Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Var fjärde utsätts för sexuella trakasserier

Sexuella trakasserier förekommer på många arbetsplatser. Omfattningen är däremot svårare att uttala sig om, då många som utsatts håller tyst om vad de varit med om.
Anita Täpp Publicerad

Var fjärde kvinna har upplevt sexuella trakasserier på sin nuvarande eller på en tidigare arbetsplats. Men många drar sig för att anmäla sådana händelser, det framgår av undersökningen Kollega låtit göra bland drygt tusen slumpvis utvalda Unionen-medlemmar.

Sju av tio män och hälften av kvinnorna som utsatts för någon form av sexuella trakasserier, svarade att de inte hade sagt ifrån. Bara en av fem berättade för sin närmaste chef vad som hänt. 

Men det råder stor skillnad mellan siffrorna i anonyma enkäter och det antal ärenden som sedan hamnar hos fack eller diskrimineringsombudsmannen, DO. Varför anmäls inte fler sexuella trakasserier?

Ofta handlar det om ett slags maktutövning, säger genus- och organisationsforskaren Anneli Häyrén Weinestål. Och det är svårt att slå ur underläget. Ofta finns inget annat att göra, som drabbad, än att säga upp sig. 

Hur tar sig då sexuella trakasserier uttryck? Många gånger handlar trakasserierna om fysisk beröring, men ännu oftare är det vad som sägs som inte känns rätt.

– Jag visste att han betraktades som så fantastisk att ingen skulle tro mig, berättar en av de intervjuade i Kollegas undersökning. 

– Jag var säker på att den som utsatte mig för kränkningen skulle säga att jag ljög. Det skulle kännas svårt att jobba kvar i så fall, förklarar en annan varför man inte berättade om vad som hänt.

Många, 30 procent av dem som valt att inte berätta för någon om sin upplevelse, uppger också att de kände sig osäkra, kanske hade de misstolkat situationen? 

Två av tio var rädda att det skulle få konsekvenser för dem på jobbet. Lika många skämdes, och höll tyst av den anledningen.  Bland de tillfrågade uppger många att de var unga och därför inte vågade säga ifrån när de utsattes för sexuella trakasserier. 

Men det finns de som törs. Vi har tittat på tre ärenden som faktiskt drivits till domstol.

I första hand är det facket som driver den här typen av frågor för sina medlemmar. För den som inte tillhör ett fack, eller vars fack inte bedömer att de kan driva ärendet, kan DO träda in.

Fakta

Undersökningen gjordes för Kollega av Novus och besvarades av 1035 slumpvis utvalda medlemmar i Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Funktionsrätt Sverige: ”Stötande” att så många diskrimineras

Var tredje person med funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen. Det rapporten visar är ”stötande i grunden”, säger Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige.
Elisabeth Brising Publicerad 12 mars 2026, kl 09:15
Nicklas Mårtenssonon, porträttfoto och kontorsmiljö med dator, skrivbord och en person som sitter i rullstol framför arbetsstationen.
Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, kritiserar behandlingen av personer med funktionsnedsättning. Att så många upplever diskriminering på arbetsmarknaden är stötande anser han. Foto: Funktionsratt Sverige/Colourbox

En tredjedel av alla 16-65-åringar med en funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen senaste rapport. 

Nicklas Mårtensson, ordförande Funktionsrätt Sverige
Nicklas Mårtensson. Foto: Linnea Bengtsson/Funktionsrätt Sverige

Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, tycker siffrorna kräver nya åtgärder. 
– Det är anmärkningsvärt högt. Det går för långsamt, säger han. 

DO har fördjupat sig i diskriminering som har samband med funktionsnedsättning vid rekrytering. Situationerna gäller allt från rekrytering, till chefens behandling och vem som sägs upp. 

DO:s rapport är stötande i grunden – att man har rekryteringsbehov och inte kan fånga upp alla som har kompetensen. 

Otillgängliga tester stoppar arbetssökande

Sysselsättningsgraden bland personer med funktionsnedsättning är 53 procent, medan den bland övriga befolkningen är 80 procent.

Funktionsrätt Sveriges tycker arbetsgivare måste se till att rekryteringssystemen är tillgängliga för alla och att tester inte missgynnar vissa grupper. Men framförallt krävs ett skifte i synen på människor menar Nicklas Mårtensson. 

Arbetsgivare måste våga anställa. Vi måste jobba med attityder. Vi har en lågkonjunktur men ändå skriker många efter arbetskraft. Vad är problemet? 

Heltidsnormen hindrar fler från att få jobb

Han kritiserar också heltidsnormen i Sverige, nästan alla jobbannonser är 100 procent. 

Det kan inte vara så att vi alltid måste vara ute efter det. Det måste finnas ett värde även i 50-60 procent. Anställ två på halvtid. 

Stöd från Arbetsförmedlingen dröjer för länge

Ett annat problem enligt Funktionsrätt Sverige är att Arbetsförmedlingen tar för lång tid på sig att stötta och utreda vid behov av hjälpmedel. Det gör att man inte hinner söka vissa jobb i tid och skrämmer bort arbetsgivare. 

Om jag anställt någon med en funktionsnedsättning men märker att vissa situationer är kniviga ska jag kunna höra av mig till en arbetsterapeut på Arbetsförmedlingen som kan ge tips. Det är människors tid och liv det handlar om - och ekonomi, säger Nicklas Mårtensson

Krav på höjt lönebidrag för att anställa fler

Organisationen driver att lönebidraget borde höjas från 20 000 till 28 000 kronor i månaden och indexeras upp med inflationen. 

Det har stått still i sju år och gör att arbetsgivare inte får kostnadstäckning för att anställa. Då säger man också först upp de som är längst från arbetsmarknaden. 

Aktivitetsstöd ”väldigt låg ersättning

Även sjukersättning och aktivitetsersättning är för låga enligt Funktionsrätt Sverige, som samlar en rad olika brukar- och patientorganisationer i Sverige. Får man sjuk- eller aktivitetsersättning på 100 procent har man som mest drygt 13 000 kronor före skatt. 

Det är en väldigt låg ersättning. Sedan kan man söka bostadsbidrag, men då blir man ju beroende av bidrag trots att man inte kan rå för att man fått en funktionsnedsättning som innebär en nedsatt arbetsförmåga.  

Flexibelt arbete hjälper – men syns inte i statistiken

Sedan pandemin har möjligheten att arbeta mer flexibelt och hemifrån ökat för många anställda, men det är inget som syns i statistiken över sysselsatta med funktionsnedsättning. Men en öppen dialog med anställda om deras behov och små justeringar i arbetsmiljön leder ofta till att fler kan jobba mer enligt Nicklas Mårtensson.

– Det är bra att kunna kombinera att jobba hemma och på plats, exempelvis om du har migrän 1-2 ggr i veckan eller i månaden. Eller en kronisk magsjukdom, eller psykisk ohälsa som fluktuerar. Eller om du sitter i rullstol och det kommit jättemycket snö. 

DO:s rapport: Så diskrimineras arbetssökande

  • Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen.
  • Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.
  • Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.
  • Utrikes födda med en funktionsnedsättning löper ökad risk för diskriminering enligt rapporten. I gruppen svarar nästan hälften, 47 procent, att de upplevt diskriminering någon gång i arbetslivet som har samband med deras funktionsnedsättning. 

Källa: Förekomst av diskriminering 2025 - rapport från DO | DO