Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Sverige medelmåtta på jämställda löner

Löneklyftan mellan män och kvinnor i Sverige motsvarar genomsnittet inom EU enligt statistik från Medlingsinstitutet. Störst löneskillnad finns i Estland medan den är minst i Slovenien, Polen och Italien.
Anita Täpp Publicerad
Petra D/Colourbox
Den svenska löneskillnaden mellan kvinnor och män är 15,8 procent, vilket är nära EU-genomsnittet på 16,2 procent. Petra D/Colourbox

Enligt statliga Medlingsinstitutets beräkningar fortsätter löneklyftan mellan svenska män och kvinnor långsamt att minska.

Under 2012 tjänade kvinnor 86,1 procent av vad männen gjorde. Det innebär att löneskillnaden var 13,9 procent och därmed hade minskat med 0,2 procentenheter jämfört med föregående år.

När myndigheten nu också tagit reda på hur det ser ut vad gäller lönskillnaderna inom hela EU har man gjort beräkningar utifrån Eurostats statistik, som gäller 2011.

Enligt den statistiken låg den svenska löneskillnaden på 15,8 procent, vilket är nära genomsnittet i EU-länderna, på 16,2 procent.

Nästan dubbelt så hög löneskillnad, eller drygt 27 procent, fanns i Estland. Andra länder där klyftan översteg 20 procent var Österrike, Tyskland, Tjeckien och Slovakien.

Minst löneskillnad fanns i Slovenien, med 2,3 procent, samt i Polen och Italien där klyftan understeg 6 procent.

I sin årsrapport konstaterar Medlingsinstitutet att skillnaderna tycks bero på en mängd olika nationella förutsättningar.

Därför har man också studerat skillnaderna vad gäller sysselsättningsgraden och yrkessegregeringen i de olika länderna och då funnit att det tycks finnas ett samband mellan detta och löneskillnaden.

 Om det i länder med låg sysselsättningsgrad jobbar fler välutbildade och välbetalda kvinnor medan det i länder med hög sysselsättningsgrad finns fler lågavlönade kvinnor så påverkar det statistiken, påpekar Medlingsinstitutet.

Fotnot: EU:s statistikmyndighet Eurostat sammanställer och redovisar bland annat lönestatistik för medlemsstaterna.

 

Störst skillnad bland privattjänstemän

  • Den oförklarade löneskillnaden - alltså den skillnad som inte kan förklaras med med hjälp av yrke, sektor, utbildning, tjänstgöringsomfattning och ålder - var 6,1 procent för hela arbetsmarknaden 2012.
  • Den största skillnaden, 9,6 procent, fanns bland de privatanställda tjänstemännen.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.