Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Viktigt ta eget ansvar för miljön vid distansarbete

Brukar du jobba hemifrån ibland? Då är det bra att veta att du också själv har ett ansvar för att du har rätt utrustning och inte jobbar på ett sätt som skadar dig eller gör dig sjuk.
Anita Täpp Publicerad

En del som distansarbetar har ett skriftligt avtal med sin arbetsgivare medan andra bara har en muntlig överenskommelse. Men oavsett det så har arbetgivaren alltid huvudansvaret för din arbetsmiljö, vare sig du jobbar på kontoret, hemma eller någon annanstans.

- Hur långt man sedan behöver gå när det gäller anpassning och vilka åtgärder som behöver vidtas när man jobbar hemifrån eller distansarbetar från någon annan plats, så beror det ju på hur ofta, hur länge och hur intensivt man utför arbetet, säger Christina Jonsson, sakkunnig på Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljöverket kan kräva att en arbetsgivare också kontrollerar arbetsmiljön för distansarbetare i sitt systematiska arbetsmiljöarbete.

- Det viktigaste är att arbetsgivaren för en dialog med den distansarbetande och då frågar vad denne har för möjligheter till en bra arbetsplats. Och då handlar det inte bara om ergonomin utan också om psykosociala aspekter, som om man kan jobba ifred och kan sätta gränser så att man inte jobbar dygnet runt.

Men, påpekar Christina Jonsson, enligt arbetsmiljölagen så har man också ett eget ansvar för sin arbetsmiljö.

- Man ska alltid påtala brister för sin arbetsgivare, oavsett om man utför sina arbetsuppgifter på kontoret eller någon annanstans. Men om man jobbar på distans så är det ju extra viktigt eftersom arbetsgivaren inte har möjlighet att vara med och själv upptäcka brister där. Så ett bra samarbete och samverkan för en god arbetsmiljö blir ännu viktigare då.

Vilket försäkringsskydd har man när man jobbar på distans?

- När det gäller arbetsskadeförsäkringen, som ju är viktigast i det fall man skulle råka ut för en olycka eller bli sjuk, så gäller den också när man distansarbetar. Men rent generellt så kan det vara knepigt att få belastningsskador godkända därför att de ofta tar lång tid att utveckla och man sedan också ska visa att man fått skadan exempelvis till följd av att man suttit i en dålig ställning när man jobbat hemifrån.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.