Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Yilmaz ny ordförande för Rättviseförmedlingen

Den tidigare Unionenmedarbetaren Seher Yilmaz tar över ordförandeskapet för Rättviseförmedlingen efter grundaren och avgående ordförande Lina Thomsgård. Det skriver organisationen i ett pressmeddelande.
Linnea Andersson Publicerad

”Att bli ordförande för Rättviseförmedlingen och därmed få möjlighet att arbeta för ett jämställt och inkluderande samhälle där människors kompetens inte går förlorad på grund av normer, känns hedrande och stort.

Sedan tidiga tonår har min vision varit ett samhälle där alla människor får möjlighet att nå sin fulla potential utan att hindras av strukturer baserade på kön eller etnisk bakgrund. Rättviseförmedlingen tillsammans med alla rättviseförmedlare gör ett viktigt arbete för att vi ska nå den visionen”, säger Seher Yilmaz i ett pressmeddelande.

Seher Yilmaz har suttit i Rättviseförmedlingens expansionsråd och arbetar i dag som konsult inom public affairs för kommunikationsbyrån Prime. Förutom att ha varit public affairs-ansvarig på Unionen, har hon arbetat som ordförande för Sveriges Elevkårer och varit ledamot i Skolverkets styrelse. Dessutom är Yilmaz krönikör på Nyheter24 där hon skriver om jämställdhet och mångfald.

Rättviseförmedlingens grundare Lina Thomsgård avgår som ordförande och lämnar samtidigt organisationen.

”Rättvisförmedlingen är det viktigaste jag gjort i livet, men rörelse kan inte ske utan att saker flyttar på sig. Om det är något jag lärt mig om konstruktivt förändringsarbete under de här fantastiska åren så är det vikten av att själv vara en del av förändringen. Nu är det dags att passa micken vidare så att nya röster kan forma Rättviseförmedlingens budskap och visa rätt väg framåt”, säger Lina Thomsgård.

Fakta

Rättviseförmedlingen är ett ideellt initiativ som grundades 2010 av Lina Thomsgård. Syftet är att leta reda på komptens och utmana fördomar om vem som bör göra vad. I dag involverar projektet omkring 60 000 personer som dagligen tipsar om expertis och kompetens hos personer som medier och andra uppdragsgivare inte har hittat.

Rättviseförmedlingen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.