Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

EU urholkar arbetsmiljölagen

Den svenska arbetsmiljölagstiftningen påverkas av ändringar som EU vill och redan har infört. Det handlar om att underlätta administrativt för företagen men också om att undvika ny lagstiftning för belastningsskador, rapporterar Sveriges Radio.
Linnea Andersson Publicerad
TT
TT

- Det är en katastrof med tanke på att belastningsskador är ett av de största problemen vi har, säger Christina Järnstedt, representant för LO, TCO och SACO i Europeiska Rådgivande Kommittén för hälsa och säkerhet i Luxemburg.

Genom det så kallade REFIT-programmet vill EU förenkla och ta bort vissa regler och lagar. EU-kommissionen vill underlätta för företagen, bland annat genom att låta dem slippa dokumentation av risker för skador och ohälsa i samband med förändringar på arbetsplatsen. Dessutom har EU sagt nej till ytterligare lagstiftning som varit på gång, bland annat direktivet om belastningsskador.

Att man riktat in sig på företagen är en konsekvens av att EU ville öka tillväxten i medlemsländer efter den ekonomiska krisen. När man gav arbetsgivarna chansen att via en hemsida kryssa i vilka lagstiftningar som var mest betungande, hamnade arbetsrätt och arbetsmiljö i topp.

I stort sett har en lång och krånglig process mynnat ut i att länder med strängare arbetsmiljölagar (exempelvis Sverige) ska anpassa sig efter de minimikrav som finns på EU-nivå. Länderna med högre krav måste dessutom motivera varför de har strängare lagar.

Christina Järnstedt säger att den svenska regeringen godkänt REFIT och att urholkningen av arbetsmiljölagen sker successivt. Alla myndigheter har krav på sig att minska regelbördan och redan i dag har Arbetsmiljöverket slagit ihop olika föreskrifter och börjat skriva ”bör” i stället för ”ska”. Något som enligt henne ökar förvirringen för arbetsgivarna.

- Vi har klagat på att man slagit ihop föreskrifter för olika branscher så att det blivit svårt att hitta vad som gäller. Seriösa arbetsgivare vill veta vilka deras skyldigheter är. De vill göra rätt för sig och då ska man inte krångla till det.

Från början skulle undantagen från arbetsmiljölagstiftningen gälla företag med upp till nio anställda, men nu diskuteras undantag för företag med upp till 249 anställda, vilket innebär att en majoritet av Sveriges företag i värsta fall slipper undan det systematiska arbetsmiljöarbetet.

- Det är komplicerat att förklara vad som händer på EU-nivå här hemma för alla tror att vi lever i ett vakuum och att vi är skyddade, säger Christina Järnstedt.

- Jag tror ärligt talat inte att regeringen fattar vad de har sagt ja till. Det är faktiskt så att samtidigt som man säger ja till REFIT så säger man ja till att människor inte ska ha bättre arbetsmiljö när det gäller belastningsskador.

I Sverige har de olika departementen ansvar för delar av regelförenklingarna, arbetsmiljöbiten ligger exempelvis under Arbetsmarknadsdepartmentet. Huvudansvaret ligger dock hos Annie Lööf och Näringsdepartmentet men till deras sammankomster har facken hittills inte varit inbjudna.

- Både LO, TCO och SACO har sagt till Näringsdepartementet att vi gärna är med, men de är helt ointresserade av oss. Vi är inte emot regelförenklingar men det får inte vara på bekostnad av människors hälsa och säkerhet och arbetstagarnas rättigheter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält