Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Hockeyspelare får halv miljon i skadestånd

När Djurgården trillade ner från elitserien till allsvenskan blev forwarden Marcus Nilsson av med jobbet. En felaktig avskedan, menar Unionen som i dag fick rätt mot Djurgården i Arbetsdomstolen.
- Jag hade blivit väldigt, väldigt förvånad om AD hade kommit fram till något annat, säger Lena Isenstam, förbundsjurist vid Unionen.
Gabriella Westberg Publicerad
Pontus Lundahl / TT
Marcus Nilsson jublar efter att han gjort mål för Djurgården, i mars 2012. Pontus Lundahl / TT

Marcus Nilsson hade en fyraårig tidsbegränsad anställning som forward i Djurgården. Han var också lagkapten när det under 2012 blev uppenbart att klubben riskerade att åka ur dåvarande elitserien (som nu heter Swedish Hockey League).

Klubben bad då att  han och några av de andra spelarna halverade sina löner. Men Marcus Nilsson hänvisade till sitt kontrakt, där det inte stod något om att lönen skulle bero på om laget spelade i elitserien eller allsvenskan.

Den 6 maj ombads Marcus Nilsson att inte dyka upp på nästa dags träning. När han några dagar senare tänkte köra ett pass i träningslokalen fungerade inte längre hans passerkort. Han uppfattade det då som att han inte längre var välkommen till sin arbetsplats.  Den 25 maj bekräftades det då klubben i ett brev skrev att anställningen hade upphört då klubben inte längre spelade i elitserien.

- Många spelare valde nog att själva lämna klubben när den halkade ner från elitserien, men Marcus ville spela för Djurgården. Han ville stanna i Stockholm där han har hus och familj, säger Lena Isenstam.

Hon tror att dagens dom i AD kommer att innebära att klubbarna blir noggrannare med att föra in skrivelser om villkoren kan komma att förändras vid en nedflyttning i seriespelet. Och det är bra, tycker hon.

- Ingen part vill att tvister som den här ska uppkomma. Men ingångna avtal ska hållas, det är en av de heligaste principerna i juridiken. Det gäller också inom klubbarna. Sporten spelar inte i någon egen arbetsrättslig division.

Nedflyttningen till allsvenskan innebar att klubbens ekonomi inte längre rymde de löner spelarna haft i elitserien. Men det är något arbetsgivarna måste kalkylera med när de ingår avtal, menar Lena Isenstam. Såväl Unionen som Marcus Nilsson själv har också varit öppna för en justering och förlikning, påpekar hon, vilket Djurgården avvisat.

Enligt Arbetsdomstolens ska Djurgården snarast betala Marcus Nilsson ett allmänt skadestånd på 75 000 kronor samt ett ekonomiskt skadestånd på 470 019 kronor. Djurgården ska även betala Unionens rättegångskostnader på 125 000 kronor.

Enligt SVT har Marcus Nilson dock lovat Djurgården att inte utkräva hela skadeståndet, då han velat skapa ett prejudikat för hur framtida avtal mellan klubb och spelare skrivs och utformas, och att han inte har varit ute efter att skada föreningen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.