.