Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Studenter saknar trygghet

Många studenter står utan ekonomisk trygghet om de blir sjuka. 90 procent av studenthälsorna möter studenter som är helt oförsäkrade. Det framgår av en ny rapport.
Lina Björk Publicerad
Anders Wiklund/TT
Anders Wiklund/TT

Sjukförsäkringssystemet för studenter har stora luckor. Många som pluggar på högskola och universitet saknar helt ekonomiskt skydd om de blir långvarigt sjuka. Studenter tillåts inte vara sjukskrivna på deltid och det finns ingen fungerande rehabilitering som ger stöd för att kunna återgå till skolan efter en sjukdomsperiod.

Enligt en undersökning från Sveriges förenade studentkårer, SFS, säger 90 procent av studenthälsorna att de möter studenter som är helt oförsäkrade och 67 procent upplever att studenterna sällan vet hur de ska få ersättning vid sjukdom.

- Vår utgångspunkt är att alla studenter ska ha rätt till en sjukförsäkring och en grundläggande trygghet. Det är orimligt att det ser ut så här, och varje dag som går utan att något görs åt saken är det den enskilde individen som får ta smällen, säger Erik Pedersen, vice ordförande för SFS.

Studenter som drabbas av sjukdom kan inte vara sjukskrivna på deltid, utan måste välja att studera på heltid trots besvär, eller sjukskriva sig på heltid, fast det egentligen inte behövs. I undersökningen uppger 57 procent av studenthälsorna att de har erfarenhet av att studenter som inte kan vara sjukskrivna på deltid, istället väljer att hoppa av sina kurser.

- Att inte kunna vara sjukskriven på deltid får konsekvenser både för nutid då hälsan försämras och längre fram då studierna drar ut på tiden, säger Erik Pedersen.

I dag har studenter som finansierar sina studier med studiestöd ett visst ekonomiskt skydd vid sjukdom, medan personer som väljer att inte belåna sig med CSN eller arbetar extra, står helt utan.

- Rätten till trygghet ska baseras på aktiva studier, inte på att man tar studiemedel. Vid långvarig sjukdom ska studenter kunna erhållas sjukpenning som motsvarar studiestödsnivån tycker vi, säger Åsa Forsell, som är utredare på TCO.

Även stödet för att återgå till studier efter en sjukskrivning ser olika ut mellan lärosätena. Drygt hälften av studenthälsorna uppger att det finns fungerande rutiner för rehabilitering på vissa institutioner eller fakulteter. Fem av studenthälsorna uppger dock att lärosätet helt saknar rutiner.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

De har redan skrotat karensen – ”En besparing”

Organisationen Sverok slopade karensavdraget för flera år sedan. Martin Odh, generalsekreterare, rekommenderar andra arbetsgivare att göra samma sak.
– Det är en besparing snarare än en kostnad, säger han.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2026, kl 06:00
Martin Odh, generalsekreterare Sverok
Sverok har slopat karensen. Effekten är mindre sjuknärvaro och gladare medarbetare. Sjukskrivningarna har inte ökat, enligt Martin Odh, generalsekreterare. Foto: David Österberg

Frågan om karensavdraget är just nu en het politisk fråga. Partierna till vänster – S, V och MP – vill avskaffa avdraget, medan övriga partier vill behålla det.

På spelkulturförbundet Sverok slopade man karensen redan 2018.

– Vi slöt en överenskommelse med fackklubben. Det handlade om att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och skapa en attraktiv arbetsplats, säger Martin Odh som sedan i våras är generalsekreterare på förbundet.

Bedömningen 2018 var att förändringen varken skulle kosta pengar eller spara pengar åt arbetsgivaren. Men i dag tror Martin Odh att förändringen har inneburit en besparing. Därför rekommenderar han andra arbetsgivare, åtminstone på tjänstemannasidan, att göra likadant.

– Ur ett långsiktigt perspektiv tror jag att slopad karens är en besparing i form av friskare medarbetare och en attraktivare arbetsplats. Det dyraste man kan göra är att behöva rekrytera ny personal.

Så mycket kan ett slopat karensavdrag kosta

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige motsätter sig slopat karensavdrag. Att betala sjuklön från första dagen skulle leda till ökade kostnader och minskade intäkter för företagen på upp till 40 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringsliv.

Andra kalkyler är försiktigare. Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle ett slopat avdrag öka sjuklönekostnaderna med mellan tolv och 21 miljarder kronor.

De fackliga organisationerna är splittrade i sin syn på karensavdraget. Paraplyorganisationen LO, som samordnar 13 fack på arbetarsidan, anser att det bör tas bort, medan de 12 TCO-förbunden tycker olika.

Unionen vill sänka karensavdraget

Det största tjänstemannaförbundet Unionen förespråkar en medelväg, där karensavdraget blir mindre än i dag men inte tas bort helt. Då minskar pressen att jobba när man är sjuk, utan att sjukförsäkringen riskerar att missbrukas.

Enligt Unionen slår karensavdraget olika hårt mot olika människor. Den som ofta träffar andra på jobbet eller har ett yrke med hög smittorisk drabbas hårdare. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. Dessutom är ersättningen lägre i Sverige än i många andra länder. Vid exempelvis tre dagars sjukfrånvaro ersätts i Sverige cirka 53 procent av inkomsten – medan flera jämförbara länder ligger på mellan 80 och 100 procent.

På Sverok har man inte haft ökade sjuklönekostnader sedan avdraget slopades.

– Vi kan inte se att medarbetare sjukskriver sig när de inte är sjuka. Slopad karens innebär dels att man slipper känna sig tvingad att komma till kontoret när man är sjuk, dels att smittorisken minskar. Dessutom visar vi att vi är en attraktiv arbetsplats som bryr oss om våra medarbetare, säger Marin Odh.

Så fungerar karensavdraget

  • Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen när en anställd blir sjuk.
  • Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Avdraget är ungefär 1 500 kronor för den som tjänar 40 000 kronor i månaden.