Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Fel att skylla på bemanningsbolagen

Vissa arbetsgivare kringgår anställningsskyddet i las och säger upp på grund av arbetsbrist för att sedan hyra in samma personer via ett bemanningsföretag. Men det finns vägar för oss i facket att säga ifrån.
Peter Bording Publicerad
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Agerande föranleder flera frågor: Hur är det med arbetsbristen när man dagen efter man sagt upp hyr in samma personal?

Sedan är frågan om inte bemanningsföretagen också har en återanställningslista att ta hänsyn till innan de kan nyanställa?

Problemet är störst inom LO, upplever jag. På tjänstemannasidan, i alla fall inom seriösa bemanningsföretag, är det svårt att gå till väga på det här viset. Där har man normalt provanställningar som övergår i tillsvidareanställningar

Men här finns flera dilemman. Grundproblemet är att i relationen mellan kund och bemanningsföretag görs en affärsuppgörelse, som riskerar att krocka med las. Och det är kunden som dikterar villkoren för "affären", enligt mottot "vi köper en tjänst av er, kan ni inte leverera det vi vill ha går vi till ett annat bemanningsbolag".

Kundbolaget tar således inte hänsyn till att vi har las att följa. "Rör ni min konsult så lämnar jag er som kund", kan det heta. Då kan vi stå med flera anställda med längre anställningstid och med bättre kompetens.

Inom branschen finns en auktorisationsnämnd, med representanter från LO, Unionen och Bemanningsföretagen. Där bedöms allt från skatter, krediter och näringsförbud till etiska regler och det är ett faktum att bemanningsföretaget inte kan bli medlem i sin arbetsgivarorganisation utan att ha fått sin auktorisation. Det gör att vi faktiskt har de verktyg som behövs för att hålla oseriösa utanför. Men tillsammans måste vi bli mycket bättre på att syna företagen.

Tyvärr finns inget liknande för kunder till branschen. Man kan ställa sig frågan, vem har den kontrollmöjligheten? Jag vet i alla fall en väg, som jag är väl förtrogen med, och det är via facket. Men det gäller att klubbarna bevakar att företagen lever upp till sin förhandlingsskyldighet. Och ett fackligt samarbete mellan kundföretag och bemanningsbolag skulle inte skada. Då kunde vi bevaka villkoren oavsett var man är anställd och hålla oseriösa bolag stången.

Kunderna, pris och villkor pressar fram de värsta bemanningsföretagen ur skuggorna, som en klok vän sa. Men om vi bara låter det ske och kritiserar branschen har vi fel fokus.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Lägg inte fler arbetsuppgifter på barnfria

Barn är ett fantastiskt livsval för många, men inte det enda sättet att leva ett meningsfullt liv. Kan vi sluta ifrågasätta varandras sätt att leva och förvänta oss samma arbetskapacitet av anställda med och utan barn?, skriver Fanny Widman.
Publicerad 1 april 2025, kl 06:00
pappersfigurer som föreställer en man, kvinna och barn
Att vilja bli förälder ses som norm. Att välja bort barn möts av frågor. Det är dags att sluta ifrågasätta varandras livsval, både på jobbet och i hemmet, skriver Fanny Widman. Foto: Shutterstock/Thron Ullberg
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

I dagens samhälle pratas det mycket om familj och barn, och för många är detta en central del av livet. Men för mig, och många andra, är valet att inte skaffa barn en lika giltig väg. Som 35-årig kvinna har jag kommit till insikten att min lycka inte är beroende av att ha barn. Jag har inte stängt dörren helt, men det jag har bestämt mig för är att inte låta huruvida jag ska skaffa barn eller inte styra de val jag gör i mitt liv.

Jag vill vara lycklig och det kan jag vara både med och utan barn. Och jag är enormt trött på att den inställningen ofta väcker frågor och tankar om att mitt liv på något sätt inte skulle vara komplett. Därför tycker jag det är dags att vi omprövar hur vi diskuterar och behandlar detta val, inte minst i våra professionella miljöer.

Jag vill vara lycklig och det kan jag vara både med och utan barn

Ofta möter jag frågor och kommentarer som antyder att mitt liv inte är fullständigt utan barn. När ska du träffa en partner och skaffa barn? eller Vem ska ta hand om dig när du blir gammal? Denna typ av frågor gör inte bara att man ständigt ifrågasätter sig själv och sina val; de skapar också en exkluderande kultur där barnfria val betraktas som avvikande. För hur ofta hör vi frågan: “Varför valde du att skaffa barn?” Den kanske rentav skulle ställas oftare.

Arbetsplatsen är en arena där detta ofta kommer till uttryck, särskilt under fikapauser och luncher där diskussionerna naturligt nog kretsar kring barn och familjeliv. För det är normen och det är lätt att glömma de som inte lever inom ramen för den. Men för dem som valt bort föräldraskap kan detta kännas främmande och isolerande. 

För dem av oss som det inte är en lika självklar väg för kan det ibland kännas som att man är en alien på ett utomjordiskt kaffemöte. Jag vill påpeka att medan barn är ett fantastiskt livsval för många, så är det inte det enda sättet att leva ett meningsfullt liv. Det är hög tid att vi breddar våra perspektiv och accepterar olika livsstilar och val.

Det tas för givet att vi utan barn har mer tid för extra arbetsuppgifter

Det är också värt att påpeka att det finns en antydan om att de som väljer att inte skaffa barn ofta förväntas ta på sig extra ansvar i arbetslivet. Många gånger tas det för givet att vi utan barn har mer tid att stanna kvar på jobbet längre eller ta på oss extra arbetsuppgifter. Denna förväntan kan leda till en ohälsosam arbetskultur där barnfria individer känner sig pressade och det i sin tur skapar en känsla av skuld eller otillräcklighet. 

Det skapar också känslan av att det vi väljer att prioritera inte är lika viktigt. Och låt oss inte glömma att just familjebildning är en av de största anledningarna till att kvinnors karriär och löneutveckling stannar av - så hade inte en kultur som är lika för alla varit gynnsam även för dem? 

Många kvinnor i min ålder känner press att anpassa sig till samhällsnormer kring föräldraskap. När jag pratar om dessa frågor i mina sociala kanaler så får jag mängder med meddelanden och kommentarer från kvinnor som vittnar om hur stressande det kan vara att ständigt få frågor och kommentarer om detta. 

För mig är essensen av frihet och jämställdhet är att kunna välja sin egen väg. För några innebär det att skaffa barn, medan andra finner lycka och mening i att fokusera på andra saker i livet. Vi pratar ofta om mångfald i företag men jag tror att vi kan bli bättre på att prata om hur vi också omfattar mångfalden av livsval. Det tror jag kommer att berika våra arbetsplatser och samhällen.

Kvinnor i min ålder känner press att anpassa sig till normer kring föräldraskap

Det är dags att vi som kultur ställer oss frågande till normerna kring familjefrågor och barn. Istället för att se barn som den enda vägen till lycka, bör vi fira alla former av liv och de val människor gör för sig själva. Genom att skapa en mer inkluderande dialog på våra arbetsplatser kan vi göra det möjligt för alla att känna sig respekterade, oavsett vilken väg vi väljer att gå. 

Slutligen, låt oss respektera varandras livsval. Att inte skaffa barn är inte ett misslyckande, utan en väg i livet som kan vara lika berikande och betydelsefull.  I en tid där individuell frihet alltmer värderas, är det viktigt att vi också ifrågasätter och breddar de traditionella föreställningarna om vad som gör livet värt att leva. Det handlar om att bejaka mångfald och att skapa en kultur där vi kan blomstra, oavsett om vi har barn eller inte.

Fanny Widman