Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Värdetransportrån betyder hög exponeringsrisk, det är svårt att prångla ut sedlarna, det börjar lätt snackas i kretsarna och den som åker dit får ett långt fängelsestraff. På nätet kan du verka anonymt och snabbt och flytta pengarna på ett sådant sätt att de nästan inte kan spåras. Och skulle du torska är du inte i närheten av ett så långt straff som det som värdetransportrånaren skulle ha fått för samma stulna summa.
Inte för att Lars Minnedal vill ha fler bedragare. Han och hans kollegor på polismyndighetens bedrägerisamordning i Stockholm önskar att de var många fler på avdelningen. För tillströmningen av anmälningar ökar i rasande fart. Bluffakturor är ett av problemen, likaså identitetskapningar som i sin tur genererar många brott. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) anmäldes 115 000 bedrägeribrott i Sverige under 2011 och under den senaste tioårsperioden har de anmälda bedrägeribrotten ökat med 165 procent.
- På tre dagar i förra veckan fick vi in över femhundra anmälningar mot ett företag som hade skickat ut bluffakturor.
Bedrägerierna utvecklas i takt med samhället. Lars Minnedal säger att de klassiska checkbedrägerierna är gamla utdöda dinosaurier. Numera är de allra flesta bedrägeribrott nätrelaterade på ett eller annat sätt.
- Bedragarna är kunniga och utvecklingsbenägna och testar enkla saker som folk inte har tänkt på. De lyckas förvånansvärt ofta. Många har suttit inne för rån eller liknande tidigare och är sällan rena färskingar. Även organiserad brottslighet som motorcykelgäng och andra etablerade konstellationer jobbar via nätet, men de exponerar sig inte själva. Det får springpojkarna göra.
Hur kan ett bedrägeri gå till?
- Vi säger att jag har en Iphone 5 som jag vill sälja jättebilligt på Blocket. Du ringer och jag svarar att den är kvar. Du vill göra upp affären på ett säkert betalningssätt men jag svarar att eftersom det ringer tjugo personer i timmen så måste du bestämma dig snabbt om du vill ha den. Mig spelar det ingen roll vem som köper. Du slår till, du vill så gärna ha den, men frågar ändå "hur vet jag att du är du?" Jag säger att jag kan mejla en kopia på mitt körkort.
- I Sverige är det jättelätt att skapa en falsk identitet. Vi kan få ut personnummer och adresser via Skattemyndigheten och vi kan köpa kontantkort helt anonymt, och vi kan själva registrera denna nya påhittade person på hitta.se och när du, som vill köpa den billiga splitternya telefonen, kollar mig ser du att namn, adress och telefonnummer stämmer.
... och så slår jag till på annonsen precis som hundra andra som inte heller får någon Iphone för sina pengar?
- Precis. Jag är jättestor motståndare till att vi kan köpa kontantkort utan legitimation. I många länder går det inte alls. Ett annat jätteproblem som vi tampas med är offentlighetsprincipen som är så lätt att missbruka.
I Kollega nr 8/12 (utgivningsdag 5 december) skriver vi om en kvinna som blev sol- och vårad på nätet av en man som utgav sig för att vara amerikansk militär i Bagdad.
- Jag känner igen upplägget med amerikansk militär och svensk kvinna. Antagligen har de kontakt med fem-tio kvinnor samtidigt. De vet hur de ska spela på rätt strängar och hur de ska låta trovärdiga.
- Hos oss går brotten som så kallade Nigeriabrev. Den vanligaste varianten är att lura mottagaren att tro att han eller hon har vunnit pengar eller ärvt några miljoner från en avlägsen släkting. Men innan vinsten eller arvet kan kvitteras ut måste några administrativa kostnader täckas. Det kan vara tiotusen för stämplar, ytterligare tiotusen för att göra dokumentet officiellt. Att mottagaren till slut har sänt iväg ett par hundratusen kronor är inte ovanligt.
Går de att sätta dit?
- Nästan aldrig. Skurkarna använder falska namn och jobbar ofta från ett annat land än det de uppger för offret, och så länge det finns riskfria sätt att ta ut pengarna kommer de att gå fria.
Men man kan väl kontakta banken dit pengarna har gått?
- En bank i ett land som är ekonomiskt instabilt är sällan välvillig mot en polismyndighet i avlägsna Sverige. Varför skulle de vara det? Den värnar så klart mer om sin kunds integritet. En kund som kanske har flera miljoner.
- Det är inte av lathet eller inkompetens men när vi inte har några som helst förutsättningar att få fast bedragaren ska man inte inleda en förundersökning.
Det borde finnas ett moraliskt straff.
- Ja, det känns för jävligt, men rättvisa och moral har inget med varandra att göra.
Är det alltid kvinnor som blir lurade av män?
- När det gäller kärlekshistorier där man träffas på nätet är det nästan bara kvinnor som råkar illa ut. Handlar det däremot om att ärva stora pengar är det oftast män som blir utsatta.
Finns det inget sätt att få fast bedragarna?
- Vi är efter vad gäller teknik och vad gäller lagstiftning. Polisen kommer alltid att vara tvåa. Men det gäller att vara så nära ettan som möjligt.
Hur känns det?
- Det är tufft och väldigt frustrerande periodvis. Samtidigt får man inte glömma att det är mycket tillfredsställande att fånga de här bovarna. Att lista ut andra ingångar att attackera dem på, sätt som de inte har räknat med.
Hur har arbetet på bedrägeriroteln påverkat dig?
- Jag litar inte på någon förutom mina närmaste.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden