Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Bedrägerier

Den som rånar värdetransporter är dum i huvudet, menar kriminalinspektören Lars Minnedal. Nu när nätet finns.
Eva Karlsson Publicerad

Värdetransportrån betyder hög exponeringsrisk, det är svårt att prångla ut sedlarna, det börjar lätt snackas i kretsarna och den som åker dit får ett långt fängelsestraff. På nätet kan du verka anonymt och snabbt och flytta pengarna på ett sådant sätt att de nästan inte kan spåras. Och skulle du torska är du inte i närheten av ett så långt straff som det som värdetransportrånaren skulle ha fått för samma stulna summa.

Inte för att Lars Minnedal vill ha fler bedragare. Han och hans kollegor på polismyndighetens bedrägerisamordning i Stockholm önskar att de var många fler på avdelningen. För tillströmningen av anmälningar ökar i rasande fart. Bluffakturor är ett av problemen, likaså identitetskapningar som i sin tur genererar många brott. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) anmäldes 115 000 bedrägeribrott i Sverige under 2011 och under den senaste tioårsperioden har de anmälda bedrägeribrotten ökat med 165 procent.

- På tre dagar i förra veckan fick vi in över femhundra anmälningar mot ett företag som hade skickat ut bluffakturor.

Bedrägerierna utvecklas i takt med samhället. Lars Minnedal säger att de klassiska checkbedrägerierna är gamla utdöda dinosaurier. Numera är de allra flesta bedrägeribrott nätrelaterade på ett eller annat sätt.

- Bedragarna är kunniga och utvecklingsbenägna och testar enkla saker som folk inte har tänkt på. De lyckas förvånansvärt ofta. Många har suttit inne för rån eller liknande tidigare och är sällan rena färskingar. Även organiserad brottslighet som motorcykelgäng och andra etablerade konstellationer jobbar via nätet, men de exponerar sig inte själva. Det får springpojkarna göra.

Hur kan ett bedrägeri gå till?

- Vi säger att jag har en Iphone 5 som jag vill sälja jättebilligt på Blocket. Du ringer och jag svarar att den är kvar. Du vill göra upp affären på ett säkert betalningssätt men jag svarar att eftersom det ringer tjugo personer i timmen så måste du bestämma dig snabbt om du vill ha den. Mig spelar det ingen roll vem som köper. Du slår till, du vill så gärna ha den, men frågar ändå "hur vet jag att du är du?" Jag säger att jag kan mejla en kopia på mitt körkort.

- I Sverige är det jättelätt att skapa en falsk identitet. Vi kan få ut personnummer och adresser via Skattemyndigheten och vi kan köpa kontantkort helt anonymt, och vi kan själva registrera denna nya påhittade person på hitta.se och när du, som vill köpa den billiga splitternya telefonen, kollar mig ser du att namn, adress och telefonnummer stämmer.

... och så slår jag till på annonsen precis som hundra andra som inte heller får någon Iphone för sina pengar?

- Precis. Jag är jättestor motståndare till att vi kan köpa kontantkort utan legitimation. I många länder går det inte alls. Ett annat jätteproblem som vi tampas med är offentlighetsprincipen som är så lätt att missbruka.

I Kollega nr 8/12 (utgivningsdag 5 december) skriver vi om en kvinna som blev sol- och vårad på nätet av en man som utgav sig för att vara amerikansk militär i Bagdad.  

- Jag känner igen upplägget med amerikansk militär och svensk kvinna. Antagligen har de kontakt med fem-tio kvinnor samtidigt. De vet hur de ska spela på rätt strängar och hur de ska låta trovärdiga.

- Hos oss går brotten som så kallade Nigeriabrev. Den vanligaste varianten är att lura mottagaren att tro att han eller hon har vunnit pengar eller ärvt några miljoner från en avlägsen släkting. Men innan vinsten eller arvet kan kvitteras ut måste några administrativa kostnader täckas. Det kan vara tiotusen för stämplar, ytterligare tiotusen för att göra dokumentet officiellt. Att mottagaren till slut har sänt iväg ett par hundratusen kronor är inte ovanligt.

Går de att sätta dit?

- Nästan aldrig. Skurkarna använder falska namn och jobbar ofta från ett annat land än det de uppger för offret, och så länge det finns riskfria sätt att ta ut pengarna kommer de att gå fria.

Men man kan väl kontakta banken dit pengarna har gått?

- En bank i ett land som är ekonomiskt instabilt är sällan välvillig mot en polismyndighet i avlägsna Sverige. Varför skulle de vara det? Den värnar så klart mer om sin kunds integritet. En kund som kanske har flera miljoner.

- Det är inte av lathet eller inkompetens men när vi inte har några som helst förutsättningar att få fast bedragaren ska man inte inleda en förundersökning.  

Det borde finnas ett moraliskt straff.

- Ja, det känns för jävligt, men rättvisa och moral har inget med varandra att göra.

Är det alltid kvinnor som blir lurade av män?

- När det gäller kärlekshistorier där man träffas på nätet är det nästan bara kvinnor som råkar illa ut. Handlar det däremot om att ärva stora pengar är det oftast män som blir utsatta.

Finns det inget sätt att få fast bedragarna?

- Vi är efter vad gäller teknik och vad gäller lagstiftning. Polisen kommer alltid att vara tvåa. Men det gäller att vara så nära ettan som möjligt.

Hur känns det?

- Det är tufft och väldigt frustrerande periodvis. Samtidigt får man inte glömma att det är mycket tillfredsställande att fånga de här bovarna. Att lista ut andra ingångar att attackera dem på, sätt som de inte har räknat med.

Hur har arbetet på bedrägeriroteln påverkat dig?

- Jag litar inte på någon förutom mina närmaste.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.