Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Lesbisk - då ratades hon

Rätt kvalifikationer för jobbet men fel sexuell läggning. Klädföretaget Champion gjorde ingen hemlighet av att man valde bort Nadja Bäck Uhr för att hon är sambo med en kvinna. Nu har företaget erkänt att man gjort sig skyldig till diskriminering.
Ola Rennstam Publicerad
Anna Simonsson
"Det är skrämmande att företaget var helt öppna med varför de valde bort mig. Kanske tog jag mer illa vid mig för att de inte ens träffat mig", säger Nadja Bäck Uhr. Anna Simonsson

Nadja Bäck Uhr har levt som öppet homosexuell i över tio år. Hon har jobbat på flera mansdominerade arbetsplatser och är van vid en rå jargong, men har aldrig någonsin upplevt sig diskriminerad i arbetslivet. Inte förrän i höstas då hon sökte ett jobb som orderhanterare på klädföretaget Champion.

- Jag var på intervju för jobbet på bemanningsföretaget Performiq och fick besked av rekryteraren att jag gått vidare. Kort därpå hörde Performiq av sig igen och berättade att Champion ansåg att jag passade för jobbet men att de valt bort mig på grund av min sexuella läggning, berättar hon.

I ansökningshandlingarna hade Nadja Bäck Uhr angivit att hon var sambo med en kvinna. Man skulle kunna tro att sexuell läggning är en ickefråga för en svensk arbetsgivare vid en nyrekrytering. Men år 2013 var det uppenbarligen tillräckligt anmärkningsvärt för att Champions chefer skulle dra öronen åt sig.

- Först blev jag glad över att Performiq stod på min sida och brutit samarbetet. Samtidigt blev jag ganska chockad när jag fick höra om orsaken. Det kändes helt bisarrt och förlegat. Och det är skrämmande att företaget var helt öppna med varför de valde bort mig, säger hon.

Nadja bestämde sig direkt för att gå vidare med ärendet och kontaktade Unionen. Hon väljer nu att gå ut med sin historia för att fler ska våga berätta om diskriminering i arbetlivet till följd av sexuell läggning.

Under förhandlingarna mellan Unionen och företaget förklarade vd:n att det handlade om ett missförstånd.

- Det var intressant att sitta med under förhandlingen och träffa personerna från företaget. De blånekade till anklagelserna. Jag vill framför allt ha en ursäkt och ett erkännande av att det faktiskt hänt, säger hon.

Champion erbjöd Nadja 20 000 kronor i kompensation, vilket hon tackade nej till. I mitten av mars träffades parterna igen och då medgav Champion till sist att en diskriminering ägt rum.

Enligt Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson uppfyllde Nadja kraven för tjänsten. Hon slår fast att bevisningen i målet var ovanligt bra. Arbetsgivarsidan insåg att förutsättningarna att vinna inte var särskilt stora när representanter för rekryteringsföretaget var berett att vittna mot dem.

- Det är ovanligt att man så tydligt kan bevisa ett diskrimineringssamband, det största problemet i den här typen av mål är att ord står mot ord, säger Elisabet Ohlsson.

- Att företaget nu medgett att det skett en diskriminering beror antagligen på den tydliga bevisbilden och att det finns två utomstående personer som hört chefen hänvisa till Nadjas sexuella läggning. Det är konstigt att vi inte kommit längre, att någon tycker att hur jag lever mitt privatliv har någon betydelse för min prestation på arbetsplatsen.

Parterna har nu nått en förlikning som innebär att Champion ger Nadja 60 000 kr i diskrimineringsersättning för kränkningen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Hon ska göra AI mindre fördomsfull

AI-system är fulla av fördomar och fakta om vita män. Alexandra Wudel har startat ett företag som testar AI-verktyg – och utbildar utvecklare i feministisk AI.
– AI kan bli en drivkraft för hållbarhet och inkludering, säger hon.
David Österberg Publicerad 14 oktober 2025, kl 06:07
Alexandra Wudel
Med sin start-up FemAI skaAlexandra Wudel göra AI-system mindre fördomsfulla. Swetlana Holz

De första krockdockorna utvecklades av män. Dockorna var runt 180 centimeter långa och vägde knappt 80 kilo. En följd av det var att bilar byggdes på ett sätt som skyddade män bättre än kvinnor.

I början av 2020-talet presenterade trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder världens första kvinnliga krockdocka. Den har bröst, bredare höfter, smalare skuldror och är kortare och lättare. Tillsammans med den manliga motsvarigheten kan dockan nu användas för att göra säkrare bilar för både kvinnor och män.

Fördomar byggs in i AI-verktygen

Många AI-system dras med liknande problem som de första dockorna hade. Systemen utvecklas av vita medelklassmän – och tränas på den information som finns tillgänglig i världen. Det innebär att fördomar riskerar att byggas in i AI-verktygen, enligt Alexandra Wudel. Förra året utsågs hon till ”årets AI-person” och är vd för FemAI, en start-up med bas i Berlin. 

– FemAI är ett pilotprojekt för att AI-utvecklare ska kunna testa hur fördomsfria deras AI-verktyg är. Det finns inga helt fördomsfria system, men med vår metod ska man kunna öka medvetenheten om fördomarna, säger hon.

Vad är feministisk AI?

– När vi pratar om feministisk AI fokuserar vi på de mest marginaliserade grupperna. AI är statistisk mönsterigenkänning. Det innebär att vissa människor underskattas eller saknas helt i datamängderna.

AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld

Just medvetenheten om att AI både skapar och återskapar vår värld är central, tycker Alexandra Wudel. Därför ägnar sig hennes företag också åt att utbilda företag och andra om problemen med AI.

– Man kan jämföra med dagens debatt om rasism och sexism. I dag är vi mycket mer medvetna än vi var för tio år sedan. Nu har vi ord som "mansplaining" och "gaslighting". Vi måste skapa samma medvetenhet kring AI-system.

AI-verktygen utvecklas snabbt av företag som vill tjäna pengar. Finns det en risk att teknologin utvecklas för snabbt?

– Jag tror att AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld. Men för att nå dit måste vi samarbeta. Forskning, AI-startups, företag, civilsamhället, politiker – alla måste arbeta tillsammans. Det finns inget annat sätt. Det är som på en julmiddag med familjen: man älskar inte varenda släkting, men man måste få det att fungera.