De nya reglerna, som beslutades av riksdagen i våras, innebär att den som söker jobb måste lämna in en rapport till Arbetsförmedlingen varje månad,  där det framkommer vad man gjort för att ta sig ur sin arbetslöshet. Rapporterna ska utgöra grund för de samtal Arbetsförmedlingens handläggare sedan håller med arbetssökande.

Den som inte kan visa att man aktivt har sökt jobb och deltagit i aktiviteter som rekryteringsträffar, jobbsökarkurser och andra informationsträffar, riskerar att få sin a-kassa indragen.

Det innebär såklart ett mycket större tryck på a-kassorna, som också rustade för antalet meddelanden om uteblivna aktivitetsrapporter. Men trots att man förberedde sig blev antalet meddelanden långt över prognosen. Arbetsförmedlingen räknade på ett "värstascenario" på 160 000 meddelanden per år. De första två månaderna kom det in 70 000.

- Vi har kunnat hantera den jättemängd ärenden som kom, men vi fick tänka om utifrån den planering vi hade gjort innan allt drog igång, säger Inger Lindström.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, har gått igenom hur a-kassorna och Arbetsförmedlingen implementerat de nya reglerna sedan starten i september. Resultatet visar att systemet hade en del barnsjukdomar. Till exempel skickade Arbetsförmedlingen ut fel datum för att lämna in rapporterna till 8 000 arbetssökande. A-kassorna tyckte att den egna tillämpningen av reglerna fungerat bra. Däremot ansåg många kassor att underlaget från Arbetsförmedlingen i flera fall varit dåligt. När kassorna frågat om kompletterande uppgifter har det också varit svårt att få ut från Arbetsförmedlingen.

 Mängden ärenden till Unionens a-kassa har avtagit något men är fortfarande stor.

- Vi förväntar oss att det kommer att bli färre, men det som oroar mig mest är att det är många personer som får fler meddelande på meddelande och då vandrar man ganska snabbt ned i trappan och riskerar att hamna utanför ersättningsrätten, säger Inger Lindström.