Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer mest i AD

Stämningsansökningarna hos Arbetsdomstolen (AD) ökar och allra flest stämningsansökningar står Unionen för. En tredjedel av alla tvister slutar dock i förlikning. Det skriver Lag & Avtal.
Linnea Andersson Publicerad
Lars Pehrsson/TT
Arbetsdomstolens entré, på Stora Nygatan i Stockholm. Lars Pehrsson/TT

Under 2013 fick Arbetsdomstolen in 255 stämningsansökningar varav fackförbunden stod för 228 av stämningarna. I likhet med tidigare år är det Unionen som toppar ligan med sina 38 tvister förra året. Som Kollega tidigare skrivit, menar Unionens chefsjurist Martin Wästfelt att förbundet har ”en generös tillämpning eftersom det är viktigt att stå upp för principen och medlemmens rätt att driva fall”.

Trots det relativt låga medlemsantalet på drygt 30 000 medlemmar, kommer Fastighetsanställdas Förbund på andra plats med 27 stämningsansökningar. 22 av dem handlade om förhandlingsvägran och var en konsekvens av den kollektivavtalssatsning som förbundet gjorde förra året.

Vanligaste anledningen till att ett fackförbund går till Arbetsdomstolen är tvister om enskilda uppsägningar eller avskedanden. Tillsammans stod de under förra året för 38 procent. Näst vanligast är förhandlingsvägran, 21 procent av tvisterna gällde brott mot medbestämmandelagen.

En tredjedel av alla tvister förlikas och avgörs därför aldrig i AD. De flesta förlikningarna handlar om uppsägningar, där arbetstagaren går med på en del av summan man först begärt men slipper risken att förlora i domstolen.

Förra året hann 22 tvister avslutas genom domar. Dock var 12 av dem så kallade tredskodomar där AD ofta bestämmer att de som stämt får det de krävt, då motparten inte dykt upp till utsatt förhandling eller svarat på domstolen frågor. Tredskodomar kan återupptas inom en månad men det är mycket ovanligt.

Därför stämmer fackförbunden:

Tvister om enskilda uppsägningar eller avskedanden: 38 procent

Förhandlingsvägran/brott mot medbestämmandelagen: 21 procent

Lönetvister: 16 procent

Kollektivavtalstvister: 13 procent

Diskriminering: 5 procent

Lag & Avtal

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.