Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Bedrägerier

Den som rånar värdetransporter är dum i huvudet, menar kriminalinspektören Lars Minnedal. Nu när nätet finns.
Eva Karlsson Publicerad

Värdetransportrån betyder hög exponeringsrisk, det är svårt att prångla ut sedlarna, det börjar lätt snackas i kretsarna och den som åker dit får ett långt fängelsestraff. På nätet kan du verka anonymt och snabbt och flytta pengarna på ett sådant sätt att de nästan inte kan spåras. Och skulle du torska är du inte i närheten av ett så långt straff som det som värdetransportrånaren skulle ha fått för samma stulna summa.

Inte för att Lars Minnedal vill ha fler bedragare. Han och hans kollegor på polismyndighetens bedrägerisamordning i Stockholm önskar att de var många fler på avdelningen. För tillströmningen av anmälningar ökar i rasande fart. Bluffakturor är ett av problemen, likaså identitetskapningar som i sin tur genererar många brott. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) anmäldes 115 000 bedrägeribrott i Sverige under 2011 och under den senaste tioårsperioden har de anmälda bedrägeribrotten ökat med 165 procent.

- På tre dagar i förra veckan fick vi in över femhundra anmälningar mot ett företag som hade skickat ut bluffakturor.

Bedrägerierna utvecklas i takt med samhället. Lars Minnedal säger att de klassiska checkbedrägerierna är gamla utdöda dinosaurier. Numera är de allra flesta bedrägeribrott nätrelaterade på ett eller annat sätt.

- Bedragarna är kunniga och utvecklingsbenägna och testar enkla saker som folk inte har tänkt på. De lyckas förvånansvärt ofta. Många har suttit inne för rån eller liknande tidigare och är sällan rena färskingar. Även organiserad brottslighet som motorcykelgäng och andra etablerade konstellationer jobbar via nätet, men de exponerar sig inte själva. Det får springpojkarna göra.

Hur kan ett bedrägeri gå till?

- Vi säger att jag har en Iphone 5 som jag vill sälja jättebilligt på Blocket. Du ringer och jag svarar att den är kvar. Du vill göra upp affären på ett säkert betalningssätt men jag svarar att eftersom det ringer tjugo personer i timmen så måste du bestämma dig snabbt om du vill ha den. Mig spelar det ingen roll vem som köper. Du slår till, du vill så gärna ha den, men frågar ändå "hur vet jag att du är du?" Jag säger att jag kan mejla en kopia på mitt körkort.

- I Sverige är det jättelätt att skapa en falsk identitet. Vi kan få ut personnummer och adresser via Skattemyndigheten och vi kan köpa kontantkort helt anonymt, och vi kan själva registrera denna nya påhittade person på hitta.se och när du, som vill köpa den billiga splitternya telefonen, kollar mig ser du att namn, adress och telefonnummer stämmer.

... och så slår jag till på annonsen precis som hundra andra som inte heller får någon Iphone för sina pengar?

- Precis. Jag är jättestor motståndare till att vi kan köpa kontantkort utan legitimation. I många länder går det inte alls. Ett annat jätteproblem som vi tampas med är offentlighetsprincipen som är så lätt att missbruka.

I Kollega nr 8/12 (utgivningsdag 5 december) skriver vi om en kvinna som blev sol- och vårad på nätet av en man som utgav sig för att vara amerikansk militär i Bagdad.  

- Jag känner igen upplägget med amerikansk militär och svensk kvinna. Antagligen har de kontakt med fem-tio kvinnor samtidigt. De vet hur de ska spela på rätt strängar och hur de ska låta trovärdiga.

- Hos oss går brotten som så kallade Nigeriabrev. Den vanligaste varianten är att lura mottagaren att tro att han eller hon har vunnit pengar eller ärvt några miljoner från en avlägsen släkting. Men innan vinsten eller arvet kan kvitteras ut måste några administrativa kostnader täckas. Det kan vara tiotusen för stämplar, ytterligare tiotusen för att göra dokumentet officiellt. Att mottagaren till slut har sänt iväg ett par hundratusen kronor är inte ovanligt.

Går de att sätta dit?

- Nästan aldrig. Skurkarna använder falska namn och jobbar ofta från ett annat land än det de uppger för offret, och så länge det finns riskfria sätt att ta ut pengarna kommer de att gå fria.

Men man kan väl kontakta banken dit pengarna har gått?

- En bank i ett land som är ekonomiskt instabilt är sällan välvillig mot en polismyndighet i avlägsna Sverige. Varför skulle de vara det? Den värnar så klart mer om sin kunds integritet. En kund som kanske har flera miljoner.

- Det är inte av lathet eller inkompetens men när vi inte har några som helst förutsättningar att få fast bedragaren ska man inte inleda en förundersökning.  

Det borde finnas ett moraliskt straff.

- Ja, det känns för jävligt, men rättvisa och moral har inget med varandra att göra.

Är det alltid kvinnor som blir lurade av män?

- När det gäller kärlekshistorier där man träffas på nätet är det nästan bara kvinnor som råkar illa ut. Handlar det däremot om att ärva stora pengar är det oftast män som blir utsatta.

Finns det inget sätt att få fast bedragarna?

- Vi är efter vad gäller teknik och vad gäller lagstiftning. Polisen kommer alltid att vara tvåa. Men det gäller att vara så nära ettan som möjligt.

Hur känns det?

- Det är tufft och väldigt frustrerande periodvis. Samtidigt får man inte glömma att det är mycket tillfredsställande att fånga de här bovarna. Att lista ut andra ingångar att attackera dem på, sätt som de inte har räknat med.

Hur har arbetet på bedrägeriroteln påverkat dig?

- Jag litar inte på någon förutom mina närmaste.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket