Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Var fjärde utsätts för sexuella trakasserier

Sexuella trakasserier förekommer på många arbetsplatser. Omfattningen är däremot svårare att uttala sig om, då många som utsatts håller tyst om vad de varit med om.
Anita Täpp Publicerad

Var fjärde kvinna har upplevt sexuella trakasserier på sin nuvarande eller på en tidigare arbetsplats. Men många drar sig för att anmäla sådana händelser, det framgår av undersökningen Kollega låtit göra bland drygt tusen slumpvis utvalda Unionen-medlemmar.

Sju av tio män och hälften av kvinnorna som utsatts för någon form av sexuella trakasserier, svarade att de inte hade sagt ifrån. Bara en av fem berättade för sin närmaste chef vad som hänt. 

Men det råder stor skillnad mellan siffrorna i anonyma enkäter och det antal ärenden som sedan hamnar hos fack eller diskrimineringsombudsmannen, DO. Varför anmäls inte fler sexuella trakasserier?

Ofta handlar det om ett slags maktutövning, säger genus- och organisationsforskaren Anneli Häyrén Weinestål. Och det är svårt att slå ur underläget. Ofta finns inget annat att göra, som drabbad, än att säga upp sig. 

Hur tar sig då sexuella trakasserier uttryck? Många gånger handlar trakasserierna om fysisk beröring, men ännu oftare är det vad som sägs som inte känns rätt.

– Jag visste att han betraktades som så fantastisk att ingen skulle tro mig, berättar en av de intervjuade i Kollegas undersökning. 

– Jag var säker på att den som utsatte mig för kränkningen skulle säga att jag ljög. Det skulle kännas svårt att jobba kvar i så fall, förklarar en annan varför man inte berättade om vad som hänt.

Många, 30 procent av dem som valt att inte berätta för någon om sin upplevelse, uppger också att de kände sig osäkra, kanske hade de misstolkat situationen? 

Två av tio var rädda att det skulle få konsekvenser för dem på jobbet. Lika många skämdes, och höll tyst av den anledningen.  Bland de tillfrågade uppger många att de var unga och därför inte vågade säga ifrån när de utsattes för sexuella trakasserier. 

Men det finns de som törs. Vi har tittat på tre ärenden som faktiskt drivits till domstol.

I första hand är det facket som driver den här typen av frågor för sina medlemmar. För den som inte tillhör ett fack, eller vars fack inte bedömer att de kan driva ärendet, kan DO träda in.

Fakta

Undersökningen gjordes för Kollega av Novus och besvarades av 1035 slumpvis utvalda medlemmar i Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Gravid blev av med jobbet – DO kräver ersättning

En gravid konsult blev uppsagd efter en sjukskrivning. Nu kräver Diskrimineringsombudsmannen, DO, att kvinnan får 90 000 kronor i ersättning.
David Österberg Publicerad 7 maj 2026, kl 08:34
Gravid blev uppsagd
En gravid kvinna blev uppsagd från ett bemanningsföretag efter en sjukskrivning. Nu kräver Diskrimineringsombudsmannen att kvinnan får ersättning. Colourbox

I december 2024 fick en kvinna jobb som konsult på ett bemanningsföretag. Samma dag blev hon uthyrd till ett kundföretag. I början av 2025 berättade hon för sin arbetsgivare att hon var gravid och var då borta från jobbet några dagar på grund av graviditeten. I april blev hon sjukskriven på heltid på grund av besvär som uppstått av graviditeten. 

En dryg månad senare, i slutet av maj, kontaktade kundföretaget bemanningsföretaget för att berätta att de var missnöjda med hur uppdraget utförts. Samma dag blev kvinnan uppsagd av bemanningsföretaget.

DO kräver ersättning för diskriminering

Kvinnan anmälde händelsen till Diskrimineringsombudsmannen, DO. DO har utrett anmälan och kräver nu att båda företagen betalar 45 000 kronor vardera till kvinnan i ersättning. Enligt DO fick kvinnan inte fortsätta jobba för kundföretaget på grund av sina graviditetsrelaterade besvär. Det var i sin tur anledningen till att hon blev uppsagd från bemanningsföretaget. Kvinnan har därmed blivit utsatt för diskriminering.

Om företagen inte betalar kan DO stämma dem i Arbetsdomstolen.

Vad är diskriminering

  • I svensk lag finns sju diskrimineringsgrunder.
  • De är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
  • Diskriminering är, enligt lagens definition, när någon missgynnas eller kränks och det finns ett samband med diskrimineringsgrunderna.
  • Enligt Diskrimineringsombudsmannen är kön den vanligaste formen av diskriminering.
  • Arbetsgivare har enligt lagen ett ansvar för att arbetstagare och arbetssökande inte blir utsatta för diskriminering.