Hoppa till huvudinnehåll
Anställningsvillkor

Facklig diskriminering hos Systembolagets leverantörer

Låga löner, dåliga arbetsvillkor och facklig diskriminering. Så ser verkligheten ut för lantarbetarna på vingårdar som gör vin åt Systembolaget i Argentina, Chile och Sydafrika, enligt en rapport från Swedwatch. Systembolagets Unionenklubb i Sverige försöker påverka sin arbetsgivare i rätt riktning.
Linnea Andersson Publicerad
TT Bild
Systembolaget är världens största vin- och spritimportör och borde kunna utöva en viss påtryckning för schyssta villkor hos underleverantörerna. TT Bild

Tre av tio vinflaskor som säljs i Sverige kommer från Chile, Argentina eller Sydafrika. I både Chile och Sydafrika är jordbrukssektorn ökänd för sina låga löner och vinodlingarna är inget undantag. De anställda har ofta så låga löner att pengarna varken räcker till mat eller hyra, eller till sjukvård och utbildning för den delen. Dessutom visar Swedwatchs rapport att det ofta förekommer förtryck av fackliga rättigheter på vingårdarna. Hos tre av fyra vinproducenter som granskats upplever medarbetarna att de inte kan organisera sig utan att motarbetas av arbetsgivarna.

”Kod och kontroll räcker inte till för att komma åt de strukturella problem som finns i de här länderna. Systembolaget behöver involvera lokala fackförbund, intresseorganisationer och de anställda på vingårdarna", skriver Lotta Comé, temahandläggare på Afrikagrupperna, i ett pressmeddelande.

Anna Holgersson, ordförande för Systembolagets Unionenklubb, säger att de diskuterat vad klubben kan och bör göra för att hjälpa lantarbetarna i Argentina, Chile och Sydafrika.

- Det är klart att det finns en solidaritetskänsla med de här fackliga organisationerna, vi går liksom hand i hand och vi kan inte bortse från dem som är en del i kedjan. Vi vet att lantarbetarna har det väldigt svårt, att det är svårt att organisera sig och få förståelse för fackligt arbete i de här länderna, säger Anna Holgersson.

För att påverka Systembolaget tar klubben bland annat hjälp av sina representanter i bolagsstyrelsen, där den här typen av frågor ofta kommer upp. Anna Holgersson säger att fackklubben dessutom har regelbundna träffar med Systembolagets CSR-ansvariga* för att diskutera hållbarhetsfrågor. Förra året gjorde Systembolagets bolagstyrelse ett besök i Sydafrika och träffade den inhemska fackorganisationen. I nuläget har man dock inget samarbete med facken i andra länder.

- Systembolaget köper in vin från oerhört många underleverantörer och producenter och därmed är det även väldigt många lantarbetare och fackförbund att hålla kontakt med. Det är i princip omöjligt att ha ett direkt samarbete med alla. I stället försöker vi påverka företaget att satsa på de här frågorna och få det att ställa krav på leverantörerna, till exempel krav på levnadslön. Vi tycker att vi har ett gott samarbete med Systembolaget och att ledningen lyssnar på oss, att vi är en part att räkna med.

Har du något konkret exempel där ni kunnat påverka?

- Nej det har jag inte, men vi har varit delaktiga i att de här frågorna har fått en allt större plats i Systembolagets agenda de senaste åren, säger Anna Holgersson.

 

 

Fakta

CSR
Corporate Social Responsibility, kallas idén att företag ska ta ansvar för hur de påverkar samhället, ur såväl ett ekonomiskt, miljömässigt som socialt perspektiv. Begreppet hållbarhet används även för den här typen av arbete.

Ägarpolicy
Enligt regeringens ägarpolicy ska alla statliga bolag ha en genomtänkt strategi för att hantera hållbarhetsfrågor. Systembolaget antog sin uppförandekod 2012, i vilken bolaget lägger stor vikt vid revisioner för att kontrollera att de sociala och miljömässiga kraven som ställs på vinproducenterna verkligen följs.

Swedwatch kritiserar att Systembolaget i sitt hållbarhetsarbete inte kartlägger hur det ser ut i leverantörsleden tillräckligt väl.

Swedwatch:
Swedwatch är en ideell och partipolitiskt obunden organisation, vars syfte är att minska sociala och miljömässiga missförhållanden kopplade till svenska företags verksamhet i utvecklingsländer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Anställningsvillkor

Gör din röst hörd på Kollega Debatt

Arbetsförmedlingen, a-kassa och prestationsångest. Här är några av Kollegas mest lästa debatter under året.
Lina Björk Publicerad 11 augusti 2026, kl 09:15
Kollega debatt
Var med och tyck till om arbetslivet och arbetsmarknaden – allt som rör jobbet. Foto: Colourbox

Under året har ämnen debatterats, kommenterats och fått svar på Kollegas debattsida. Har du något som rör arbetslivet värt att lyfta? Tveka inte att höra av dig. 

Här är de debattartiklar som lästes av allra flest 2025: 

Hittar jag inget nytt jobb innan hösten meddelar jag a-kassan och Arbetsförmedlingen att jag inte längre står till deras förfogande, trots att jag då har långt över 100 ersättningsdagar kvar, skriver Eddy Nehls.

Jag har ringt, förklarat, väntat och ringt igen för att nå rätt person på Arbetsförmedlingen. Avverkat timme efter timme i telefonkö för att till slut få samma svar: "Någon kommer att kontakta dig." Ingen har kontaktat mig – på tre månader, skriver Jenny Fornlund. 

Varför väljer så många att stanna hos arbetsgivare som inte ger dem förutsättningar att göra ett bra jobb? Anställda jobbar i motvind, tar ansvar ända in i väggen bara för att bli ersatta när de går sönder, skriver Elin Åberg.

Efter nio månader skrev jag ut mig från Arbetsförmedlingen. Meddelade a-kassan att tack, men nej tack. Det var inte ett enkelt beslut. Varken ekonomiskt eller mentalt. Men alldeles, alldeles livsnödvändigt, skriver Åsa Hanell. 

När Försäkringskassan säger nej till ersättning försvinner inte behoven – bara stödet. Resultatet blir att sjuka människor faller mellan systemen och att kostnaderna vältras över på kommuner och vård, medan individens liv rasar i fritt fall, skriver Lena Hallonlöf.