Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

DO granskar privata arbetsgivare

Bland tjänstemän är löneskillnaderna stora mellan män och kvinnor. DO inleder därför en granskning av 100 privata arbetsgivare.
- Det är jättebra eftersom andelen arbetsgivare som gör lönekartläggningar har minskat sedan man ändrade lagen 2009, säger Sonja Hallsten, likabehandlingsexpert på Unionen.
Lina Björk Publicerad

Bland tjänstemän tjänar män i genomsnitt 7 800 kronor mer i månaden än kvinnor, om man räknar bort skillnader som kan förklaras med yrke, utbildning och ålder, visar Medlingsinstitutets senaste rapport. Alltså en osaklig löneskillnad som innebär att kvinnor får tusenlappar mindre i plånboken varje månad.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, inleder nu en granskning av 100 privata arbetsgivare med hög andel tjänstemän bland sina anställda. Arbetsgivarna finns inom en rad olika områden som teknik, fastighetsservice och resebranschen.  Man har även valt att titta närmare på branscher som har relativt hög andel utrikes födda arbetstagare, som enligt forskningen tjänar mindre.

Arbetsgivare ska enligt lagen kartlägga och analysera löneskillnader vart tredje år. Osakliga löner ska därefter korrigeras. Arbetsgivare med 25 anställda eller fler ska även ta fram en handlingsplan för jämställda löner vart tredje år.

- Om ett företag vill se om det finns osakliga löneskillnader så gör man en lönekartläggning. För det är inte bara lönen som påverkas av löneskillnaderna, utan hela livet. Om en man och kvinna lever ihop och kvinnan tjänar mindre, tar hon det mesta av föräldraledigheten, hon gör det mesta av det obetalda hemarbetet och har inte samma möjlighet till befordran. Jag vet att det är tufft att vara företagare och att administrativt arbete tar tid, men lönekartläggningar lönar sig i längden. Det kan vara bökigt första gången men sedan går det smidigt, säger Sonja Hallsten.

Bakgrund

DO har fått i uppdrag av regeringen att öka insatserna för att se till att arbetsgivare arbetar systematiskt med lönekartläggning. Inom ramen för detta har man valt att granska 100 privata arbetsgivare med 150 till 499 anställda ur olika branscher och med stor andel tjänstemän.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.