Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Happy hour i paradiset

Alkohol- och reseindustrin matar varandra med nya målgrupper. Alkoholindustrin relaterar sina kampanjer till semester och fest, medan turistnäringen säljer destinationer med alkohol som lockbete. Folkhälsa ställs mot vinstintresse.
Sara Heine Publicerad
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

På gatan Soi Bangla på Phuket eller Ochheuteal beach i Sihanoukville står skyltarna om billig sprit och underhållning tätt. Barerna är många, utbudet stort och priskonkurrensen hård. Baksidan är inte lika festlig: Stor tillgänglighet, låga priser och försäljning till unga är, enligt ledande alkoholforskning, tre av de främsta orsakerna till ett ökat drickande. Reglering  är den bästa och effektivaste metoden att minska drickandet. Dilemmat är att många av de länder som idag tar emot allt större turistgrupper, helt eller delvis saknar en fungerande lagstiftning kring alkohol.

I dag ökar alkoholkonsumtionen i Afrika, Asien och Latinamerika och konsekvenserna är förödande. Brist på sociala skyddsnät, förebyggande insatser och rehabilitering slår hårt mot redan utsatta grupper. Kopplingen till våld, spridningen av hiv, en försämrad familjeekonomi och barn i beroendemiljöer gör alkohol till ett stort hinder för utvecklingen. I dag dör 2,6 miljoner människor av alkohol varje år och i länder som exempelvis Thailand, är alkoholen en av de främsta orsakerna till ohälsa och för tidig död.

Det finns flera orsaker till att konsumtionen stiger. Globalisering och en ekonomisk tillväxt är två av dem. Turist- och reseindustrin en tredje. Såväl turistnäringen som resenärerna påverkar försäljningen på turistorten. Nya varor introduceras och en västerländsk alkoholkultur slår igenom. En kultur som dessutom visar sina värsta avigsidor, då många resenärer dricker betydligt mer under semestern än hemma.

Ett exempel är Phuket, där år av massturism lett till en ökad lokal konsumtion och fler fall av alkoholrelaterat våld. Ett annat är Sihanoukville, Kambodjas största badort, där frivilligorganisationer menar att ungdomar inom turistnäringen anammat resenärernas dryckesvanor. Turisternas höga konsumtion under en vecka eller två blir en ständig "semesterkonsumtion" hos lokalbefolkningen.

Den växande turismen till länder utanför USA och Europa är på många sätt en katalysator för utveckling, men kräver att vi tar större hänsyn till miljö och hållbar utveckling. Det handlar inte bara om att betala sin klimatkompensation för resan dit och hem, utan också om hur vi beter oss och agerar i det land och på den plats vi besöker. Det är dags att medvetenheten och handlingskraften ökar bland både resenärer, politiker och reseindustri.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Lägg inte fler arbetsuppgifter på barnfria

Barn är ett fantastiskt livsval för många, men inte det enda sättet att leva ett meningsfullt liv. Kan vi sluta ifrågasätta varandras sätt att leva och förvänta oss samma arbetskapacitet av anställda med och utan barn?, skriver Fanny Widman.
Publicerad 1 april 2025, kl 06:00
pappersfigurer som föreställer en man, kvinna och barn
Att vilja bli förälder ses som norm. Att välja bort barn möts av frågor. Det är dags att sluta ifrågasätta varandras livsval, både på jobbet och i hemmet, skriver Fanny Widman. Foto: Shutterstock/Thron Ullberg
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

I dagens samhälle pratas det mycket om familj och barn, och för många är detta en central del av livet. Men för mig, och många andra, är valet att inte skaffa barn en lika giltig väg. Som 35-årig kvinna har jag kommit till insikten att min lycka inte är beroende av att ha barn. Jag har inte stängt dörren helt, men det jag har bestämt mig för är att inte låta huruvida jag ska skaffa barn eller inte styra de val jag gör i mitt liv.

Jag vill vara lycklig och det kan jag vara både med och utan barn. Och jag är enormt trött på att den inställningen ofta väcker frågor och tankar om att mitt liv på något sätt inte skulle vara komplett. Därför tycker jag det är dags att vi omprövar hur vi diskuterar och behandlar detta val, inte minst i våra professionella miljöer.

Jag vill vara lycklig och det kan jag vara både med och utan barn

Ofta möter jag frågor och kommentarer som antyder att mitt liv inte är fullständigt utan barn. När ska du träffa en partner och skaffa barn? eller Vem ska ta hand om dig när du blir gammal? Denna typ av frågor gör inte bara att man ständigt ifrågasätter sig själv och sina val; de skapar också en exkluderande kultur där barnfria val betraktas som avvikande. För hur ofta hör vi frågan: “Varför valde du att skaffa barn?” Den kanske rentav skulle ställas oftare.

Arbetsplatsen är en arena där detta ofta kommer till uttryck, särskilt under fikapauser och luncher där diskussionerna naturligt nog kretsar kring barn och familjeliv. För det är normen och det är lätt att glömma de som inte lever inom ramen för den. Men för dem som valt bort föräldraskap kan detta kännas främmande och isolerande. 

För dem av oss som det inte är en lika självklar väg för kan det ibland kännas som att man är en alien på ett utomjordiskt kaffemöte. Jag vill påpeka att medan barn är ett fantastiskt livsval för många, så är det inte det enda sättet att leva ett meningsfullt liv. Det är hög tid att vi breddar våra perspektiv och accepterar olika livsstilar och val.

Det tas för givet att vi utan barn har mer tid för extra arbetsuppgifter

Det är också värt att påpeka att det finns en antydan om att de som väljer att inte skaffa barn ofta förväntas ta på sig extra ansvar i arbetslivet. Många gånger tas det för givet att vi utan barn har mer tid att stanna kvar på jobbet längre eller ta på oss extra arbetsuppgifter. Denna förväntan kan leda till en ohälsosam arbetskultur där barnfria individer känner sig pressade och det i sin tur skapar en känsla av skuld eller otillräcklighet. 

Det skapar också känslan av att det vi väljer att prioritera inte är lika viktigt. Och låt oss inte glömma att just familjebildning är en av de största anledningarna till att kvinnors karriär och löneutveckling stannar av - så hade inte en kultur som är lika för alla varit gynnsam även för dem? 

Många kvinnor i min ålder känner press att anpassa sig till samhällsnormer kring föräldraskap. När jag pratar om dessa frågor i mina sociala kanaler så får jag mängder med meddelanden och kommentarer från kvinnor som vittnar om hur stressande det kan vara att ständigt få frågor och kommentarer om detta. 

För mig är essensen av frihet och jämställdhet är att kunna välja sin egen väg. För några innebär det att skaffa barn, medan andra finner lycka och mening i att fokusera på andra saker i livet. Vi pratar ofta om mångfald i företag men jag tror att vi kan bli bättre på att prata om hur vi också omfattar mångfalden av livsval. Det tror jag kommer att berika våra arbetsplatser och samhällen.

Kvinnor i min ålder känner press att anpassa sig till normer kring föräldraskap

Det är dags att vi som kultur ställer oss frågande till normerna kring familjefrågor och barn. Istället för att se barn som den enda vägen till lycka, bör vi fira alla former av liv och de val människor gör för sig själva. Genom att skapa en mer inkluderande dialog på våra arbetsplatser kan vi göra det möjligt för alla att känna sig respekterade, oavsett vilken väg vi väljer att gå. 

Slutligen, låt oss respektera varandras livsval. Att inte skaffa barn är inte ett misslyckande, utan en väg i livet som kan vara lika berikande och betydelsefull.  I en tid där individuell frihet alltmer värderas, är det viktigt att vi också ifrågasätter och breddar de traditionella föreställningarna om vad som gör livet värt att leva. Det handlar om att bejaka mångfald och att skapa en kultur där vi kan blomstra, oavsett om vi har barn eller inte.

Fanny Widman