Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Unionen gick emot förslag om höjt arvode

I går kväll sade AB Volvos bolagsstämma ja till den kritiserade höjningen av styrelseordföranden Carl-Henric Svanbergs arvode. Unionen valde att stödja ett förslag om en höjning på fem procent, men fick inte något gehör.
Lina Björk Publicerad

Tunga ägare i Volvo har reagerat kraftigt mot Svanbergs höjda arvode, som innebär att han får sammanlagt 3,25 miljoner kronor för sitt uppdrag som ordförande i AB Volvos bolagsstyrelse, samtidigt som företaget ska dra ned på 4 400 tjänster. Eftersom både Unionen som förbund och Unionenklubben på Volvo äger aktier i företaget hade man möjlighet att agera på stämman..

- Jag höll ett tal där jag poängterade att vi tycker att förslaget är dåligt och att det skickar fel signaler till de anställda. Samtidigt som man ska effektivisera och spara pengar, så väljer valberedningen att höja ordförandes arvode med 44 procent. Det är inte okej, vilket fler verkade tycka eftersom jag var den första som fick applåder på stämman, säger Urban Spännar, som är Unionens klubbordförande på Volvo.

Några aktieägare, med Alecta i spetsen ville istället se en höjning på fem procent. Förslaget fick stöd från Unionen.
- Vi röstade mot en höjning på 44 procent och stod istället bakom en höjning på fem procent. Men det förslaget fick inte tillräckligt många röster, säger Urban Spännar.

Efter att motförslaget endast fått en tredjedel av rösterna stod det klart att Carl-Henric Svanbergs får ett höjt arvode. Övriga ledamöter höjde sina arvoden med 27 procent vilket innebär drygt 950 000 kronor.

- Även om vi inte fick något gehör, så har jag fått uppskattande mejl och telefonsamtal från medlemmar som tyckte att det var bra att vi agerade och markerade att vi tyckte att beslutet var fel, säger Urban Spännar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.