Finns det inte kollektivavtal på arbetsplatsen ska det finnas likvärdiga försäkringar och motsvarande lön som kollektivavtalet ger. Det gäller för de flesta av de bidragsformer som riktar sig till arbetsgivare, för att underlätta för dem att anställa. Syftet är att undanröja risken för att den som anställs utnyttjas eller far illa.
- När det gäller lönebidrag, som är arbetsgivarstöd när en anställd har någon form av funktionsnedsättning, är vi skyldiga att samråda med den fackliga organisationen, det ska vi alltid göra oavsett om det finns avtal eller ej. Finns ingen klubb går man till den fackliga organisationen som normalt organiserar de arbetsuppgifter som den anvisade ska utföra, säger Kenneth Isaksson, kvalificerad handläggare på Arbetsförmedlingen.
- Vi har en speciell samrådsblankett där vi noterar vilka arbetsuppgifter en anställd ska utföra, och där anges också lönen, och den kvalitetssäkras att den håller sig inom kollektivavtalet.
Enligt Gunilla Bäcklund, ombudsman på Unionen, är det dock långt ifrån alltid som det görs.
- Det finns ett avtal mellan Arbetsförmedlingen och oss som säger att de är skyldiga att inhämta våra synpunkter för att se om det finns kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor. Men i praktiken har jag sett många tillfällen när de inte gjort det. Det är många medlemmar som vi träffat på som inte fått lönehöjningar på flera år. När vi kollar upp det har de aldrig skickat över något till oss för utlåtande.
- Jag kan inte säga att det inträffar i tio procent av fallen eller något sådant, men jag har träffat på det så pass många gånger att jag kan säga att det är vanligt förekommande.
De gånger som Unionen tagit upp det med Arbetsförmedlingen och påtalat att de bryter mot avtalet har de fått till svar att det handlar om tidsbrist och att det begåtts misstag, berättar Gunilla Bäcklund.
På Arbetsförmedlingen erkänner man att det förekommer att mindre nogräknade arbetsgivare rundar regelverket.
- Ja, det har hänt att det fuskas. Så fort det kommer till myndighetens kännedom stoppas utbetalningarna omedelbart, sedan en utredning kan leda till återkrav eller polisanmälan. Det försiggår ett intensivt arbete för att förebygga de här felaktiga utbetalningarna, säger Kenneth Isacsson.
Hans kollega Leif Borén, som är programspecialist på Arbetsförmedlingen, och arbetar med stödformer som riktar sig till arbetsgivare som anställer bland annat långtidsarbetslösa och personer som kommit till Sverige nyligen, bekräftar att det fuskas.
- Ja, men jag kan inte uttala mig om omfattningen. Vi kan få signaler från sökande att det inte fungerar på arbetsplatsen eller att de inte fått ut sin lön.
Leif Borén berättar att Arbetsförmedlingen först gör en arbetsgivarkontroll av de företag det handlar om, och kontrollerar om de har skatteskulder eller större betalningsanmärkningar. Därutöver samråder man med facket för att höra om arbetsplatsen är lämplig.
- Dessutom ska den sökande ha en handlingsplan och i många fall gör vi också en uppföljning under anvisningstiden. Man har en avstämning med arbetsgivaren och den arbetssökande och hör hur det går.
Ändå lyckas företagare uppenbarligen trixa med anställningarna. En undersökning från riksdagens utredningstjänst, RUT, visade i fjol att 6 400 lönebidragare saknade arbetsskadeförsäkring. Detta trots att Arbetsförmedlingen begär in en kopia på försäkringsbrevet från företaget i samband med beslutet.
Hur kan det ske? Någon riktig förklaring till detta kan inte Arbetsförmedlingen ge. När RUT:s utredning kom begärde Arbetsförmedlingen ut uppgifterna, men nekades.
- Vår reaktion var att om 6 400 personer saknar arbetsskadeförsäkring så är det allvarligt, både med hänsyn till individen och för att arbetsgivarna inte uppfyllt det de skriftlig uppgett att de gör. Men vi kunde aldrig kontrollera uppgifterna, säger Henrietta Stein, direktör för avdelningen rehabilitering till arbete på Arbetsförmedlingen.
- Om det här skulle stämma implicerar det att ganska många arbetsgivare skulle ha brustit arbetsrättsligt. Men vår utgångspunkt är att arbetsgivaren gör det de skriver på i anställningsavtalet.
Men visst förekommer det att Arbetsförmedlingen får reda på att arbetsgivare inte sköter sig. Under 2011 krävde de tillbaks ersättning 764 gånger från arbetsgivare som anställt lönebidragare.
Att det skulle vara vanligt förekommande, som Unionen hävdar, att Arbetsförmedlingen inte samråder med facket, tror inte Henrietta Stein.
- Det är klart att det kan ske, men min uppfattning är att det är i undantagsfall. Att skylla på tidsbrist är inte okej, vi ska ha tillräckligt med tid när vi handlägger ett lönebidragsärenden för att inhämta ett samråd.