Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

EU urholkar arbetsmiljölagen

Den svenska arbetsmiljölagstiftningen påverkas av ändringar som EU vill och redan har infört. Det handlar om att underlätta administrativt för företagen men också om att undvika ny lagstiftning för belastningsskador, rapporterar Sveriges Radio.
Linnea Andersson Publicerad
TT
TT

- Det är en katastrof med tanke på att belastningsskador är ett av de största problemen vi har, säger Christina Järnstedt, representant för LO, TCO och SACO i Europeiska Rådgivande Kommittén för hälsa och säkerhet i Luxemburg.

Genom det så kallade REFIT-programmet vill EU förenkla och ta bort vissa regler och lagar. EU-kommissionen vill underlätta för företagen, bland annat genom att låta dem slippa dokumentation av risker för skador och ohälsa i samband med förändringar på arbetsplatsen. Dessutom har EU sagt nej till ytterligare lagstiftning som varit på gång, bland annat direktivet om belastningsskador.

Att man riktat in sig på företagen är en konsekvens av att EU ville öka tillväxten i medlemsländer efter den ekonomiska krisen. När man gav arbetsgivarna chansen att via en hemsida kryssa i vilka lagstiftningar som var mest betungande, hamnade arbetsrätt och arbetsmiljö i topp.

I stort sett har en lång och krånglig process mynnat ut i att länder med strängare arbetsmiljölagar (exempelvis Sverige) ska anpassa sig efter de minimikrav som finns på EU-nivå. Länderna med högre krav måste dessutom motivera varför de har strängare lagar.

Christina Järnstedt säger att den svenska regeringen godkänt REFIT och att urholkningen av arbetsmiljölagen sker successivt. Alla myndigheter har krav på sig att minska regelbördan och redan i dag har Arbetsmiljöverket slagit ihop olika föreskrifter och börjat skriva ”bör” i stället för ”ska”. Något som enligt henne ökar förvirringen för arbetsgivarna.

- Vi har klagat på att man slagit ihop föreskrifter för olika branscher så att det blivit svårt att hitta vad som gäller. Seriösa arbetsgivare vill veta vilka deras skyldigheter är. De vill göra rätt för sig och då ska man inte krångla till det.

Från början skulle undantagen från arbetsmiljölagstiftningen gälla företag med upp till nio anställda, men nu diskuteras undantag för företag med upp till 249 anställda, vilket innebär att en majoritet av Sveriges företag i värsta fall slipper undan det systematiska arbetsmiljöarbetet.

- Det är komplicerat att förklara vad som händer på EU-nivå här hemma för alla tror att vi lever i ett vakuum och att vi är skyddade, säger Christina Järnstedt.

- Jag tror ärligt talat inte att regeringen fattar vad de har sagt ja till. Det är faktiskt så att samtidigt som man säger ja till REFIT så säger man ja till att människor inte ska ha bättre arbetsmiljö när det gäller belastningsskador.

I Sverige har de olika departementen ansvar för delar av regelförenklingarna, arbetsmiljöbiten ligger exempelvis under Arbetsmarknadsdepartmentet. Huvudansvaret ligger dock hos Annie Lööf och Näringsdepartmentet men till deras sammankomster har facken hittills inte varit inbjudna.

- Både LO, TCO och SACO har sagt till Näringsdepartementet att vi gärna är med, men de är helt ointresserade av oss. Vi är inte emot regelförenklingar men det får inte vara på bekostnad av människors hälsa och säkerhet och arbetstagarnas rättigheter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”Arbetsgivaren vinner på att stötta vid skilsmässa”

En skilsmässa kan försämra koncentrationen, minnet och förmågan att fatta beslut på jobbet. Arbetsgivare tjänar på att erbjuda stöd och vara flexibla, enligt specialistpsykologen Anna Wickberg.
Lena Michanek Publicerad 30 september 2026, kl 05:59
Specialistpsykolog Anna Wickberg står utomhus på en stadsgata.
Specialistpsykologen Anna Wickberg på Falck säger att stöd och flexibilitet från arbetsgivaren kan minska stressen för medarbetare som går igenom en skilsmässa eller separation. Foto: Sofia Sabel

– Man kan till exempel få koncentrationssvårigheter, sämre minne och svårt att fatta beslut. Det kan bli svårare att ha många bollar i luften och man kanske inte orkar prestera lika mycket och blir långsammare. Det kan också påverka humöret ganska mycket, säger Anna Wickberg. 

Sjukskrivning efter en skilsmässa

Skilsmässa eller separation är sällan orsaken till att man söker sig till företagshälsovården, enligt Wickberg. Men det framkommer ofta vid samtal när någon kommer för besvär som oro, ångest och sömnproblem att olika livskriser, däribland skilsmässa, ligger bakom.

Anna Wickberg berättar att sjukskrivningar kopplade till skilsmässa inte brukar bli långa, det kan handla om det akuta skedet då man kanske inte har sovit på flera dygn eller har väldigt stark ångest. 

Så kan arbetsgivaren stötta vid skilsmässa

Men om det uppstår problem till följd av skilsmässan, som exempelvis vårdnadstvist eller en svår ekonomisk situation, kan det få långtgående negativa hälsoeffekter och leda till längre sjukskrivningar.

– Att erbjudas stöd av arbetsgivaren är väldigt positivt vid alla typer av kriser. Bara vetskapen om att det finns stöd att få även om man inte nyttjar det sänker stressnivån rejält. Det är en billig åtgärd att ta till för arbetsgivaren.

Anna Wickberg menar att det lönar sig för arbetsgivarna att vara proaktiva, lyhörda och finnas där om medarbetaren vill prata.   

Flexibilitet kan underlätta arbetet

– Man tjänar också på att visa flexibilitet i sin vilja att hjälpa. Vad vill personen som kan underlätta på arbetet och vad är rimligt utifrån ett arbetsgivarperspektiv?

– Det kan till exempel handla om flexibilitet kring hemarbete om det är möjligt, erbjudande om samtalsstöd eller att visa förståelse för att medarbetaren inte presterar lika bra som vanligt.

Att erbjuda stöd är betydelsefullt på flera sätt enligt Wickberg.

– Som chef har jag märkt att det också betyder något för känslan av att någon bryr sig.

Så kan chefen stötta en medarbetare vid skilsmässa

En chef kan underlätta för en medarbetare som går igenom en skilsmässa genom att:

  • informera om vilket stöd som finns
  • lyssna om medarbetaren vill prata
  • undersöka om arbetssituationen tillfälligt kan anpassas
  • erbjuda samtalsstöd eller kontakt med företagshälsovården
  • visa förståelse för att arbetsförmågan kan påverkas
  • följa upp hur stödet fungerar