Regeringen vill begränsa sjukskrivning till ett år men ge förlängd sjukpenning till människor som behöver längre behandling och rehabilitering. Under sådan förlängd sjukskrivning ska ingen få högre ersättning än 75 procent av sin sjukpenninggrundande inkomst. Inte ens med hjälp av en facklig eller privat avtalsförsäkring ovanpå sjukpenningen, som i så fall minskas med lika mycket som båda tillsammans ger över 75 procent.

Denna detalj i ett omfattande förslag är ett oerhört avsteg från liberala, rättsstatliga och demokratiska principer som inte minst hyllas av de krafter regeringen vilar på.

TCO har genom sin ordförande Sture Nordh slagit larm om att avtalsförsäkringar med tillägg till sjukpenningen, som regeringen vill hindra från att helt falla ut, betalats med löneutrymme som löntagarna i förhandlingar avstått från och i stället enats med arbetsgivarna om att använda till detta ändamål. Om staten "snor" löntagarnas pengar kommer TCO att anmäla regeringen till Internationella arbetsorganisationen ILO.

Det är lika illa om en privat tilläggsförsäkring till sjukpenningen, tecknad individuellt i ett försäkringsbolag, hindras från att helt komma den försäkrade till del genom att staten sänker sin sjukpenning så att summan av båda når under 75-procentsnivån.

Den skötsamme medborgare som ser om sitt hus och tar ansvar för ekonomi och försörjning i händelse av sjukdom senare i livet hindras av en stat som regeringen i totalitär anda vill tvinga att kränka fria medborgares och företags rätt att träffa avtal. Undra på att även företrädare för Svenskt Näringsliv riktat skarp kritik mot förslaget.

Den deklarerade politiska avsikt regeringen genom sina tjänstemän för fram i en promemoria på snabbremiss utgör motsatsen till samma regerings deklarerade ideologiska inriktning, uttryckt med största möjliga precision.

Hur ska man förklara det?

På moderaternas gruppmöte i riksdagen sågade ett 20-tal talare nästan mangrant förslaget. Hos centern och kristdemokraterna är många tveksamma och nestorn Alf Svensson negativ. Bara folkpartiets ordningsman pekar framåt marsch med hela handen. Ansvariga ministern sägs vara kommenderad. Oppositionen är förstås emot.

Har partiernas kris gått så långt att politiker trogna partiernas egna idéer tagit slut?