Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Musikföretag avbokade homosexuell kund

Företagets ägare avbokade en kund när han fick reda på att kunden var homosexuell. Det här var diskriminering, menar DO – diskrimineringsombudsmannen – och stämmer företaget.
Oscar Broström Publicerad
Musikstudio med instrument.
När musikföretagets ägare fick klart för dig att kunden var homosexuell, avbokade man tiden. Diskrimineringsombudsmannen stämmer nu företaget. Foto: Shutterstock.

Företaget tillhandahåller en tjänst där du får skriva och spela in musik tillsammans med företagets ägare. Efter att ägaren och den nye kunden kommit överens om tid och kostnad, skickade ägaren ett meddelande till kunden och frågade rakt ut om kunden var homosexuell. När ägaren fick ett jakande svar, avbokade han tiden.

Ägaren uppgav att det inte var förenligt med hans kristna tro att samarbeta med någon som är homosexuell.

DO: Det är diskriminering

DO skriver i en kommentar att ägaren har diskriminerat mannen med sitt agerande, samt att ägarens religion och egna tro saknar betydelse i en situation som denna.

– Var och en har en självklar rätt till sin tro, men rättspraxis klargör att själva utövandet av den religiösa tron kan begränsas om utövandet kommer i konflikt med något av de diskrimineringsförbud som finns i diskrimineringslagen, exempelvis förbudet mot diskriminering vid tillhandahållande av tjänster. Ett företag som erbjuder tjänster till allmänheten får därför inte med hänvisning till religion diskriminera mellan olika kunder som vänder sig till företaget, säger Johanna Fernlund tillförordnad chef för DO:s processenhet, i en kommentar.

DO begär att företaget ska betala ut 25 000 kronor i diskrimineringsersättning till mannen. Stämningen är inlämnad till Varbergs tingsrätt, som avgör ärendet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Hon ska göra AI mindre fördomsfull

AI-system är fulla av fördomar och fakta om vita män. Alexandra Wudel har startat ett företag som testar AI-verktyg – och utbildar utvecklare i feministisk AI.
– AI kan bli en drivkraft för hållbarhet och inkludering, säger hon.
David Österberg Publicerad 14 oktober 2025, kl 06:07
Alexandra Wudel
Med sin start-up FemAI skaAlexandra Wudel göra AI-system mindre fördomsfulla. Swetlana Holz

De första krockdockorna utvecklades av män. Dockorna var runt 180 centimeter långa och vägde knappt 80 kilo. En följd av det var att bilar byggdes på ett sätt som skyddade män bättre än kvinnor.

I början av 2020-talet presenterade trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder världens första kvinnliga krockdocka. Den har bröst, bredare höfter, smalare skuldror och är kortare och lättare. Tillsammans med den manliga motsvarigheten kan dockan nu användas för att göra säkrare bilar för både kvinnor och män.

Fördomar byggs in i AI-verktygen

Många AI-system dras med liknande problem som de första dockorna hade. Systemen utvecklas av vita medelklassmän – och tränas på den information som finns tillgänglig i världen. Det innebär att fördomar riskerar att byggas in i AI-verktygen, enligt Alexandra Wudel. Förra året utsågs hon till ”årets AI-person” och är vd för FemAI, en start-up med bas i Berlin. 

– FemAI är ett pilotprojekt för att AI-utvecklare ska kunna testa hur fördomsfria deras AI-verktyg är. Det finns inga helt fördomsfria system, men med vår metod ska man kunna öka medvetenheten om fördomarna, säger hon.

Vad är feministisk AI?

– När vi pratar om feministisk AI fokuserar vi på de mest marginaliserade grupperna. AI är statistisk mönsterigenkänning. Det innebär att vissa människor underskattas eller saknas helt i datamängderna.

AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld

Just medvetenheten om att AI både skapar och återskapar vår värld är central, tycker Alexandra Wudel. Därför ägnar sig hennes företag också åt att utbilda företag och andra om problemen med AI.

– Man kan jämföra med dagens debatt om rasism och sexism. I dag är vi mycket mer medvetna än vi var för tio år sedan. Nu har vi ord som "mansplaining" och "gaslighting". Vi måste skapa samma medvetenhet kring AI-system.

AI-verktygen utvecklas snabbt av företag som vill tjäna pengar. Finns det en risk att teknologin utvecklas för snabbt?

– Jag tror att AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld. Men för att nå dit måste vi samarbeta. Forskning, AI-startups, företag, civilsamhället, politiker – alla måste arbeta tillsammans. Det finns inget annat sätt. Det är som på en julmiddag med familjen: man älskar inte varenda släkting, men man måste få det att fungera.