Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Byter fack för att få jobba

Cirka 15 anställda på SR och SVT har bytt fack från Journalistförbundet till Unionen. Orsaken är Unionens avtal om programanställning som gör att visstidsanställda journalister kan få vara kvar i upp till fem år. Men på bekostnad av deras företrädesrätt. Avtalsshopping anser Journalistförbundet. Anpassning till verkligheten svarar Unionen.
Sandra Lund Publicerad
Claudio Bresciani / TT
Claudio Bresciani / TT

10-15 journalister på Sveriges Radio (SR) har lämnat Journalistförbundet (SJF) på grund av Unionens och Sacos programanställningsavtal som slöts i somras. På Sveriges Television (SVT) är det hittills fyra personer.

- Om folk väljer fritt är ju det fine. Problemet är när man känner sig tvingad att lämna facket eller byta förbund. En av dem som begärt utträde skrev att det här är ett tecken på en sjuk arbetsmarknad.

Det säger Petteri Karttunen som är klubbordförande för SJF på SVT som har över tusen medlemmar. Det nya i avtalet är att en programanställd kan jobba i olika projekt under en femårsperiod utan att riskera att ”lasas ut”.  Men formen innebär också att företrädesrätten till nya anställningar avtalats bort. De som inte är med i något fack alls omfattas också av avtalet.

Det tidigare avtalet, och det som fortfarande gäller för dem som är medlemmar i SJF, innebär att den som varit programanställd i mer än två år har företräde till återanställning. Men public service-bolagen är inte kända för att anställa journalister, utan har snarare satt i system att ta in nya på visstidskontrakt.

- Vi har haft problem under så lång tid. Så jag är inte förvånad att det kommer något nytt. Men vi vill att man följer modellen i lagen om tillsvidareanställningar som norm. Det här avtalet är dess motsats, säger Petteri Karttunen.

Han och hans förbund anser också att avtalet leder till avtalsshopping, där olika förbund slåss om medlemmarna på bekostnad av vissa villkor. Gun Karlsson, klubbordförande för Unionen på SVT som har cirka 790 medlemmar, håller inte alls med. Enligt henne är det medlemmarna själva som valt bort företrädesrätten för att slippa utlasningarna.

- Många vill inte ha företrädesrätt. De har levt i en tillvaro där företrädesrätten inte varit ett skydd för dem, för när de är på väg att hamna på företrädeslistan åker de ut. Nu får de i stället längre anställning och en längre trygghet.

Gun Karlsson säger att det handlar om att anpassa sig till verkligheten. Petteri Karttunen anser att Unionen gett upp.

- Det är extra allvarligt att det är ett så stort förbund som gör så här. Kommer vi att få se fler visstidsanställda på långa perioder i och med att ett så stort förbund slutit det här avtalet?

Enligt Gun Karlsson är SJF:s representanter mest oroliga över att Unionen tar deras medlemmar.

- SJF är bra på att smutskasta det här. De fajtas med oss hela tiden och tycker inte att vi ska ha med journalister att göra.

Petteri Karttunen säger att det snarare handlar om en uppriktig oro över de visstidsanställdas framtid. Enligt honom har SVT blivit bättre och bland annat fattat beslut om att tillsvidareanställda 50 personer som en följd av SJF:s kamp.

- Unionen är inte med på vår kamp om att en trygg journalist är en bra journalist. Den kampen blir svårare att föra nu när chefer kan välja och vraka mellan olika anställningsformer.

På SR säger SJF:s klubbordförande Ulrika Hyllert att hon kan förstå den enskilde som väljer Unionen i hopp om att få fler månader som programanställd.

- Men de som lämnar oss gör det högst motvilligt. De vill vara med i ett förbund som arbetar med journalistiska yrkesfrågor, det gör inte Unionen. Och jag har aldrig mött en visstidsanställd som vill att vi ska driva frågan att skriva bort tryggheten i anställningarna.

På SR är inte motsättningarna mellan förbunden lika hårda. Victoria Padin, som sköter medlemsadministration för Unionens räkning, säger att man inte alls vill konkurrera med SJF. Och att man inte har särskilt många journalister som medlemmar i dag.

- Vi vill ha så lika avtal som möjligt och vi vill inte stjäla några medlemmar från SJF. Vi blev snarare lite överrumplade över avtalet. Vi var inte med i förhandlingsdelegationen och det här är inte något vi hade kämpat för.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Nytt avtal för apoteksanställda

Unionen och Svensk Handel tecknade i fredags ett nytt kollektivavtal för anställda i apoteksbranschen. Avtalet innehåller en arbetstidsförkortning och mer pengar för deltidare som jobbar över. Men avtalet får också viss kritik.
Elisabeth Brising Publicerad 2 juni 2025, kl 14:54
Fasadskyltar för Kronans apotek, Apotek hjärtat och Apoteket.
Kronans apotek, ICA:s Apotek Hjärtat och Apoteket AB är apotekskedjor där bland annat Unionens medlemmar jobbar. Butikerna sysselsätter omkring 10 000 personer i Sverige. Foto: Kronans Apotek/Bertil Ericson/TT/Fredrik Persson/TT.

Det nya apoteksavtalet mellan facken Unionen och Sveriges farmaceuter och motparten Svensk handel innebär att de anställda på exempelvis Apoteket AB, Kronans apotek, ICAs Apotek Hjärtat och Doz apotek får nya arbetsvillkor. 

Kollektivavtalet följer märket på i snitt 6,4 procent löneökning över 24 månader och gäller retroaktivt från den 1 maj 2025.

Mertiden tas bort och en arbetstidsförkortning tjänas in i en tidbank från första januari 2026. Anställda får även en större rätt till kompensationsledighet efter arbete på storhelger. 

Hjärtats unionare: ”Lite bekymrad”

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

Lena Svensson, Unionens riksklubbs ordförande på Icas kedja Apotek Hjärtat, är inte helt nöjd med avtalet. 

– Jag har inte hunnit sätta mig in i det helt, men jag är lite bekymrad över löneutvecklingen kontra arbetstidsförkortning , säger hon.

Hon tycker att det det tar för lång tid innan de anställda börjar känna av arbetstidsförkortningen på riktigt. 

– Jag förstår att man ska börja bygga upp en bank med tid men åtta timmar per år kan man både ha och vara utan enligt mina medlemmar.  Vi är många anställda över 40 år och många av oss vill hellre ha pengar i kuvertet, säger hon och hänvisar till ett medlemsmöte hon hållit nyligen.  

”Grundlön viktigast”

Med dagens ekonomiska situation där många har svårt att få lönen att räcka till höjda hyror och priser hade Lena Svensson hellre sett en satsning på höjda grundlöner. 

– Vi släpar efter i grundlönerna och det måste jag hantera gentemot medlemmarna. Lönerna hänger inte med i vad allting kostar i dag, säger hon. 

Dessutom är hon orolig för att de som arbetar deltid nu ska kunna bli beordrade att arbeta övertid precis som heltidarna. 

En annan viktig fråga för många apoteksanställda är möjligheten att ta ut fyra veckors sammanhängande semester. I dag är det bara tre garanterade veckor. 

– Fyra veckors sammanhängande semester är också en fråga. Men jag har inte sett någon förändring där, säger Lena Svensson. 

”Alla medlemmar ska behandlas lika”

Martin Wästfelt
Martin Wästfelt

Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt är nöjd med det nya avtalet som tagit tid att få fram. Förhandlingarna har dragit ut på tiden och det har talats om strejkvarsel. 

Förhandlingarna har varit tuffa, exempelvis när det gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Men för Unionen är det självklart att alla medlemmar ska behandlas lika. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda. Det är ett stort steg framåt för rättvisa villkor, säger Martin Wästfelt i en presskommentar.

Lynn Andersson Wall, avtalsansvarig för Svensk Handels apoteksavtal, uttrycker sin syn på avtalet i ett pressmeddelande:

– Det har varit långdragna men också konstruktiva förhandlingar. De nya avtalen innehåller bland annat mer branschanpassade anställningsformer samt förbättrade möjligheter att variera arbetstiden under året, vilket är viktigt för att kunna upprätthålla en god bemanning på apoteken, säger hon. 

Nya apoteksavtalet i siffror

Avtalsperioden är 1 maj 2025 till 30 april 2027 

  • 6,4 % är avtalets totala värde sett över hela avtalsperioden varav 5,7 % avsätts till löneökningar och 0,7 % till arbetstidsförkortning och deltidspension (flexpension). Löneavtalet på arbetsplatsen styr hur stor just din löneökning blir (olika lönemodeller finns) Läs mer: Hur löneökning/lönepott fördelas
     
  • Lönerevision sker 1 maj 2025 och 1 maj 2026. 
     
  • Ny avsättning till deltidspension (flexpension) 0,2%, totala värdet till ITP 1,7% vid avtalsperiodens slut.
     
  • Semester, uppsägningstider, arbetstid, ledighet och övriga arbetsvillkor enligt Allmänna anställningsvillkor uppdateras så snart som möjligt till nya avtalet som gäller 1 maj år 2025 till 30 april 2027. 

    Källa: Unionen

Även Apoteas anställda har nytt avtal

Unionen, Sveriges Farmaceuter och Sveriges ingenjörer har även tecknat avtal med Almega Tjänsteförbunden inom tillverkande apoteksföretag som Apotea, ATL apoteksproduktion och vissa laboratorier 

De nya avtalen sträcker sig över 24 månader med ett löneutrymme på 6,4 procent. Inom kostnadsramen ryms även pensionsavsättningar.

Avtalet innehåller också en arbetstidsförkortning med en betald ledig dag under ett kalenderår. Begreppet mertid stryks ur avtalet och deltidsanställda får rätt till övertidskompensation på samma sätt som heltidsanställda.  Det gäller från 1 maj 2025 till och med 30 april 2027.  

Hittills i år har Unionen tecknat mer än 50 nya kollektivavtal i olika branscher.