Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Alla mbl:ar på Svenska Spel

På Svenska Spel i Visby har fackklubben infört en ny modell som innebär att all personal deltar i mbl-förhandlingarna med arbetsgivaren vid en omorganisation.
Anita Täpp Publicerad
Jessica Gow / TT
Svenska spel, som ägs av staten, är Sveriges största spelbolag. Lotto är ett av de spel som bolaget saluför. Jessica Gow / TT

När ett företag vill ändra något i organisationen, som att säga upp eller anställa personal liksom lägga ner en enhet, måste arbetsgivaren förhandla, enligt mbl, medbestämmandelagen. I normala fall sköts förhandlingarna av de fackliga företrädarna.

Men när Svenska Spel för drygt ett år sedan aviserade om en omorganisation som innebar att 100 tjänster skulle bort beslöt klubben i Visby att pröva en ny modell, enligt vilken all personal deltar i förhandlingen. Den modellen har man sedan fortsatt med och då även när det rör sig om mindre förändringar som vid tillsättning, eller indragning, av en tjänst.

Konkret går det till så att alla berörda anställda deltar i workshops där man diskuterar och gör en risk- och konsekvensanalys utifrån arbetsgivarens förslag. Att delta i en workshop tar mellan en och fyra timmar, beroende på vilken förändring som föreslås, och varje anställd kan delta i flera workshops.

 - En stor fördel är att de medarbetare som själva är berörda och vet hur det fungerar på den egna enheten deltar och då också kan påtala vad man glömt bort och inte får missa, säger Johnny Wid, Unionenklubbbens ordförande på Svenska Spel i Visby.

Enligt honom är de flesta anställda positiva till att delta i förhandlingarna.

- Många uppskattar att de får vara med. Men det är inte lätt det här med mbl som kan vara rätt luddigt när det gäller vilka rättigheter man har. Vi i klubben får förtydliga och förklara att jo, ni förhandlar själva just nu. Och då tycker man det är bra, att man får vara med och ta ansvar och påverka.

Men det här innebär ju också att en hel del arbetstid går åt till förhandlingarna. Så varför går arbetsgivaren med på det här?

- Det handlar nog om att man upptäckt att det är lönsamt eftersom det innebär att man snabbare får igenom en förändring. Tidigare skulle vi förtroendevalda först suttit i möten med arbetsgivaren och diskuterat ett förslag och sedan gått runt till medlemmarna, kanske ordnat medlemsmöten och så vidare och då tog det längre tid.

- Men viktigt är nog också att man nu fått insikt om att att det finns mycket att hämta hos medarbetarna inför en förändring, eftersom de ju är experter på det de själva arbetar med. Det har kommit fram väldigt mycket de här diskussionerna som arbetsgivaren inte tänkt på och som därför lett till nya och bättre förslag.

Ännu körs modellen på försök.
 
- Allt är inte perfekt än, men det är en lösningsorienterad modell och på det här viset kommer alla medarbetarna med på spåret. Jag tror att det är viktigt att alla känner att de kan påverka besluten samtidigt som vi i klubben fortfarande har en viktigt roll när det gäller att se till att mbl följs, säger Johnny Wid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Blåstes på 400 000 i bonus

Jobbar du i ett utländskt bolag? Då bör du upprätta ett avtal om att svensk lag gäller vid en tvist med din arbetsgivare.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
Ola Rennstam Publicerad 15 januari 2026, kl 06:01
Prorogationsavtal. Kostymklädd man river sönder ett papper med texten bonus.
En marknadschef nekades utlovad bonus på 427 500 kronor av sin utländska arbetsgivare – nu prövas tvisten i svensk domstol då Unionen har stämt företaget för att medlemmen ska få pengarna. Foto: Colourbox

Kvinnan var marknadschef på ett företag med hemvist i Nederländerna och jobbade i huvudsak från sitt hem i Göteborg. Förutom lön var hon berättigad till en prestationsbaserad bonus. I januari förra året hade hon ett möte med företagets vd som meddelade att hon hade uppfyllt målen för 2024 till fullo och därför skulle få maximal bonus, 427 500 kronor.

Men det skulle visa sig att arbetsgivaren inte ville betala ut några pengar. När det gått två månader kontaktade hon vd:n igen som bekräftade att hon var berättigad till ersättningen och gav instruktioner till sina medarbetare att verkställa utbetalningen av bonusen. Men kvinnan fick aldrig någon bonus och nu har Unionen stämt det nederländska företaget för att få ut pengarna till medlemmen.

Bolaget: Vd:n saknade mandat

Bolaget hävdar att vd:n inte hade mandat att besluta om marknadschefens bonus eftersom han sagt upp sig. Unionen anser att det saknar betydelse eftersom han otvivelaktigt var registrerad som vd när han hade gav löftet om bonus. Sammanlagt kräver Unionen företaget på 520 000 kronor i utebliven ersättning för medlemmens räkning.

Nu ska saken avgöras i Göteborgs tingsrätt. Att det blir i svensk – och inte nederländsk – domstol beror på att marknadschefen och arbetsgivaren hade upprättat ett avtal om vilket lands lagstiftning som ska tillämpas i händelse av en tvist. Det kallas prorogationsavtal (se faktaruta).

Jobbar du åt ett bolag utomlands? Då är avtalet avgörande

Unionen rekommenderar alla arbetstagare som är anställda i bolag med hemvist utanför Sveriges gränser att upprätta avtal om att det är svensk lagstiftning som ska gälla.

Viktor Anesäter Foto: Unionen

Om arbetstagaren arbetar i ett land och arbetsgivaren är registrerat i ett annat land är det en god idé att reglera detta. Arbetstagaren har typiskt sett ett intresse av att kunna få sin sak prövad i sitt hemvistland, vilket det alltså är möjligt att komma överens om i ett anställningsavtal, säger Viktor Anesäter, förbundsjurist på Unionen och som företräder marknadschefen.

 

Är det någon skillnad om företaget har sin hemvist i ett EU-land eller utanför EU:s gränser?

Det kan ändå vara möjligt för en arbetstagare att väcka talan i sitt hemvistland. Inom EU finns lagstiftning som reglerar sådana situationer men frågorna beror på omständigheterna i det enskilda fallet och därför är det säkrast att avtala om vad som ska gälla.

Vad är ett prorogationsavtal?

Ett prorogationsavtal är en överenskommelse där parterna i förväg bestämmer vilken domstol som ska vara behörig att hantera en eventuell framtida tvist. Avtalet är vanligt i samband med internationella affärer. Det ökar förutsebarheten och undviker osäkerhet om var en rättegång ska äga rum.