Hoppa till huvudinnehåll
Ledare

Kvinnorna halkar efter

Den som får barn är minst lika intresserad som andra av karriär, visar en ny undersökning. Trots det halkar kvinnorna efter i kompetensutveckling.
Susanna Lundell Publicerad

Kvinnor och män behandlas olika redan när de har berättat att de ska ha barn och det påverkar senare vilka som gör karriär och utvecklas. Exempelvis erbjuds tre av fyra kvinnor inte kompetensutveckling under graviditeten, medan hälften av männen möter samma öde.

Enligt den nya rapporten Barn, kompetens och karriär, som Ipsos har gjort på uppdrag av Unionen, finns det ingenting som tyder på att karriär och kompetensutveckling är mindre viktigt för den som tar ut lång föräldraledighet. Det är alltså inte kvinnorna själva som är mindre intresserade av att ha krävande och stimulerande jobb. Dock erbjuds de mer sällan utbildning jämfört med sina manliga kollegor och jämfört med kollegorna som inte har barn.

Nästan hälften av alla kvinnor och män i rapporten uppger att de har blivit bättre på att prioritera sedan de blev föräldrar. Många kvinnor tycker också att de har fått bättre ledaregenskaper sedan de fick barn. Trots detta händer något när tjänstemännen bildar familj eftersom var femte kvinnlig chef funderar på att sluta.

Varför är det så? Jo. Siffror visar att det oftast är kvinnorna som tar ut den största delen av föräldraledigheten och samtidigt tar ett större ansvar för hem och barn. Förväntningarna på kön styr alltså hur ansvarsfördelningen för familjen ser ut. Detta ger sedan utslag också på karriärmöjligheterna. Denna nedslående utveckling börjar redan under graviditeten då arbetsgivarna behandlar arbetstagarna olika. Var femte kvinna får då frågan om hon ska gå ner i arbetstid i samband med att hon och hennes partner väntar barn. Bara två procent av männen - alltså inte ens en av tio män - får samma fråga.

Rapporten visar också att suget efter karriär och kompetensutveckling verkar öka med antalet barn. Det finns alltså inget stöd för tanken att den som har många barn inte är intresserad av att göra ett bra jobb eller av att utvecklas i sitt yrke.

Det finns dock mycket som arbetsgivarna och anställda själva kan göra för att motverka att kvinnorna halkar efter. Eftersom kvinnor i dag tar ut mer föräldraledighet än män kan de ibland vara borta i ett och ett halvt till två år från arbetsplatsen. Under denna tid missar de kanske två utvecklingssamtal och således också två möjligheter att diskutera sin kompetensutveckling. En arbetsgivare som värnar om att de anställda utvecklas bör vara mån om att utvecklingssamtal blir av även för den som är föräldraledig. Eftersom var fjärde kvinna och var tionde man byter jobb efter sin föräldraledighet kan detta också vara ett sätt att se till att anställningarna blir mer attraktiva och långsiktiga. Den som får utvecklas i sitt arbete blir med största sannolikhet mer motiverad att stanna på sin arbetsplats.

Kräv därför att du får utvecklingssamtal när du är föräldraledig. Då kommer både du och arbetsgivaren att få fördelen av att du förmodligen får en bättre karriärutveckling och stannar längre på din arbetsplats!

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledare

Därför ska du bry dig om fängslade journalister

Att en svensk journalist fängslas i Turkiet är väl inget som gemene man behöver bry sig om? Jo, i allra högsta grad – det påverkar allas våra demokratiska rättigheter.
Helena Ingvarsdotter Publicerad 12 maj 2025, kl 06:00
Helena Ingvarsdotter
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör Kollega och Chef & Karriär. Foto: Klas Sjöberg

Ingen rök utan eld, brukar man ju säga. Men när det gäller journalisten Joakim Medin som sedan en tid tillbaka sitter i ett turkiskt högsäkerhetsfängelse så är det faktiskt just så – det ryker helt utan eld. För det enda han har gjort är att ägna sig åt journalistiskt arbete, och det han har skrivit är publicerat inom Sverige. Han har inte brutit mot några lagar som gäller här.

Men nu står han anklagad för brott som kan ge många års fängelse i Turkiet. Det sägs att han varit aktivist och tagit politisk ställning, men det han anklagas för handlar till exempel om att han intervjuat personer från organisationer som fått terrorstämpel. En journalist måste kunna intervjua även sådana människor, det betyder inte att reportern instämmer i intervjupersonens åsikter.

Som Joakim Medin själv skrev på en lapp inifrån fängelset: Journalistik är inte ett brott, inte i något land.

Stanna upp en stund och fundera över alternativet – att det fria ordet inte fanns.

Varför ska du som läser den här spalten bry dig om det här? Är inte det en fråga enbart av intresse för medierna? Nej, för ett angrepp på journalistik är ett angrepp på demokratin. Det är journalister och fackligt aktiva som tystas först i odemokratiska samhällen. Men det stannar inte där, det påverkar yttrandefriheten för alla. Det leder till förtryck av människor som tycker annorlunda än de som styr, vilket i sin tur leder till självcensur.

Vissa skulle invända att det är journalisterna själva som ägnar sig åt censur, eftersom media inte alltid rapporterar om allt. Men där måste man komma ihåg att journalister bara kan berätta sådant som är bekräftat sant, det går inte att skriva när något endast är rykten. Så även om du irriterar dig på medierna ibland, stanna upp en stund och fundera över alternativet – att det fria ordet inte fanns. Ett samhälle av rädsla och tystnad.