Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer Bemannia på 4 miljoner

Unionen och Bemannia kommer inte överens om hur de anställdas löner ska se ut. Facket går nu vidare och stämmer företaget till Arbetsdomstolen och kräver över 4,1 miljoner kronor i skadestånd och ersättningar. Dels till de 57 medlemmarna. Dels till förbundet för brott mot kollektivavtalet.
Sandra Lund Publicerad

I över ett år har parterna förhandlat utan att komma överens. Nu väljer Unionen att gå vidare med fallet genom att stämma Bemannia till Arbetsdomstolen.

Det handlar om de anställda på Bemannia och vilken form av lön de ska ha. Enligt Unionen ska de enligt bemanningsavtalet ha månadslön och prestationslön.  Månadslönen är en slags garantilön som baseras på ett visst antal timmar, beroende på hur länge man varit anställd. Jobbar man mer än de timmarna utgår prestationslön.

Men avtalet har en undantagsregel som säger att parterna kan komma överens om en annan löneform. En förutsättning är då att det finns särskilda skäl för det. Men enligt Unionen har Bemannia, utan att komma överens med facket, betalat sina anställda per timme i stället. De 57 medlemmar som berörs av stämningen har därmed gått miste om närmare 1,4 miljoner kronor i rena löner. Och närmare 170 000 kronor i semesterersättningar.

Totalt yrkar Unionen på skadestånd och ersättning på över fyra miljoner kronor. Utöver de uteblivna lönerna och semestersättningar kräver man ett allmänt skadestånd till medlemmarna på 420 000 kronor för brott mot semesterlagen och avtalsbrott om semesterlön. Och ett allmänt skadestånd till medlemmarna för kollektivavtalsbrott på 1 710 000 kronor.

Därutöver yrkar Unionen att bolaget betalar ett skadestånd till förbundet på en halv miljon kronor.

Bemannia hyr bland annat ut sina anställda till kontor som sysslar med administration, it och även till myndigheter. De som berörs av stämningen har framför allt jobbat med kundtjänst hos olika myndigheter. Däribland Pensionsmyndigheten,  Transportstyrelsen och även Västtrafik.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.